Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lo?sning som ba?de a?r cross-platform och enkel att underha?lla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet a?r gjort i Filemaker Pro 13/14 som ocksa? a?r klienten fo?r Mac OS X och anva?nds fo?r mobila enheter via Filemaker Go 13/14.Personalen pa? kostymavdelningen pa? NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur da?r information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument fo?r att sen sparas pa? en gemensam filserver. Detta arbetssa?tt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt.Lo?sningen a?r framtagen fo?r att understo?dja personalen i deras arbete och fo?ljer en tydlig ordning med vilka objekt som a?r relaterade till vilka andra objekt.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i de möjligheter som processorienterat skrivande kan medföra i gymnasieskolans svenskundervisning. VÄrt intresse ligger frÀmst i att studera en grupp elevers upplevelser av processorienterat skrivande i det specifika undervisningsförlopp som vi genomfört. Undersökningen har sin grund i ett undervisningsförlopp som Emilia genomfört i en klass som lÀser första Äret inom det samhÀllsvetenskapliga programmet och har följts upp av intervjuer med nÄgra av de deltagande eleverna. Undersökningen har som syfte att besvara följande frÄgestÀllningar: Vilka positiva aspekter lyfter eleverna fram gÀllande processorienterat skrivande som metod i svenskundervisningen? Vilken betydelse har arbetets utformning och innehÄll för elevernas uppfattning om processorienterat skrivande? Vilka uppfattningar har eleverna om olika typer av respons? Vi har genom undersökningen kunnat se att elevernas upplevelser av arbetet med processorienterat skrivande varit positiva.

Begreppet kommunikativ kompetens har haft stor betydelse för utvecklingen av andrasprÄksundervisningen. UtgÄngspunkten har varit att sprÄkinlÀraren tillika sprÄkanvÀndaren behöver kunskaper och fÀrdigheter pÄ flera olika nivÄer för att kunna anvÀnda sprÄket i muntlig och skriftlig kommunikation. Den kommunikativa kompetensen eller sprÄkförmÄgan mÄste ses som en helhet, sammansatt av flera sinsemellan samverkande komponenter. En kommunikativt kompetent person vet vid sprÄkanvÀndning vad som Àr möjligt formmÀssigt och vad som passar i olika sociala funktioner och sammanhang, i enlighet med de regler och konventioner som iakttas av infödda talare. SprÄkmedvetenhet handlar om att bli medveten om sin sprÄkliga kompetens och var man befinner sig i sin sprÄkutveckling.

AbstractUppsatsen a?r en la?sning av blickens roll i tva? verk av Mare Kandre. Hur blicken hja?lper till att rubba positioner och i vissa fall skapa sprickor i det sociala kontraktet. La?sningen go?rs utifra?n verken Dja?vulen och Gud (1993) och i en novell i novellsamlingen Hetta och Vitt (2001).

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lÀr sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ vÄr litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vÄrt insamlade material genom att kategorisera olika sÀtt att interagera. LitteraturgenomgÄngen visar att det Àr en fördel att anvÀnda datorn tillsammans med andra, vilket vi ocksÄ sett i vÄr undersökning. Barnens konstanta sprÄkande för att förklara och beskriva vad de ser pÄ datorskÀrmen stimulerar sprÄkutvecklingen och fÄr dem att reflektera över sitt eget lÀrande..

Bakgrund: Den svenska produktionsindustrin hotas utav sÄ kallade lÄglönelÀnder som kanerbjuda samma tillverkning med en högre lönsamhet. Detta gör att verksamheten mÄste varaattraktiv för sÄvÀl investerare som kunder vilket gör att företaget mÄste genomföra stÀndigaförbÀttringar för att klara konkurrensen. Detta Àr nÄgot som Àven Xylem i Emmaboda kÀnnerav. Xylem tillverkar ett brett utbud av drÀnkbara vattenpumpar men Àven annan utrustningsom krÀvs för att leverera vattenteknologi. Tidigare studier pÄ en utav Xylems verkstÀderOPX har visat att produktionen lÀgger mycket tid pÄ aktiviteter som inte Àr vÀrdeskapande sÄsom materialhantering och andra förflyttningar genom fabriken.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera var det kan finnas slöserier genom att utföra enValue stream mapping pÄ en utav Xylems verkstÀder i Emmaboda.Metod: Arbetet bestÄr av en fallstudie med explorativt syfte som utförs genom en Valuestream mapping.

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

Datorn har blivit allt mer vanlig i hemmen och kan idag nÀstan anses som en sjÀlvklarhet att man har hemma. I och med detta sÄ har Àven datormissbruket Àr nÄgot som har blivit allt mer vanligt över hela vÀrlden. Idag sÄ finns det tiotusentals personer bara i Sverige som Àr drabbade av detta, men trots detta sÄ finns det inget dokumenterat om att detta skulle vara nÄgon riktig sjukdom eller tillstÄnd och det finns mÄnga som argumenterar mot att detta skulle vara nÄgot som finns. Datormissbruket kan sÀgas vara ett sjukligt behov av datorn som gör att anvÀndaren lÄter datoranvÀndandet gÄ ut över sitt övriga liv vilket ofta leder till att personen utvecklar diverse Äkommor och Àven förstör sitt sociala liv. Trots detta sÄ finns det inte mycket information att tillgÄ om detta och vetskapen om att datormissbruket ens finns Àr vÀldigt begrÀnsad.Med denna rapport sÄ vill vi uppmÀrksamma problemet datormissbruk.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns sprÄkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij Àr de pedagogiska teoretikerna som vi har utgÄtt ifrÄn gÀllande teorier inom lÀro-processer. NÀr det gÀller arbetssÀtten för att frÀmja barnens sprÄk stimulering utgick vi frÄn forskning. Studien Àr en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

Individer som utövar nÄgon typ av sport utsÀtter sig för bÄde psykiskt och fysisk pÄfrestning. Denna pÄfrestning kan vara nÄgot som stressar individen och mÄste dÀrför hanteras och bemÀstras pÄ nÄgot sÀtt.  Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar hobby- respektive professionella ryttare, finns det nÄgon skillnad i upplevelsen av motgÄngar i sin sport mellan hobbyryttare och professionella tÀvlingsryttare, och om grupperna har olika sÀtt att bemÀstra motgÄngar. Deltagarna var 11 kvinnor, fem professionella ryttare och sex hobbyryttare. Analysen gjordes genom meningskoncentrering, dÀr olika teman utformades efter studiens frÄgestÀllningar.

Projektet Elda a?r ett underso?kande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det pa?verkar. Datorn som ett kreativt hja?lpmedel inom formgivning a?r i dag ett sja?lvklart verktyg i designprocessen, men vad ha?nder egentligen med designers personliga avtryck na?r formen blir digital? Underso?kningsmetoden i detta subjektiva projekt a?r em- pirisk och besta?r av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets ga?ng reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen besta?r av min syn pa? den digitala grafiska produkten, yrkets egenva?rde och ma?nsklig kommunikation. .

VÀnskap Àr en viktig del för den psykiska hÀlsan och individens vÀlbefinnande, det Àr Àven ett vÀlbeforskat omrÄde inom psykologins vÀrld. Tidigare forskning inom vÀnskapsrelationer har lagt den största tyngden pÄ genus som den ensamma och bÀsta variabeln till denna typ av relationer och dÀrmed inte tagit hÀnsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie Àmnade undersöka om kÀnslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vÀnskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bÀttre Àn genus. Undersökningen utfördes med en enkÀtundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 mÀn och 30 kvinnor i Äldrarna 19 ? 26.

Att lÀra Àr nÄgot som man gör sjÀlv och detta ansvar kan man inte lÀgga över pÄ nÄgon annan. Genom att skriva i matematik kan eleverna utveckla sitt matematiska tÀnkande. MÀnniskor har olika sÀtt att lÀra ? en del lÀr genom att skriva. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete Àr att vi ser lÀrande pÄ detta sÀtt.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att skapa förstÄelse dels för hur lÄgkonjunkturen pÄverkar ledarskapet och dels för vilka organisatoriska förÀndringar som lÄgkonjunkturen har bidragit till för ett företag i ekonomisk nedgÄng.Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ undersökningsstrategi och gjort en fallstudie av Scania. Vi har utfört semi-strukturerade intervjuer med hjÀlp utav en intervjuguide. Vi har haft en hermeneutisk tolkningsansats dÀr vi har haft som mÄl att skapa förstÄelse för hur ledarskap pÄverkas av lÄgkonjunkturen.                  Vi har presenterat vÄr empiri i tvÄ kapitel. I kapitel IV tas empirin upp i form av ett imaginÀrt personalmöte och i det efterföljande kapitlet analyseras empirin med hjÀlp av vÄr teoretiska referensram.      Scanias organisation har pÄverkats i hög grad av lÄgkonjunkturen exempelvis har antalet skift reducerats och den totala arbetstiden har minskat. Inom Scania satsas det nu vÀldigt mycket pÄ utbildning och kompetensutveckling.

Hur skapar man en berÀttarstil med högt tempo? I det hÀr gestaltande arbetet skapar jag ett manus för finlÀndsk tv, utgÄende frÄn manusanalyser och narrativa teorier. Det fÀrdiga manuset anvÀnder sig av berÀttartekniker sÄsom Freytags pyramid och det sÀtt som jag försökt anpassa tekniken för att passa in i min egen berÀttarstil..