Sök:

Sökresultat:

4148 Uppsatser om Att skriva sig till läsning med hjälp utav datorn - Sida 34 av 277

ETABLERING AV EN MODEBUTIK I EN MEDELSTOR SVENSK STAD

Intresset kring mode Àr stort i Sverige och handeln med detaljhandelsvaror ökar för varje Är. Det senaste Äret har dock varit tufft för mÄnga företag i branschen, bÄde nationellt och internationellt. Rapporter visar att handeln ökar totalt sett i landet, men att det finns stora regionala skillnader. StorstÀderna i landet ökar mest bÄde befolkningsmÀssigt och handelsmÀssigt, pÄ bekostnad utav övriga regioner. Rapporter visar Àven att trenden gÄr mot att de mindre lokala butikerna blir fÀrre och de stora butikskedjorna ökar sin utbredning vÀrlden över.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och försöka förklara om en mellanstorstad i Sverige har de förutsÀttningar som krÀvs för att etablera en butik frÄn en vÀrldsomfattande modekedja, varvid huvudsakligen kvalitativ metod anvÀnts.

Vad bör en bankrÄdgivare förmedla? : en kvalitativ studie om hur bankrÄdgivare anvÀnder sig utav faktorer för att uppnÄ en god kundrelation

I dagslÀget har alla mÀnniskor en sorts relation till sin bank. Relationen kan vara alltifrÄn sparande, lÄn, aktier och med mera. Produkter och tjÀnster mellan de olika bankerna har blivit likartade efter avregleringen Är 1986. Detta har medfört att det har blivit alltmer viktigare för banker att vara konkurrenskraftiga i sina produkter och tjÀnster till sina kunder. I detta fall har fler banker investerat mycket pÄ sina resurser för att fÄ lojala kunder.

Att skriva, skriva om och skriva om sig sjÀlv : En komparativ undersökning av Inger Edelfeldts och Bengt Martins omarbetade berÀttelser om homosexualitet

Inger Edelfeldt (1956) and Bengt Martin (1933-2010) are two Swedish writers of different generations. Both of them did, between the years 1968 to 1983, write about adolescent men coming to terms with their homosexuality. Edelfeldt wrote two versions of the same story, with slight but significant differences, the main being different implied readers (adult versus adolescent). Bengt Martin wrote about three young homosexual characters: Joakim, Bengt and Bengt. The story about Joakim is presented as fiction but bears many resemblances with Martin?s autobiography.

"kortfattat liksom" : Hur flickor i a?rskurs 9 anva?nder och ser pa? spra?ket na?r de skriver vardagliga texter i form av sms och na?r de skriver skoltexter

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

FörbÀttrad mÀtutrustning förminneselektronik

Saab Communication i Linköping sysslar med konsultverksamhet mot ett flertal nationella och internationella företag inom bÄde den civila och militÀra sektorn. Fokus ligger pÄ flyget med uppdrag inom telesystem, radiosystem, signaturanpassning, EMC, atmosfÀrisk pÄverkan mm.Hög tillförlitlighet Àr en viktig faktor inom flygburna system. Det innebÀr att diverse strÄltester tillÀmpas pÄ elektriska system och komponenter, exempelvis minnen. Det Àr viktigt att försÀkra sig om att minnena i de flygburna systemen fungerar riktigt och att konfigurationsdata inte förloras.MÄlsÀttningen med examensarbetet Àr att anpassa ett datainsamlingsprogram för minneselektronik, frÄn en redan existerande testutrustning. Arbetsuppgiften innebÀr följande:?LÀsa/skriva till DRAM?Lagra data pÄ moderkortet?Presentera data i LabVIEWTestutrustningen ska kunna lÀsa och skriva till testminnet, lagra data pÄ moderkortet och slutligen presentera data i LabVIEW.

Pedagogers arbetssÀtt med barn med autism

Syftet med min undersökning Àr att fÄ kunskap om hur arbetet med autistiska barn i grundskolan, Ärskurs fyra till sex, gÄr till och hur pedagogen kan tillgodose deras behov pÄ bÀsta sÀtt.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om autism. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag ta reda pÄ följande: Hur anser de intervjuade personerna att man ska arbete med barn med autism? Vad anser de intervjuade personerna att man ska tÀnka pÄ som pedagog nÀr man bemöter barn med autism?UtifrÄn det insamlade materialet som jag fick har jag analyserat det och resultatet pekar pÄ att det finns ingen renodlad metod, utan pedagogerna plockar olika arbetssÀtt frÄn olika metoder. Det framkommer ocksÄ att pedagogerna bland annat anvÀnder sig av bilder samt att man har olika scheman nÀr man arbetar med barn med autism för att göra det sÄ tydligt som möjligt. NÄgot annat som Àr viktigt som pedagog Àr att man individanpassar metoden till varje enskilt barn.

Pedagoger i förskolan erfar sitt arbetssÀtt : en jÀmförelse mellan den traditionella förskolan och den Reggio Emilia inspirerade förskolan

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagoger i förskolans erfarenheter utav sitt eget arbetssÀtt i traditionella förskolor samt i Reggio Emilia inspirerade förskolor, för att kunna genomföra en jÀmförelse. Metod: Studien bygger pÄ sex intervjuer med pedagoger ifrÄn tre traditionella förskolor samt tre Reggio Emilia inspirerade förskolor. Under dessa intervjuer deltog 1-3 pedagoger, vilka var utbildade förskollÀrare eller barnskötare. Intervjuunderlaget bestod utav fem centrala frÄgor, utifrÄn vilka vi bad informanterna berÀtta om sina erfarenheter för oss. För att analysera de utskrivna intervjuerna valde vi att genomföra en meningskategorisering.

Vilka faktorer skulle kunna fÄ vÄrdpersonalen att i högre utstrÀckning skriva ut fysisk aktivitet pÄ recept - FaR? : en enkÀtstudie inom primÀrvÄrden

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera faktorer som skulle kunna fÄ personal med förskrivningsrÀtt av FaR, verksam vid huslÀkarmottagningar i Uppsala kommun, att i högre utstrÀckning skriva ut fysisk aktivitet pÄ recept. Syftet var Àven att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning som fysisk aktivitet pÄ recept skrivs ut av undersökningsgruppen idag samt vilken instÀllning de har till arbetsmetoden.Metod: En enkÀtstudie genomfördes pÄ sju huslÀkarmottagningar, geografiskt spridda inom Uppsala kommun. EnkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor och har lÀmnats ut och samlats in vid samma tillfÀlle. 35 huslÀkare och 26 sjuksköterskor/distriktssköterskor har besvarat enkÀten.Resultat: Resultaten visar pÄ en övervÀgande positiv instÀllning till FaR bland vÄrdpersonalen vid huslÀkarmottagningar i Uppsala kommun. 61 % av de svarande har förskrivit FaR, vilket visar pÄ att antalet förskrivare ökat vÀsentligt sedan den kartlÀggning som gjordes av FolkhÀlsoenheten 2004.

Vad gör barn pÄ sin fritid och varför? : En kartlÀggning över fysiska aktiviteter och övriga fritidsintressen samt faktorer som pÄverkar detta

Introduktion/bakgrund: Att vara fysiskt aktiv Àr en utav de viktigaste faktorerna för att hÄlla sig frisk. Barn under 18 Är ska vara aktiva minst 60 minuter per dag. Minskad fysisk aktivitet kan kopplas ihop med bland annat fetma och diabetes. Barn som spenderar mer Àn tvÄ timmar per dag vid datorn eller framför tv:n i kombination med mindre Àn 60 minuters daglig mÄttlig till intensiv fysisk aktivitet, har en mer stillasittande fritid som i sig pÄverkar kroppen negativt. Syfte: Att kartlÀgga utövandet av fysiska aktiviteter och övriga fritidsintressen utanför skoltid, samt identifiera de frÀmsta faktorerna som enligt förÀldrarna pÄverkar detta, hos svenska barn i Äldern 7-12 Är.

Learning by playing : En undersökning om samband mellan grundskoleelevers datorspelande och deras kunskaper i engelska

Studien utfördes som en kvalitativ undersökning pÄ en förskola med inriktning pÄ tidig lÀs- och skrivutveckling. Syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med att stimulera ochuppmuntra skriftsprÄksutvecklingen hos de yngsta barnen, i Äldern ett till tre Är. Dessutom varmÄlet att undersöka om det Àr möjligt för ett barn att lÀra sig lÀsa och skriva sÄ tidigt, samtvad det finns för nackdelar, respektive fördelar, med att pÄbörja skriftsprÄksutvecklingeninnan skolstart. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuermed tvÄ pedagoger pÄ förskolan. Studien visar pÄ hur pedagogerna arbetar för att stimulerabarnens skriftsprÄklighet och att deras sÀtt skiljer sig en del frÄn det som aktuell forskningrekommenderar.

En analys av den svenska diskussionen kring sjukgymnasters rÀtt eller inte att utfÀrda sjukintyg: En kvalitativ studie med diskursanalytiskt tillÀgg

I Sverige har en diskussion vÀxt kring förslaget att svenska sjukgymnaster ska ha rÀtt att skriva sjukintyg. Sverige har problem med höga sjukskrivningskostnader som i första hand beror pÄ gruppen patienter med muskuloskeletala problem och fram för allt ryggvÀrksbesvÀr. Sjukgymnaster arbetar genom att förebygga, frÀmja, behandla, habilitera samt rehabilitera problem och besvÀr inom det muskuloskeletala systemet. I Norge fÄr numera manuellterapeuter (sjukgymnaster) och kiropraktorer göra bedömningar av sjukskrivningsbehov och skriva sjukintyg för upp till tolv veckor. I Sverige Àr lÀkaren den enda yrkesgruppen med befogenheten att bedöma behovet av sjukskrivning samt skriva sjukintyg.

LÀsflöde eller lÀsmöda? : Ett arbete om hur la?sning pa?verkas (och inte pa?verkas) av olika element pa? en webbplats fo?rstasida.

The purpose of this project was to find out how reading is affected, and not affected, by different elements on a start page. The site I was studied belongs to the magazine Fitness Magazine, and the current site has a problem. The editorial texts and articles don?t reach out to the visitors. The goal was to make a proposal for a new first page of the web site that highlights the texts and the reading.With the help of interviews, user testing and textual analysis, I studied if the texts were in itself that caused the problem or if it was the design.

Att lÀsa sig till skrivning eller skriva sig till lÀsning? : En studie med fokus pÄ pedagogers val av lÀs- och skrivinlÀrningsmetod, konsekvenser, lÀrandemiljö och motivation.

Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. Vi vill fÄ kunskap om hur pedagogerna vÀljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta omrÄde dÄ vi anser att lÀsning och skrivning Àr baskunskaper i livet. I vÄr kommande yrkesroll kommer vi att behöva vÀlja metod.

NPM som reform: en jÀmförande analys av PiteÄ och SkellefteÄ kommun

I den hÀr uppsatsen har jag valt att göra en jÀmförelse mellan de tvÄ kommunerna PiteÄ och SkellefteÄ och hur de har anvÀnt sig utav implementeringen av New Public Management inom respektive kommunal organisation. Jag har Àven studerat mer i detalj vad New Public Management innebÀr. Till min hjÀlp hade jag fyra stycken informanter frÄn de tvÄ kommunerna. Jag gjorde djupintervjuer med de pÄ deras respektive kontor och varje intervju tog mellan 30 till 40 minuter. Jag anvÀnde mig utav en intervjuguide till varje intervju och den innehöll sammanlagt arton frÄgor.

Barns lÀs- och skrivutveckling i förskolan : Pedagogers tankar om lÀs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass

Syftet med studien var att undersöka hur förskollÀrare tÀnker om barns lÀs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frÄgestÀllningar som jag sökte svar pÄ var: hur tÀnker pedagogerna om barns lÀs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med lÀs- och skrivutveckling? Jag har utgÄtt frÄn en livsvÀrldsfenomenologisk ansats och anvÀnt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollÀrare intervjuades, fem förskollÀrare frÄn fyra förskolor och tvÄ förskollÀrare frÄn en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förÀndrats vad gÀller barns lÀs- och skrivutveckling.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->