I samhället är kommunikativ kompetens en förutsättning för att kunna vara med och påverka och delta i den demokratiska processen. En kommunikativ kompetens förutsätter en förmåga att kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt och denna studie fokuserar på den muntliga framställningen kopplad till skolan. Med GY11 kommer muntlig framställning att få mer utrymme på schemat än tidigare och syftet med denna studie är att genom kvantitativ enkätundersökning och fördjupade kvalitativa intervjuer få en bild av elevers syn på muntlig framställning. Vad har eleverna för Associationer och känslor till muntlig framställning? Hur mycket spelar elevernas självkänsla och självförtroende in vid muntlig framställning? Hur ser de på sin egen förmåga som talare? Denna studie fokuserar på elevernas egna tankar, känslor och syn på muntlig framställning.Syftet är att utmana uppfattningen av elevers motvilja till muntlig framställning och se förbi tidigare diskussioner som ofta handlar om talängslan.

Avfallslagstiftningen innebär hanteringsbegränsningar och myndighetskontroll i syfte att motverka de miljörisker som avfallet innebär. Efter ett återvinningsförfarande kan den börda som avfallslagstiftningen innebär upplevas tung för återvinningsbranschen att bära i förhållande till de risker som de återvunna materialen utgör. Därutöver anses avfallsstämpeln i sig ha en hämmande inverkan på användandet av återvunnet material då den resulterar i negativa Associationer. Det aktualiserar frågan kring när avfall juridiskt sett ska upphöra att vara avfall (avklassificering av avfall). Frågan kring avklassificering av avfall har under lång tid varit oreglerad inom EU och de få riktlinjer som funnits har härrört från ofullständig EG-rättslig praxis.

I dagens samhälle ökar varumärken i betydelse vilket innebär ett ökat behov för företag att ha kunskap om vilken image konsumenter tillskriver deras varumärke. Varumärkesmedvetenhet och köpbeslut är teoretiska områden inom konsumentbeteende som tidigare studerats utförligt. Dock har det saknats studier kring hur varumärkesimage påverkar konsumenters köpbeslut inom livsmedelsbranschen.Köttkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år och charkuteriprodukter ses som väsentliga livsmedelsvaror att ha hemma. För att skapa konkurrenskraft på marknaden är det viktigt för företag inom charkuteribranschen att tillhandahålla vetskap om den image konsumenter tillskriver deras varumärke. Det lokala Örebroföretaget Robertsons Charkuteri AB har idag inte en klar bild över vilka som utgör deras kundgrupp och har under de senaste åren känt av en ökad konkurrens och efterfrågade därför en marknadsundersökning gällande hur varumärkesmedvetenheten ser ut bland invånarna i Örebro stad samt vilken image de tillskriver varumärket.

Föreliggande uppsats analyserar Erik Lindegrens ekfraser till tre av Halmstadgruppens målningar urett intermedialt perspektiv. Målningarna är Hamn av Axel Olson från 1939, Kosmisk moder avWaldemar Lorentzon från 1935, samt Det är fullbordat av Erik Olson från 1943. I verketHalmstadgruppen (1947) skrev Erik Lindegren ekfraser till dessa och ytterligare 35 målningar.Ekfrasen gavs i samtliga fall samma titel som målningen.Min analys har sitt huvudsakliga mål i att undersöka hur ekfraserna samspelar med ochlevandegör målningarna i textmediet. Analysen bygger metodologiskt på en närläsning av dikterna,med fokus på hur olika bildmediala komponenter manifesteras i texten. I detta ingår bland annat attidentifiera artefakter från bilden, undersöka strukturella och formmässiga anpassningar, analyseraspatiala och temporala förhållanden, gemensamma begreppskomplex och sinnesstämningar.Ur teoretisk synpunkt utgör begreppen ekfras och enargeia en grund, tillsammans medWerner Wolfs terminologi i The Musicalization of Fiction.Undersökningen visar att de analyserade ekfraserna använder sig mycket olika sätt attlevandegöra det bildmediala materialet.

Att få kontakt med uppsatsinformanter är avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstå, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgång eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur mina tidigare försök, att få till stånd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gäller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har präglat försöken för att förstå betydelsen av begreppen sociala nätverk, mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd för till-komsten av intervjutillfällen och för informanters tillgänglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, där jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strävat efter att uppnå uppsatsens syfte.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r Associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

Föreliggande uppsats analyserar Erik Lindegrens ekfraser till tre av Halmstadgruppens målningar urett intermedialt perspektiv. Målningarna är Hamn av Axel Olson från 1939, Kosmisk moder avWaldemar Lorentzon från 1935, samt Det är fullbordat av Erik Olson från 1943. I verketHalmstadgruppen (1947) skrev Erik Lindegren ekfraser till dessa och ytterligare 35 målningar.Ekfrasen gavs i samtliga fall samma titel som målningen.Min analys har sitt huvudsakliga mål i att undersöka hur ekfraserna samspelar med ochlevandegör målningarna i textmediet. Analysen bygger metodologiskt på en närläsning av dikterna,med fokus på hur olika bildmediala komponenter manifesteras i texten. I detta ingår bland annat attidentifiera artefakter från bilden, undersöka strukturella och formmässiga anpassningar, analyseraspatiala och temporala förhållanden, gemensamma begreppskomplex och sinnesstämningar.Ur teoretisk synpunkt utgör begreppen ekfras och enargeia en grund, tillsammans medWerner Wolfs terminologi i The Musicalization of Fiction.Undersökningen visar att de analyserade ekfraserna använder sig mycket olika sätt attlevandegöra det bildmediala materialet.

I flera studier har arbetsorganisatoriska och ledarskapsfaktorer pekats ut som centrala för den psykosociala arbetsmiljön. Cheferna anges utgöra en nyckelgrupp när det gäller att åstadkomma en bra arbetsmiljö.Våren 2005 beslutade man i den för studien aktuella kommunen att aktivt arbeta för att stärka hälsoutvecklingen.Som kommunens företagsläkare var jag intresserad av hur cheferna själva beskrev hur de utövade ett för den psykosociala arbetsmiljön gott ledarskap; vilka hinder och möjligheter de såg.I forskning för att förebygga ohälsa avseende den psykosociala arbetsmiljön har man identifierat frisk- och riskfaktorer. Vad kände cheferna till om detta?Sjutton av tjugo chefer inom välfärdsförvaltningen och serviceförvaltningen kunde delta i en timmas strukturerad intervju med på förhand formulerade frågor. Under denna beskrevs återkommande det önskade ledarskapet som en grupp- och teamledare som skapar balans i arbetsgruppen och arbetsuppgifterna och hushållar med resurser.

I en association, såsom en ekonomisk förening eller ett aktiebolag, har styrelsen uppdraget att sköta verksamheten. Medlemmarna eller ägarna ska därför kunna lita på att uppdraget sköts med omsorg och efter bästa förmåga. De bör även ha möjligheten att ställa styrelsens ledamöter inför rätta, i de fall styrelseledamöterna misslyckas med att vårda bolaget, vilket leder till förmögenhetsskada för associationen. I svensk rätt är litteraturen om skadeståndsansvaret för styrelseledamöter knapp och avgöranden av svensk domstol få. Denna informationsbrist beror på att Associationer har ett intresse av att dölja interna konflikter från offentlighetens ögon och därför förlikar alternativt löser dessa konflikter i skiljedomstol genom sekretessbelagda förfaranden.

Inom området för varumärkesutvidgningar genom varumärkesallianser har tidigare forskning visat på sambandet mellan en kunds Associationer till de enskilda varumärkena och dennes uppfattning av alliansvarumärket. Annan forskning har visat på betydelsen av informationskonsekvens i varumärkesattribut för hur kunden uppfattar varumärken. Denna studies ambition är att dra en länk mellan dessa forskningsområden och försöka fördjupa förståelsen om hur kunden skapar sig en varumärkesbild till en varumärkesallians. Avsikten är att jämföra förändringar av varumärkesattityden hos konsumenterna om ett välkänt respektive mindre känt ledarvarumärke, inom samma produktkategori, ingår i en varumärkesallians tillsammans med; (1) ett partnervarumärke i en överensstämmande produktkategori, (2) ett partnervarumärke i en icke överensstämmande produktkategori. Målet är att försöka dra generella slutsatser kring huruvida partnervarumärkets tillhörande produktkategori har betydelse för kundens varumärkesbild.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r Associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

SyfteVårt syfte är att se hur musikfestivaler kan bidra till och påverka en orts platsmarknadsföring och platsvarumärke.Forskningsfrågor vi har formulerat är följande:Hur kan en musikfestival påverka en ort?Hur kan en ort dra nytta av en musikfestival i sin platsmarknadsföring?Varför skapar sig orter ett platsvarumärke?MetodVi har utfört en kvalitativ studie. Vi började med att leta upp passande teori för musikturism då det området intresserar oss, efter det skapade vi syfte och forskningsfrågor. Därefter har vi har valt att utföra åtta delvis strukturerade intervjuer för insamling av empiri. Vi har med hjälp av den insamlade empirin skapat en teoretisk och empirisk analys.

Avsikten med vår uppsats är att bringa förståelse kring hur modevarumärken använder sig av nytänkande marknadsföring vid förmedling av sitt budskap, med fokus på: sociala mediekanaler, varumärkesambassadörer och Pop up stores. Vår huvudfråga är; Hur använder sig modeföretag av innovativ marknadsföring för att kommunicera sitt varumärkesbudskap? Innovativ marknadsföring är vårt egna begrepp vilket vi definierar som marknadsaktiviteter med syfte att skapa uppmärksamhet kring ett varumärke med fokus på kreativitet och nytänkande snarare än med pengar. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med respondenter från Jumperfabriken, Svenska Moderådet, Dragster Kommunikation och Hope. Vår teoretiska referensram berör teorier gällande varumärkets tre nivåer, märkets författare, deltagande och absorbering, dold marknadsföring, pullmarknadsföring samt diffusionsteorier.

Nyheterna i TV presenterar viktig information om händelser och samhällssystem, vilket skapar förutsättningar för vår uppfattning av omvärlden och våra möjligheter till ställningstaganden i samhällsfrågor. Därmed är det viktigt att informationen i nyheterna är tillförlitlig. Med det stora utbud av kanaler som finns, är det viktigt att alla sändningar uppfattas trovärdiga för att programmen ska behålla sina tittare.Elever och bildlärare ska enligt kursplanen för Bild i grundskolan inneha kunskaper i hur bilder skapar mening och betydelser. Undersökningens syfte är att synliggöra hur trovärdigheten gestaltas i nyhetsprogrammen. Genom att studera nyhetsprogram med särskild fokus på trovärdigheten, ger undersökningen kunskaper i hur bilder och tecken inverkar på mottagaren.

Sammandrag: Företag strävar kontinuerligt efter att bygga ett välkänt och framgångsrikt varumärke. De strävar efter att tillfredsställa konsumenters behov för att öka varumärkets värde, brand equity. Genom att försöka avgöra konsumenters inställning till ett visst varumärke och deras förhållning till ett utökat sortiment i en ny produktkategori syftar denna uppsats till att diskutera och utforska förändringen av varumärkets brand equity. Vid denna undersökning har H&Ms varumärke och deras nya sportkollektion använts som exempel. Teorin behandlar varumärkets värde, brand equity, utifrån ett konsumentperspektiv samt utvidgning av produktutbud hos varumärken.