Syftet har varit att utforska mötet mellan olika naturrums ?tilltal? och en dansares svar på detta tilltal. Avsikten är mer preciserat att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, beskriva innehåll och struktur på subjektiva upplevelser och erfarenheter såsom de framträder i mötet mellan naturen som fenomen och rörelse som improvisation och gestaltning. Syftet har lett fram till följande frågeställningar:Vad uppfattar jag av de utvalda naturrummen?Vad väcker de olika naturrummen för rörelser i mig som dansare?Hur framträder dessa upplevelser för mig på ett reflekterande plan? Metoden i denna studie har varit en explorativ studie dvs.

Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva Associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.

 Problematisering: Vikten av arbetsgivarvarumärket har växt i betydelse tack vare den brist på välutbildad arbetskraft som råder. För att företagen ska kunna locka till sig och attrahera anställda till företaget blir rekryteringsannonser och företagshemsidan viktiga medium. På hemsidan och i rekryteringsannonserna har nämligen företaget möjlighet att väcka nyfikenhet och visa upp företagets identitet och kultur. Det som kommuniceras i annonserna och på företagshemsidan anses även ha stor betydelse för hur företagets image uppfattas av de potentiellt anställda. Därför blir det viktigt att de svårgripbara delarna av ett arbetsgivarvarumärke ger både existerande och potentiellt anställda de rätta Associationerna, samt att dessa Associationer kan byggas upp genom samverkande aktiviteter mellan marknadsförings- och HR-avdelningen.

Att planera för att uppnå täthet är ett rådande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet är inte nytt, och ofta hämtas inspiration och idéer från 1800-talsstaden som får fungera som förebild till den täta stad som planeras idag. Men täthet har inte alltid varit önskvärt, tvärtom. Under en stor del av 1900-talet pågick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spår i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrågasättas och en återgång till ett planeringsideal med en tätare struktur gjorde sig återigen gällande. Till en början sågs en strävan efter täthet mer som någonting nödvändigt, ett måste för att vända pågående trender.

Ett tjänstevarumärke är uppbyggt av flera olika komponenter och det är inte bara tjänsten i sig som räknas till varumärket. Det är hur kunderna uppfattar vad företaget säger att de erbjuder, hur andra människor ser på varumärket, samt hur väl företaget tar sig an sitt tjänsteutförande som bidrar till kundernas syn och uppfattning om ett tjänstevarumärke. Det gör att ett tjänstevarumärke är mer komplext än ett produktvarumärke. Kunders upplevelser i samband med en tjänst påverkas av vilken syn de har på tjänstevarumärket, samtidigt som värdet i tjänstevarumärkets påverkas av kundens uppfattning gällande sin egen upplevelse. Trots att forskning visar på att ett tjänstevarumärkes komplexa natur gör att det finns mer risker relaterat till att repositionera tjänstevarumärken, finns det inga tidigare studier som specifikt har inriktat sig emot repositionering av tjänstevarumärken.

Syfte och frågeställningarDenna studie syftar till att belysa kriminella gäng och organiserad brottslighet ur ett inifrånperspektiv. För att nå ett sådant perspektiv har intervjuer med före detta medlemmar från kriminella gäng genomförts. Ett delsyfte med studien var att beskriva vilken betydelse de före detta gängmedlemmarna tillskriver begreppen kriminella gäng respektive organiserad brottslighet. Syftet besvarades genom följande frågeställningar: ? Hur beskriver de ingången till ett kriminellt gäng?? Vad beskriver de som utmärkande för sina tidigare liv som gängkriminella?? Vilka faktorer beskriver de som centrala i sina beslut att lämna det kriminella gänget?? Hur beskriver de begreppen kriminella gäng och organiserad brottslighet? Metod Vid genomförandet av studien antogs en kvalitativ ansats för insamling av empiri.

Effektiv och uppmärksammad marknadskommunikation som skapar positiva Associationer är en av de viktigaste kuggarna i hjulet för att en organisation ska lyckas urskilja sig från mängden, presentera ett enastående budskap och knyta till sig konsumenters uppmärksamhet. På en allt konkurrenstätare marknad gäller det att anpassa sig efter de situationer som kan tänkas uppstå och hela tiden ligga steget före sina konkurrenter.Studiens syfte är att undersöka hur en organisation inom elektronikbranschen arbetar för att skapa långvariga relationer med konsumenter genom effektiv och välgenomtänkt marknadskommunikation. Studien är baserad på företaget Electrolux och kommer att åskådliggöra deras tillvägagångssätt när det handlar om att, som ett av världens största företag inom elektronikbranschen, erbjuda konsumenterna något utöver vad konkurrenterna erbjuder.Den teoretiska referensramen kommer presentera litteratur inom områdena marknadskommunikation, konsumentbeteende och varumärkeshantering för att vi som författare ska ha en så bred grund som möjligt att stå på inför analysering av senare insamlad empiri. Studien har utförts med ett hermeneutiskt förhållningssätt av kvalitativ natur där empirin samlats in genom intervjuer med Electrolux för att sedan sättas i relation till befintlig teori. Därefter analyseras de empiriska data som samlats in för att finna meningsskiljaktigheter mellan Electrolux tillvägagångssätt och vad teorierna säger.

En konsument blir ständigt påverkad av olika intryck i en butik där produkter slåss om uppmärksamhet och försöker att särskilja sig från konkurrenter. En produkt som trängs med flera andra på butikshyllan är tidskrifter, där antal titlar på den svenska marknaden har ökat med 40 procent de senaste tio åren. Det har tidigare forskats kring vilka färger som sägs påverka människor i köpsituationer, så som att rött är en bra färg för att intressera en konsument, men detta betyder inte nödvändigtvis att det leder till ett köp. Vad är det då som intresserar konsumenten när det gäller färg? Vilka färger på ett tidskriftsomslag är det som intresserar en målgrupp mest respektive minst och varför är det så? Finns det ett samband mellan vilka färger som intresserar målgruppen och de färger som faktiskt leder till köp? Den här studien undersöker hur färg på tidskriftsomslag påverkar en konsument, både gällande Associationer, känslor och köpbehov. Den tidskrift som varit i fokus för studien är Cosmopolitan, som befinner sig inom genren Livsstil för kvinnor, med målgruppen kvinnor mellan 20-30 år.

Effektiv och uppmärksammad marknadskommunikation som skapar positiva Associationer är en av de viktigaste kuggarna i hjulet för att en organisation ska lyckas urskilja sig från mängden, presentera ett enastående budskap och knyta till sig konsumenters uppmärksamhet. På en allt konkurrenstätare marknad gäller det att anpassa sig efter de situationer som kan tänkas uppstå och hela tiden ligga steget före sina konkurrenter.Studiens syfte är att undersöka hur en organisation inom elektronikbranschen arbetar för att skapa långvariga relationer med konsumenter genom effektiv och välgenomtänkt marknadskommunikation. Studien är baserad på företaget Electrolux och kommer att åskådliggöra deras tillvägagångssätt när det handlar om att, som ett av världens största företag inom elektronikbranschen, erbjuda konsumenterna något utöver vad konkurrenterna erbjuder.Den teoretiska referensramen kommer presentera litteratur inom områdena marknadskommunikation, konsumentbeteende och varumärkeshantering för att vi som författare ska ha en så bred grund som möjligt att stå på inför analysering av senare insamlad empiri. Studien har utförts med ett hermeneutiskt förhållningssätt av kvalitativ natur där empirin samlats in genom intervjuer med Electrolux för att sedan sättas i relation till befintlig teori. Därefter analyseras de empiriska data som samlats in för att finna meningsskiljaktigheter mellan Electrolux tillvägagångssätt och vad teorierna säger.

Effektiv och uppmärksammad marknadskommunikation som skapar positiva Associationer är en av de viktigaste kuggarna i hjulet för att en organisation ska lyckas urskilja sig från mängden, presentera ett enastående budskap och knyta till sig konsumenters uppmärksamhet. På en allt konkurrenstätare marknad gäller det att anpassa sig efter de situationer som kan tänkas uppstå och hela tiden ligga steget före sina konkurrenter.Studiens syfte är att undersöka hur en organisation inom elektronikbranschen arbetar för att skapa långvariga relationer med konsumenter genom effektiv och välgenomtänkt marknadskommunikation. Studien är baserad på företaget Electrolux och kommer att åskådliggöra deras tillvägagångssätt när det handlar om att, som ett av världens största företag inom elektronikbranschen, erbjuda konsumenterna något utöver vad konkurrenterna erbjuder.Den teoretiska referensramen kommer presentera litteratur inom områdena marknadskommunikation, konsumentbeteende och varumärkeshantering för att vi som författare ska ha en så bred grund som möjligt att stå på inför analysering av senare insamlad empiri. Studien har utförts med ett hermeneutiskt förhållningssätt av kvalitativ natur där empirin samlats in genom intervjuer med Electrolux för att sedan sättas i relation till befintlig teori. Därefter analyseras de empiriska data som samlats in för att finna meningsskiljaktigheter mellan Electrolux tillvägagångssätt och vad teorierna säger.

I uppsatsen analyseras lättlästa myndighetstexter utifrån skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som ställs på läsarna och hur den övergripande situationen påverkar den språkliga utformningen. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om lättlästa myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lättlästa myndighetstexterna språkligt sett är både lättare och svårare att läsa och tolka än motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta är mer svåråtkomliga än normalversionerna. Litteraturgenomgången visar att begreppet lättläst används allmänt och opreciserat med Associationer till ?svårigheter?.

Aldrig tidigare har det varit så viktigt för företag att satsa resurser på att bygga starka varumärken som skapar positiva Associationer hos konsumenterna. Anledningen till det är att en större konkurrens bland företag, gör det viktigt att erbjuda kunderna ett mervärde utöver själva produkten. Ett sätt för företag att hävda sig i konkurrensen, som kan bli avgörande för framgång, är att använda sig av relationsskapande marknadsföring för att bygga en starkare varumärkesimage. De tekniska förutsättningar som har utvecklats i och med Internet har skapat helt nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder och skapa relationer.Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka huruvida relationsskapande aktiviteter på Internet kan stärka företaget Gina Tricots varumärkesimage, och om dessa aktiviteter kan ge positiva effekter på kundlojaliteten. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats.

Ett tjänstevarumärke är uppbyggt av flera olika komponenter och det är inte bara tjänsten i sig som räknas till varumärket. Det är hur kunderna uppfattar vad företaget säger att de erbjuder, hur andra människor ser på varumärket, samt hur väl företaget tar sig an sitt tjänsteutförande som bidrar till kundernas syn och uppfattning om ett tjänstevarumärke. Det gör att ett tjänstevarumärke är mer komplext än ett produktvarumärke. Kunders upplevelser i samband med en tjänst påverkas av vilken syn de har på tjänstevarumärket, samtidigt som värdet i tjänstevarumärkets påverkas av kundens uppfattning gällande sin egen upplevelse. Trots att forskning visar på att ett tjänstevarumärkes komplexa natur gör att det finns mer risker relaterat till att repositionera tjänstevarumärken, finns det inga tidigare studier som specifikt har inriktat sig emot repositionering av tjänstevarumärken.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av kvällspressens hälsolarm. Hälsolarm är enligt undersökningens definition löpsedlar och artiklar som skriver om företeelser som påstås utgöra ett hot för människors hälsa och som skadar, har skadat eller kan skada en eller flera personer. Dessa hot kan exempelvis handla om dolda sjukdomar, ett visst livsmedel eller en viss livsstil. Syftet med denna undersökning är att undersöka och diskutera vad som karaktäriserade Aftonbladets och Expressens hälsolarm under år 2009 med fokus på artiklarnas ordval, källhänvisningar och tillhörande bilder. Undersökningens centrala forskningsfråga är således: Hur gestaltades hälsolarmen i Aftonbladet och Expressen under år 2009? Andra relevanta underfrågor har varit: Hur ser eventuella källhänvisningar ut? Refererar artiklarna till forskningsrapporter, till enskilda experter eller till något annat? Vem eller vilka får komma tills i artiklarna? På vilket sätt personifieras larmen om detta förekommer? En ytterligare frågeställning kretsar kring vad artiklarnas tillhörande bilder föreställer samt vilka Associationer dessa föder.

AbstractDet byggs många nya ishockeyarenor i Sverige för tillfället och nästan alla elitseriearenor är i dagsläget namnsponsrade av stora företag. Prissättning av sponsring anses komplext och arenasponsring av ett elitserielag innebär ett mångmiljonavtal för det arenasponsrande företaget. Forskningen som existerar specifikt om arenasponsring är amerikansk och de ekonomiska förhållandena skiljer sig kraftigt ifrån de svenska vilket ger en avsaknad av kunskap. Denna kunskapslucka om arenasponsring i Sverige ska jag börja fylla igen med denna uppsats.Syftet med denna studie är att försöka generera en klarare bild av hur värdet på ett elitseriearenanamn prissätts och vilka faktorer som ligger till grund för den värderingen. Vidare kommer denna uppsats att behandla matchningen mellan sponsorn och sponsringsobjektet och undersöka båda parternas syn på samarbetet.Studien är kvalitativ och består av åtta intervjuer med representanter för Luleå Hockey, Modo Hockey, Skellefteå AIK och Timrå IK samt intervjuer med deras respektive arenasponsor som i tur och ordning är Konsum Norrbotten, Swedbank, Skellefteå Kraft och E.ON Sverige.Uppsatsen har en hermeneutisk kunskapssyn då den försöker skapa djupare förståelse för fenomenet arenasponsring.