Syftet med denna uppsats är att lingvistiskt kartlägga, beskriva och analysera nybildningar av ord i några av Astrid Lindgrens barn- och ungdomsböcker. Undersökningen behandlar främst ordklasstillhörighet, ordbildningssätt och några semantiska aspekter hos nybildningarna. Även det karakteristiska med de nya ordbildningarna i respektive bok analyseras samt förhållandet mellan nybildningarna och barns sätt att skapa nya ord.Frågeställningarna var följande:- Vilka nybildningar av ord förekommer i Astrid Lindgrens böcker?- Hur förhåller sig nybildningarna till traditionella sätt att nybilda ord i svenskan?- Hur kan nybildningarna semantiskt förklaras?- Vad är karakteristiskt för nybildningarna i de olika böckerna?För att få svar på frågorna inventerades med hjälp av närläsning ord ur fjorton av Astrid Lindgrens böcker. Orden analyserades sedan systematiskt med hjälp av en mängd olika ordlistor för att så fastställa om de har funnits i svenska språket vid den tid då böckerna skrevs eller ej.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur några textillärare i grundskolan år 3-9 arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och en enkätundersökning. Litteraturstudiet ger svar på vad begreppet hållbar utveckling innebär. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är en naturligt integrerad del av slöjdämnet. I slöjdämnet agerar eleven både som designer, producent och konsument och detta ger en tydlig integration med hållbar utveckling och alla de aspekter som detta innefattar.

SammanfattningPlanprocessen har den senaste tiden legat i fokus för ett antal utredningar och rapporter. Den bostadsbrist som råder i bl.a. Stockholm påverkas av långa planprocesser som kan sträcka sig upp till fem år eller mer. Även konkurrensen mellan små och stora byggherrar påverkas då endast de större byggherrarna har resurser att ta sig igenom de långa planprocesserna. Vissa förändringar som ska effektivisera processen har gjorts i den nya PBL som infördes den 2 maj 2011, men det finns även andra faktorer som påverkar längden och smidigheten hos processen.I detta examensarbete har sju detaljplaner från olika kommuner i Stockholms län valts ut och studerats.

Bakgrund: Palliativ vård är en globalt växande specialitet inom hälso- och sjukvård vilken ställer höga krav på sjuksköterskan både personligt och professionellt. Sjuksköterskans roll inom den palliativ vården är omfattande och ett flertal aspekter påverkar sjuksköterskans upplevelser av att vårda en döende människa.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda en döende människa.Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 1997-2012. Sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och SweMed+ har kompletterats med manuella sökningar. De valda artiklarna analyserades utifrån Fribergs metod för dataanalys.Resultat: Tre övergripande teman identifierades; det professionella, det personliga och privata samt det komplexa vårdandet. Det som genomgående belysts i resultatet är att sjuksköterskors upplevelser av att vårda en döende människa beskrivits som krävande men samtidigt stimulerande.

I denna uppsats analyseras ett avsnitt ur Thomas Warburtons svenska översättningav Gertrude Steins The Autobiography of Alice B. Toklas (1933). Analysen byggerpå en jämförelse mellan källtext och måltext, där skillnader på språklig detaljnivådiskuteras med avseende på möjliga orsaker och effekter. Diskussionen utgår ifrånen systematisk analys av hur stilistiska effekter i källtexten uppstår som ett resultatav genomgående drag på olika språkliga nivåer. Syftet är bland annat att se vad somhänder med sådana språkliga aspekter som inte hör till de mest uppenbara ochtypiska översättningssvårigheterna och som kanske därför inte får så mycket uppmärksamheti översättningsprocessen.Verktygen och metoderna för analysen är i huvudsak hämtade från den lingvistiskastilanalysen och dess tillämpning inom översättningsvetenskapen, samt tillviss del anpassade efter den bok som utgör mitt analysobjekt.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en skola med fokus på personalens raster och pauser. Jag har, dels genom egna erfarenheter under lärarutbildningen och dels genom att ta del av Nordängers avhandling Lärares raster, Innehåll i mellanrum (2002), tagit del av information som visar på att det är bristfälligt med raster och pauser på en del skolor. Informationen pekar på olika aspekter som hindrar personalen att kunna ta ut sina raster. Några av dessa aspekter är att personalen blir hindrad av eleverna, de måste förbereda lektionerna och de måste få tag på någon under sin rast. Med mitt arbete ville jag peka på en möjlighet till förändring i positiv riktning.

Scandic Plaza i Umeå är ett av de 160 hotell som ingår i Nordens ledande hotellkedja Scandic. Umeå är en stad med stark tillväxt och har blivit utnämnd till kulturhuvudstad 2014, något som väntas locka tusentals besökare. Vidare har även IKEA bestämt sig för att etablera sig i det kommande köpcentraprojektet Entré Syd. Detta skapar goda chanser för Scandic Plaza att ytterligare växa och stärka sin position på hotellmarknaden i Umeå. Det finns en rad olika faktorer som påverkar en konsuments förväntningar, samt upplevelse och utvärdering av en hotellvistelse. Varför det gör som de gör, hur de gör det samt vad de har för förväntningar och behov, är några viktiga aspekter att kartlägga för att förstå konsumenters beteende.

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande,innehåller ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. Redovisningen är frivillig och detfinns inte några klara regler för hur den ska se ut. Däremot så har det skapats riktlinjer somvägleder företag i deras redovisning av socialt ansvar. Allt fler företag väljer idag att förläggasin produktion i utvecklingsländer vilket har lett fram till att de ifrågasatts angående hur dehanterar de mänskliga rättigheterna i dessa länder. Detta i sin tur har gjort att företag väljer attredovisa sitt arbete med sociala aspekter.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika företag i Sverige redovisar socialaaspekter samt vad de redovisar inom detta område.

Vårt syfte med läromedelsgranskningen i matematik är att synliggöra variationen i lärobokens uppgifter. Vi har utformat ett analysschema som utgår ifrån tolv faktorer som vi anser är viktiga för ett varierat och lustfyllt lärande. Undersökningen omfattar sju läroböcker i skolår 4. Vårt resultat visar att variationen i läroböckerna är bristfällig. Många aspekter, som bör finnas med för att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära, saknas..

Jag vill i den här uppsatsen lyfta fram olika berättartekniska aspekter i romanen, och visa hur dessa samverkar med varandra samt ger extra dimensioner till idéinnehållet. För att uppnå det vill jag använda mig av flera ingångar ? såväl narratologiska som retoriska ? för att på det viset framhäva flera olika effekter..

Denna uppsats syftar till att dels skapa förståelse för hur lagidrottsmän upplever sitt yrke och sin vardag men också att skapa förståelse för hur dessa tänker kring framtiden då deras yrken präglas av korta karriärer. För att uppnå undersökningens syfte formulerades fyra frågeställningar: I vilken mån går tankarna om det goda arbetet att applicera på idrottsmän som arbetar inom lagidrott? Inkräktar yrkessfären något på den privata sfären? Om så, på vilka sätt? Hur ser dessa personer på framtiden och livet efter idrottskarriären? Vad motiverar lagidrottare i sitt yrke? Utgångspunkt i undersökningen har varit litteratur kopplad till tankarna om det goda arbetet, exempelvis Svenska metallindustriarbetareförbundets nio principer om det goda arbetet, Karaseks krav- och kontrollmodell samt work-life balance. Tidigare studier och litteratur som berör essensen; att leva som idrottsman berörs dessutom. Vi har använt en kvalitativ metod och utifrån befintliga teorier har sex intervjuer med lagidrottare inom fotboll och ishockey genomförts. Resultatet av intervjuerna redovisas genom övergripande återgivningar samt citat och analyseras därefter utifrån studiens teoretiska referensram. I slutsatsen återges studiens frågeställningar som också besvaras.

Bevis och bevisföring är grundläggande processer av den matematiska praktiken och som dessa bör de naturligtvis ingå i matematikundervisningen. Bevis och bevisföring är dock också ett komplext och svårt område, inte bara för lärare och elever, vilket leder till att det inte får den plats och betydelse i matematikundervisningen, som det bör få. I denna systematiska litteraturstudie har det undersökts vilken betydelse och roll bevis och bevisföring har för matematikundervisningen. Följande två frågeställningar lades till grund för studien: 1. Hur karaktäriseras bevis och bevisföring inom den matematikdidaktiska forskningen? 2.

SyfteStudiens syfte är ta reda på lärarnas utvärderingspraktik när det gäller elevers matematiska kunskaper och förståelse. Är det den formativa eller den summativa bedömningen som tillämpas mest? Vad tycker lärarna om sitt sätt att utvärdera elevernas kunskaper, beror det på vilka elever de utvärderar? Följande forskningsfrågor ska besvaras:? Hur anpassas lärarens sätt att bedöma en elevs kunskap i matematik beroende på elevens förmågor och motivation?? Hur påverkas lärarens undervisning av tidigare genomförda utvärderingen av elevers förståelse i matematik? TeoriDen teoretiska ramen för denna studie är variationsteori. Olika variationsmönster presenteras och det centrala begreppet lärandeobjekt och dess kritiska aspekter används i analysen av resultatet. I studiens början presenteras det en del av tidigare forskning kring formativ bedömning i matematik med fokus på vikten av tillämpningen av interaktiv feedback i undervisning och bedömning.MetodEn kvalitativ metod i form av observationer och följande halvstrukturerade intervjuer används i den här studien, det som är av denna studies intresse är lärarnas uppfattningar kring sin bedömning.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers uppfattningar om bra lärare samt om det finns skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i årskurs 1-6, elever på studieförberedande gymnasieprogram och elever på yrkesförberedande gymnasieprogram. För att undersöka detta har 105 gymnasieelever fyllt i en enkät med endast en, öppen fråga: Hur skulle du beskriva en bra lärare? För att fånga upp yngre elevers uppfattningar har ett material publicerat av Kamratposten använts. Detta material publicerades i samband med att Kamratposten utlyste en tävling där Sveriges bästa lärare skulle utses. Dessa olika typer av material har analyserats med utgångspunkt i tre olika typer av kompetens; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens samt relationell kompetens. Att analysera materialet med hjälp av dessa begrepp har medfört att skillnader mellan de olika elevgrupperna har kunnat påvisas gällande vilken eller vilka av dessa kompetenser som ges mest utrymme i beskrivningarna.

Kommer man som ny till ett nytt land möter individen inte bara det nya språket utan också majoritetsbefolkningen. Syftet med undersökningen är att undersöka vad tre nyanlända och tre etablerade pojkar har för attityd gentemot svenska språket och svenskar, och om det nya språket enbart är till för att kommunicera med eller också en del av dessa pojkars identitet. Ett annat syfte är att ta reda på vilka aspekter det är som bildar deras uppfattning.De begrepp som används genomgående i uppsatsen är standardsvenska, attityd, kultur, etnicitet och subjektiv identitet.Jag har använt mig av inspelade intervjusamtal där jag har intervjuat varje elev för sig.Resultatet visar att alla sex pojkarna är positiva till andraspråket. Föräldrarnas positiva inställning är en bidragande faktor. Attityden till svenskar är i stort sett positiv.