Att ge sig in i en gestaltningsprocess är något som medför att man måste våga kastas mellan förvirring och ovisshet, frustration och glädje, kontroll och slump och mycket därtill. Jag har haft svårt med detta under utbildningens projektkurser så jag ville under perioden för mitt examens-arbete än en gång försöka öva mig i detta. Det övergripande syftet med arbetet har varit att skapa en bättre relation till gestaltningsprocessen för att bli mer trygg i min roll som landskapsarkitekt. För att uppnå detta sattes två mål upp. Det ena handlade om att lära känna och utforska min gestaltningsprocess för att hitta förhållnings- och hanteringssätt till det jag uppfattar som begränsningar och svårigheter. Det andra målet handlade om att ta fram ett övergripande gestaltningsförslag för ett spännande område i Trelleborg. För att komma fram till förslaget använde jag mig av inventering på plats, analyser, studerande av litteratur och referensområden samt skissande både manuellt och digitalt.

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lärande för hållbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anläggas i all undervisning. Lärande för hållbar utveckling karaktäriseras av att komplexa hålbarhetsfrågor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas på ett pluralistiskt sätt, vilket syftar till att ge eleverna förmåga till övervägda etiska ställningstaganden.Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lärande hållbar utveckling behandlas i läroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lärande för hållbar utveckling får i läroböckerna, men också vilka innehållsliga aspekter av hållbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida läroböckerna verkade främjande för pluralistiska arbetsformer.

Denna uppsats syftar till att dels skapa förståelse för hur lagidrottsmän upplever sitt yrke och sin vardag men också att skapa förståelse för hur dessa tänker kring framtiden då deras yrken präglas av korta karriärer. För att uppnå undersökningens syfte formulerades fyra frågeställningar: I vilken mån går tankarna om det goda arbetet att applicera på idrottsmän som arbetar inom lagidrott? Inkräktar yrkessfären något på den privata sfären? Om så, på vilka sätt? Hur ser dessa personer på framtiden och livet efter idrottskarriären? Vad motiverar lagidrottare i sitt yrke? Utgångspunkt i undersökningen har varit litteratur kopplad till tankarna om det goda arbetet, exempelvis Svenska metallindustriarbetareförbundets nio principer om det goda arbetet, Karaseks krav- och kontrollmodell samt work-life balance. Tidigare studier och litteratur som berör essensen; att leva som idrottsman berörs dessutom. Vi har använt en kvalitativ metod och utifrån befintliga teorier har sex intervjuer med lagidrottare inom fotboll och ishockey genomförts. Resultatet av intervjuerna redovisas genom övergripande återgivningar samt citat och analyseras därefter utifrån studiens teoretiska referensram. I slutsatsen återges studiens frågeställningar som också besvaras.

Denna studie syftar till att uppmärksamma uppfattningar om klimatförändringarna utifrån fem informanters perspektiv och med kopplingar till relevant litteratur inom klimatområdet. Viktiga aspekter av klimatförändringar som diskuteras är informanternas syn på människans inverkan på klimatet, fördelningen av ansvar och viljan till förändringar och uppoffringar..

Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga i samhället och kraven på att företagen bidrar till en hållbar utveckling ökar därför. Många företag har därför börjat hållbarhetsredovisa. Denna redovisning är helt frivillig och utgår vanligtvis från miljöfrågor samt ekonomiska och sociala frågor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hållbarhetsredovisning, samt ta reda på de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hållbarheten. Uppsatsen tar också upp GRI:s riktlinjer som för tillfället är de mest använda normerna vid hållbarhetsredovisning.I teoridelen görs bland annat en genomgång av olika teorier som kan förklara att företagen hållbarhetsredovisar.

Att införa ett nytt produktionssystem är ett stort projekt som påverkar arbetssättet för en stor del av de anställda i ett företag. Detta gör att det finns många ytor där problem kan uppstå och viljor kollidera. Stora förändringar kan riva upp invanda mönster och bryta mot den nuvarande kulturen i organisationen och därigenom skapa osäkerhet och ovilja gentemot förändringen.Denna rapport är tänkt att fungera som ett stöd för BT och Siemens i deras arbete med att införa nya, lean-baserade produktionssystem genom att försöka finna de kulturella hänsynstaganden som måste tas för att implementeringen av dessa ska bli framgångsrik. Specifikt syftar rapporten till att undersöka varför vissa människor är positiva till lean och varför vissa är kritiska. Vilka aspekter är det som folk finner attraktiva respektive mindre attraktiva?Resultaten av undersökningen visar på att medarbetarna finner grundläggande drag inom lean, såsom ständiga förbättringar samt medarbetarnas möjlighet att själva vara med och påverka, som positiva.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhället Oxelösund gick till under expansionsåren 1956 till 1973. Frågeställningarna som studien ska formas kring utgår från följande frågor: Hur såg det konkreta arbetet ut? Vilka åtgärder ansåg man sig tvungen att vidtaga? Hur återspeglas folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primära materialet till uppsatsen är generalplanen för Oxelösund som låg färdig 1959 och de protokoll som finns bevarade från generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrån ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. Poängen med de olika nedslagspunkterna är att de speglar många olika aspekter på förändringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tänkte sig det nya Oxelösund.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Denna studie genomfördes på gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlärares grundläggande ställningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. Två huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlärare balansen mellan konstnärliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlärare balansen mellan lärares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till självständigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlärare.

I denna uppsats undersöks hur planeringen och utformningen av städerna påverkar invånarnas vardagliga motionerande. Syftet med uppsatsen är att belysa behovet av en målmedveten samhällsplanering som avser att främja vardaglig fysisk aktivitet och motionerande i stads-miljö. Ett vidare syfte är att bidra med nya kunskaper om vilka planeringsaspekter som påver-kar människors vardagliga motionerande i staden, så att detta i framtiden ska kunna bidra till att utforma nya underlag och riktlinjer för motionsfrämjande stadsplanering. Idag är en stor del av Sveriges befolkning alldeles för fysiskt inaktiv och stillasittande vilket markant ökar riskerna för en rad allvarliga sjukdomar och hälsotillstånd, och som i sin tur medför enorma kostnader för sjukvård och arbetsbortfall. Att stimulera till ökat vardagligt motionerande är ett effektivt sätt att komma till rätta med detta utbredda folkhälsoproblem, vilket även regeringen framhållit som ett högt prioriterat mål. För att lyckas med detta krävs dock att städerna planeras och utformas för att främja det vardagliga motionerandet. I uppsatsen framkommer det att människors vardagliga motionerande i hög grad påverkas av hur städerna planeras och utformas.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett område som fått alltmer uppmärksamhet i dagens affärsmiljö, speciellt hos aktörer som är verksamma på den internationella marknaden. Företags sociala, miljömässiga och etiska ansvarstagande är betydande delar i ett hållbart globalt samhälle, varför CSR är ett viktigt ämne att öka uppmärksamheten kring och förståelsen för. Syftet med denna studie var att utveckla ett svenskt industriföretags leverantörsutvärdering med fokus på CSR-aspekter vid inköp på den kinesiska marknaden. Studien undersökte även vilka kulturella aspekter som bör tas hänsyn till vid utvärdering av en leverantör i Kina. Studien syftade därigenom till att öka insikten kring vilka CSR-områden som bör prioriteras på den kinesiska marknaden och ge en möjlighet till företag att praktiskt implementera CSR vid leverantörsutvärdering.

Användandet av trä som konstruktionsmaterial i Sverige är inom vissa områden relativt liten. Byggande av vägbroar och flervåningshus och är områden där trä används i förhållandevis liten utsträckning. Denna del domineras i hög grad av stål och betong, till viss del kan detta förklaras med att träindustrin i Sverige under lång tid varit uteslutna från viktiga områden inom bygg- och infrastruktursektorn. Vägverket tog initiativ till denna utredning som syftar till att ta reda på varför det byggs så få träbroar för vägtrafik i Sverige. Målet med examensarbetet är att visa vilka hinder/osäkerheter som aktörer inom olika delar av brobyggnadsprocessen upplever vid användandet av trä som konstruktionsmaterial samt att ge förslag på åtgärder som kan öka användningen av trä som konstruktionsmaterial vid brobyggande.

I en värld med en ständig strävan efter en hållbar utveckling finns det olika tillvägagångssätt för att arbeta mot detta mål. Tillvägagångssätten och rönen utvecklas med jämna mellanrum och i dagsläget är hänsynstagande av ekosystemtjänster aktuellt både internationellt och nationellt. Med ekosystemtjänster menas något som naturen tillhandahåller och som bidrar till människans välfärd. Ekosystemtjänster kan också vara något i naturen som människan är beroende av. De senaste åren pågår ett arbete i Sverige som handlar om att belysa dessa aspekter av ekosystemtjänster samt integrera ett hänsynstagande av dem i både planering och miljöarbete.

Ur ett globalt perspektiv blev under 2014 ungefär 7 av 1000 resväskor försenade isorteringsprocessen, vilket resulterade i 24.1 miljoner resväskor. Kostnaden kopplattill detta är stor hos många flygbolag, då det innebär manuell hantering. Ett steg motlösningen av misskött bagage är Radio Frekvent Identifikation (RFID) som börjardyka upp på flygplatser runt om i världen som ett komplement till denstreckkodslösning som finns idag. En fullständig implementering av ett RFID-systemöver samtliga flygplatser i världen skulle göra att hela industrin sammanlagt skullekunna spara $760 miljoner USD årligen i kostnader kopplat till försenat ochborttappat bagage.Tidigare studier visar att ett införande av ett RFID-system inom bagagehantering påen flygplats har medfört fler fördelar än nackdelar inom olika aspekter somexempelvis minskade kostnader och effektivare processer. Vilket leder till fråganvarför har inte svenska flygplatser infört detta? Denna studie har som syfte attundersöka vilka utmaningar som finns kring ett införande av ett RFID-system inombagagehantering på svenska flygplatser.