Under 1980-, 1990- och 2000-talen kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. På 1950-, 1960- och i början av 1970- talen kom direkt rekryterad arbetskraftinvandring till industrin. Bland nutida invandrare till Sverige finns det personer med högskoleutbildning eller en akademisk examen. År 2010 fanns det 136 573 personer (20-55 år) med minst tvååriga högskoleutbildningar med utländsk bakgrund.

Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett postkolonialt perspektiv undersöka Vagabonds researtiklar, för att se om det finns spår av koloniala och rasistiska diskurser i journalisternas och fotografernas porträttering av andra människor och kulturer utanför Europa och Västerlandet.Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett kritisk hermeneutisk förhållningssätt. Kvalitativ metod har tillämpats i denna studie och i analysen av researtiklar används kritisk diskursanalys.Slutsatser: Slutresultaten visar på gemensamma drag i beskrivningar av länder utanför Europa och Västerlandet. Naturen och den primitiva livsstilen verkar vara det som journalisterna verkar mest intresserad av att beskriva. Modernitet får väldigt liten plats i Vagabonds artiklar om kulturer utanför Europa och Västerlandet. Resejournalistiken i Vagabond präglas av reporterjagets egna upplevelser och tolkningar av landet och människorna i linje med den koloniala diskursen.

OECD uppger att handeln med piratkopierade varor uppgick till 200 miljarder USD under bara år 2005, samtidigt menar de att den verkliga siffran troligtvis är betydligt högre. Asien bedöms av OECD vara den största källan till piratkopierade varor, och Kina är världsetta. Samtidigt ökar antalet svenska företag i Kina explosionsartat. Under 2007 etablerades ett svenskt företag var fjärde dag i Kina.Syftet med uppsatsen är att analysera hur svenska företag i Kina kan skydda sig mot piratkopiering. Syftet är således även att diskutera de olika möjligheter och hinder företagen står inför.Uppsatsen är hermeneutiskt skriven med ett kvalitativt angreppssätt.

Sammanslagningar över Östersjön har aldrig varit så populära som de har varit under 1990-talet. Sverige och Finland är två grannländer som kan uppfattas lika som bär, om man tittar längre bort från Asien, men ändå så slutar samarbetet oftast med besvikelse. Den största anledningen till att samarbetena inte fungerar brukar vara att deras kulturer skiljer sig åt. Svenskarna är lagspelare som tycker om att diskutera och komma fram till genomtänkta beslut medan deras kallprat är något som frustrerar de finska kusinerna på andra sidan av havet. Där är man gärna effektiv och tar snabba, mer riskfyllda beslut och har ett betydligt mer auktoritärt sätt att styra.

Matkompaniet är en grossist och importör av livsmedel. De köper in produkter från helavärlden men framförallt stora mängder ifrån Asien. Idag har Matkompaniet ett överbelastatlager med för mycket bundet kapital. För att bibehålla de konkurrenskraftiga priser som dehar idag måste lagret minskas, inte bara för det kapital som det binder utan även för deextrakostnader som det medför då de måste hyra ett externt lager.Av sex insamlade lagersaldon spridda bakåt i tiden kunde det utläsas att det fanns ett antalartiklar som hade ett väldigt högt lagersaldo. De beräknades att täcka förväntad efterfrågalångt fram i tiden.

Sandvik är världsledande inom tillverkning av skärverktyg och finns etablerat i 130 länder världen över. De tre största marknaderna är Asien, Europa och Nordamerika. Inom Sandvik koncernen finns dotterbolaget AB Sandvik Coromant som är organiserat under affärsenheten Sandvik Tooling. Examensarbetet utfördes på AB Sandvik Coromant i Gimo där tillverkning av hårdmetallskär sker. Produktionen av hårdmetallskären styrs av kundordrar genom att ordrarna prioriteras efter leveransvecka.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur kunskap överförs och information hanteras från svenska företag till deras samarbetspartners eller dotterbolag i staden Qingdao i Kina, men även att se vilka problem som kan uppstå när dessa processer genomförs. Författarna vill även utreda vilken informationshantering som är mest effektiv samt om det uppstår några problem i samband med de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Kina.Den allmänna anledningen till att ett företag investerar i ett annat land är de ekonomiska utvecklingsmöjligheter som kan ge stor avkastning, men vilket land ett företag väljer att investera i varierar. De tio senaste åren har Sveriges ekonomiska relationer med Kina utvecklats snabbt och idag är Sveriges största handelspartner i Asien, landet Kina. När utländska företag etablerar sig i Kina överförs kunskap och information till de kinesiska företagen och deras arbetstagare. Detta kan skapa ekonomiska möjligheter för de utländska företagen men innebär även en utmaning.

SammanfattningTitel: Vad kostar din tröja?Datum: 2014-01-15Författare: Diana Adolfsson, Kristin Pettersson, Dennis SjögrenNivå: Kandidatuppsats i ekonomistyrning 15 hpHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonProblem och Syfte: Globalisering har idag medfört att produktion och andra processer inom företag har förlagts i olika länder runt om i världen. Svenska textilföretag gör inköp främst från Asien och oftast ägs inte fabrikerna av företagen utan de har sin produktion placerad hos olika leverantörer. Negativa händelser inom textilindustrin kopplat till arbetsvillkor, miljö och djurskydd har under årens lopp avlöst varandra och högre krav på att företagen ska ta ett större ansvar i etiska och sociala frågor ställdes från olika intressenter. Dock medför antalet leverantörer tillsammans med andra faktorer som kulturella skillnader komplikationer inom uppföljningen av ställda krav.

SammanfattningTitel: Vad kostar din tröja?Datum: 2014-01-15Författare: Diana Adolfsson, Kristin Pettersson, Dennis SjögrenNivå: Kandidatuppsats i ekonomistyrning 15 hpHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonProblem och Syfte: Globalisering har idag medfört att produktion och andra processer inom företag har förlagts i olika länder runt om i världen. Svenska textilföretag gör inköp främst från Asien och oftast ägs inte fabrikerna av företagen utan de har sin produktion placerad hos olika leverantörer. Negativa händelser inom textilindustrin kopplat till arbetsvillkor, miljö och djurskydd har under årens lopp avlöst varandra och högre krav på att företagen ska ta ett större ansvar i etiska och sociala frågor ställdes från olika intressenter. Dock medför antalet leverantörer tillsammans med andra faktorer som kulturella skillnader komplikationer inom uppföljningen av ställda krav.

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i världen är könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje år. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende på ingreppets form och består av allt ifrån att delar av förhuden runt klitoris skärs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdläpparna skärs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning är en gammal sed som har funnits i över 2000 år och baseras på gamla traditioner och sedvänjor och existerar främst i Afrika, i områdena längs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer även i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt många andra internationella organisationer har uppmärksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker. FN har stiftat att kvinnlig könsstympning är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots detta är inte kvinnlig könsstympning kriminaliserat i alla världens länder och lagstiftning saknas således.

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i världen är könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje år. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende på ingreppets form och består av allt ifrån att delar av förhuden runt klitoris skärs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdläpparna skärs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning är en gammal sed som har funnits i över 2000 år och baseras på gamla traditioner och sedvänjor och existerar främst i Afrika, i områdena längs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer även i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt många andra internationella organisationer har uppmärksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker.

Ett av va?rldens sto?rsta miljo?problem a?r plastnedskra?pning. Pa? ma?nga platser kan spa?r av ma?nsklig na?rvaro ses i form av skra?p av plast. A?r 2011 tillverkades det 280 miljoner ton plast, det motsvarar ungefa?r 28 000 Eiffeltorn.

: Outsourcing har blivit en mycket vanlig företeelse i det moderna samhället och textilbranschen anses vara den geografiskt mest spridda industrin i världen med produktion oftast belägen i Asien. Outsourcing till trots finns det fortfarande vissa moment i värdekedjan som i stor utsträckning utförs i butik i Sverige trots att i stort sett alla andra tillverkande och sammansättande moment utförs i fabrik i låglöneländer. Ett av dessa moment är larmning av varor. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur larmning av konfektionsplagg går till i svenska A-läge butiker samt analysera om förflyttningen av momentet bakåt i värdekedjan skulle kunna påverka detaljhandelns tidsbudgetering och lönsamhet. Frågeställningarna för studien är: På vilket sätt påverkar larmningsmomentets placering i värdekedjan butikens tidsbudgetering? Samt: Hur påverkas butikers lönsamhet av att larmningsmomentet förflyttas bakåt i värdekedjan? Den empiriska studien är indelad i tre delar; kvantitativa observationer i form av tidsstudier utförd hos tre butiker; kvalitativa intervjuer med sex tillfrågade butikschefer; samt kvalitativa intervjuer med huvudkontor från valda modeföretag.

Przewalskii vildhäst utrotades under 1960-talet men fanns kvar i fångenskap och återintroducerades under 1990-talet i centrala Asien. På Nordens Ark finns sex stycken przewalskii vildhästar som de försöker berika i den omfattning de hinner med, men tiden är en bristvara varför effektiviteten är av största vikt. Dessutom finns det alltid ett stort behov av att utveckla nya berikningsmetoder. Till följd av detta gjordes denna studie där en ny berikningsmetod utformades och jämfördes med en befintlig berikning samt med en kontrollutfodring. Studien videofilmades och tiden togs för alla individers interaktion med utfodringen/berikningen samt på arbetet som krävdes för utfodringen/berikningen.

Vid millennieskiftet inledde EU en gemensam utbildningspolitik som en del av den så kallade Lissabonstrategin från 2000, vilken hade som syfte att stärka Europas konkurrenskraft gentemot Asien och Amerika. Hotet sågs ligga i globaliseringen och IT-teknikens snabba framfart och man såg ett behov av att utforma en gemensam utbildningsmässig strategi. Den kom att kallas ?utbildning 2010? och formulerades i tre strategiska mål:1.att höja utbildningssystemens kvalitet2.att göra det lättare för alla att få tillträde till utbildning3.att öppna utbildningssystemen mot världenSyftet med den här uppsatsen har varit att med utgångspunkt från utbildning 2010 undersöka hur dessa utbildningsmål är tänkta att uppnås och vilket in-nehåll som EU prioriterar inom utbildningsområdet, definierat som nyckel-kompetenser, samt hur just den språkliga delen av utbildningspolitiken be-skrivs. Fokus inom språkområdet ligger på svenska för invandrare (sfi).Material för undersökningen är?rapporter, lagar och annan dokumentation från EU:s webbplats.?av EU framställda referensramar för nyckelkompetenser och språk jämte kritiskt granskande material?läroplaner och andra styrdokument för sfi.Detta material har bearbetats och analyserats utifrån frågeställningarna: Vil-ka är utbildningsmålen för utbildning 2010, vilka nyckelkompetenser för livslångt lärande definierar dess innehåll, hur ser EU:s språksyn ut och hur avspeglar den sig i sfi:s styrdokument?Resultatet av undersökningen visar att EU:s ambitioner inom utbild-ningsområdet har en stark ekonomisk inriktning där bakgrunden är målet att skapa ?världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi? (Europeiska gemenskapernas kommission 2001.