Denna uppsats behandlar hur muslimer framstÀlls i tvÄ svenska morgontidningar, nÀmligen Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). Metoden som anvÀnts i studien Àr en kvantitativ innehÄllsanalys, vilken har utförts pÄ sammanlagt 78 artiklar, 39 frÄn respektive tidning, en artikel frÄn varje vecka under nio mÄnader Är 2012. Syftet har varit att se hur muslimer framstÀlls i svensk morgonpress under ?en vanlig dag?, alltsÄ en dag dÀr det inte intrÀffat nÄgon extrem hÀndelse som kan förknippas med muslimer.Teorierna som anvÀnts i studien Àr Orientalism, NyhetsvÀrdering och medielogik, Stereotyper i media, Naturlig inkludering samt diskriminering med ord. Dessa ligger till grund för uppsatsens resultat.Resultatet av studien bekrÀftar tidigare studiers resultat, nÀmligen att muslimer framstÀlls pÄ ett sÀtt som inte Àr fördelaktigt.

Bakgrund: Varje Är fÄr ca 300 barn och ungdomar i Sverige cancer. Barnets insjuknande innebÀr en stor omstÀllning för hela familjen och kan leda till en psykisk belastning för förÀldrarna. VÄrdpersonalen har dÄ en viktig roll, för att förÀldrarna ska kÀnna trygghet i situationen. FörÀldrars behov av omvÄrdnad bör tillgodoses, sÄ de i sin tur kan ge stöd Ät sitt barn. Familjefokuserad omvÄrdnad har anvÀnts som teoretisk referensram i studien.

Denna artikel redovisar ett resultat frĂ„n en enkĂ€tundersökning dĂ€r 65 examinerade studenter frĂ„n socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, Ă„ren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte Ă€r att genom en retrospektiv utvĂ€rdering av denna socionomutbildning undersöka hur vĂ€l dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anstĂ€llning inom socialt arbete. I enkĂ€ten efterfrĂ„gas respondenternas tankar nĂ€r de ser tillbaka pĂ„ utbildningen, hur vĂ€l förberedda de kĂ€nde sig för sĂ€rskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lĂ€randeprocess.Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansĂ„g att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svĂ„rast. För tre fjĂ€rdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förĂ€ndras under utbildningens gĂ„ng, Flera av dem anger Ă€ven att det har skett en markant förĂ€ndring betrĂ€ffande deras förvĂ€ntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid.

Bakgrund: Sola Àr bÄde hÀrligt och viktigt för att kroppen ska fÄ tillrÀckligt med D-vitamin, men det kan ocksÄ innebÀra en fara. I Sverige insjuknar varje Är ca 2270 personer i hudcancern MM (Malignt melanom). Sjukdomen skulle kunna undvikas i flera fall om gemene man hyste större respekt för solen och dess negativa effekter. Denna insikt Àr mycket viktig ifall ökningen av MM ska kunna minskas. Syfte: Syftet var att fÄ ökad kunskap om patienters erfarenheter av MM och vilka reaktioner och copingstrategier sjukdomen medför. Metod: Studien designades som en litteraturstudie och bestod av 10 kvantitativa och en kvalitativ artikel som analyserades enligt Carlsson och Eimans (2003) analysmodell.

Bakgrund och problem: Ekonomistyrningen har lĂ€nge fokuserat pĂ„ kostnadsbesparingar och hur företagen bĂ€st kan effektivisera sin verksamhet. PĂ„ senare Ă„r har dock allt mer fokus riktats mot kunderna och deras behov, vilket har lett fram till modeller som exempelvis McNair:s Value Creation Model. Även modeller sĂ„ som ABC-kalkylering och det balanserade styrkortet som har ett större kostnadsfokus kan enligt Shields & Shields anvĂ€ndas till intĂ€ktsvĂ€rderingar. Shields & Shields hĂ€vdar att intĂ€kterna pĂ„verkas av sĂ„ kallade intĂ€ktsdrivare och menar i sin studie att denna pĂ„verkan kan beskrivas med hjĂ€lp av Ă„tta olika karaktĂ€ristika. Den svenska mobila telecombranschen Ă€r hĂ„rt konkurrensutsatt och arbetar mot stĂ€ndigt minskande marginaler varpĂ„ det finns ett stort behov av att utvĂ€rdera vad som faktiskt driver intĂ€kter i branschen och hur denna pĂ„verkan ser ut.

Uppsatsen behandlar om gymnasieelever pĂ„verkas av argument och argumenterande text. Syftet Ă€r att se om eleverna kan pĂ„verkas att Ă€ndra instĂ€llning helt eller delvis i en frĂ„ga efter att ha lĂ€st en argumenterande text. För att ta reda pĂ„ detta genomfördes en enkĂ€tundersökning i en gymnasieklass pĂ„ en skola i VĂ€stsverige. Som argumenterande text valdes Debattartikeln Äktenskapet samhĂ€llets grund av Göran HĂ€gglund och Stefan Attefall som publicerats i Svenska Dagbladet den 16 december 2007. Denna artikel argumenterar emot könsneutrala Ă€ktenskap.

A?r fika pa? jobbet nyckeln till god service? Denna fra?ga sta?llde vi oss och valde att titta na?rmare pa? hur servicekultur och belo?ningssystem ho?r ihop. Servicekultur har visat sig vara ett la?ngsiktigt konkurrensmedel bland ba?de produkt- och tja?nstefo?retag, och belo?ningar har visat sig kunna motarbeta en servicekultur om de anva?nds pa? fel sa?tt.Vi har valt att utfo?ra en fallstudie pa? tva? fo?rsa?kringsbolags lokala kontor i Umea?. Detta eftersom det ena fo?retaget anva?nder sig av individuell prestationsbaserad belo?ning vil- ket enligt servicekulturlitteraturen kan motarbeta en servicekultur, samt att det andra fo?retaget inte uttalat anva?nder sig av belo?ning, men har ett mer gemensamt bonussy- stem, vilket enligt servicekulturlitteraturen kan gynna en servicekultur.

Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och ersatte den tidigare JÀmstÀlldhetslagen samt upphÀvde övriga diskrimineringslagar som fanns för att samlas under en och samma lag. Lagen krÀver att alla företag i Sverige med minst 25 anstÀllda mÄste ha en jÀmstÀlldhetsplan. En artikel i tidningen ETC har uppgett att bankbranschen Àr den minst jÀmlika branschen. FrÄgan denna studie sökt svar pÄ Àr om man kan jÀmföra storbankers jÀmstÀlldhetsarbete, och i sÄ fall om det kan urskiljas nÄgra skillnader och/eller likheter? Detta för att bidra till en ökad förstÄelse för hur företag arbetar och engagerar sig i jÀmstÀlldhet.FrÄgan besvaras genom att granska och studera tvÄ storbankers jÀmstÀlldhetsplaner och intervjua personer som har ansvaret för jÀmstÀlldhetsplanerna.

AnvÀndandet av trÄdlösa nÀtverk ökar med rask takt och blir allt vanligare. Enligt en artikel i Computer Sweden kommer de trÄdlösa nÀten att ha 20 miljoner anvÀndare om 4 Är. Analysföretaget Gartner Group har nyligen gjort en undersökning bland företag, vars syfte var att ta reda pÄ hur stort intresset var för WLAN. Resultatet visade att 50% av företagen funderar pÄ att köpa och installera WLAN-lösningar (Planet Wireless september 2001). Syftet med detta arbete var att beskriva hur den inbyggda krypteringsfunktionen WEP som för Wired Equivalent Privacy fungerar och hur sÀker den Àr, dvs hur lÀtt man kan knÀcka krypteringen.

Den 11 oktober 2011 publicerades en artikel i DN som handlade om Àldre- och omsorgsboendet KoppargÄrden. Artikeln blev startskottet till det som skulle bli en omfattande förtroendekris för Carema Care, företaget som driver KoppargÄrden. Den 22 december bad representanter för KKR och Triton, riskkapitalbolagen som Àger Carema Care, om ursÀkt. I uppsatsen undersöks hur krisen skildras och varför samt vad det Àr som gör det till en kris som KKR och Triton kÀnner sig nödgade att be om ursÀkt för.Det material jag har undersökt i uppsatsen Àr fyra debattartiklar frÄn Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet nÀtsidor. Genom ideologikritik, som genomförs med hjÀlp av Toulmins argumentationsmodell och framing, tar jag reda pÄ vilken syn pÄ krisen som kommer fram och möjliga förklaringar till varför det Àr just den bilden av krisen som skildras av respektive aktör.Det blev snabbt tydligt att detta inte enbart var en frÄga som handlade om praktisk vÄrd, utan det allra viktigaste verkade vara driftsformen och hur man skulle kontrollera den genom olika system. En ambivalent syn pÄ en fri marknad och konkurrens blir synlig i argumentationsanalysen.

Kvinnomisshandel Àr idag ett komplicerat och tabubelagt folkhÀlsoproblem. 38 % av kvinnor runt om i vÀrlden har nÄgon gÄng blivit utsatta för misshandel i en nÀra relation. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för misshandel av mÀn i en nÀra relation. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr tio kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod anvÀndes i resultatet. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Kvinnomisshandel ? ett tabubelagt Àmne bland vÄrdpersonal, Att axla sin professionella roll i mötet med misshandlade kvinnor, Kunskapens betydelse för omvÄrdnad och Organisationens pÄverkan pÄ omvÄrdnad.

Webbplatsen fass.se Àr idag anpassad för folk inom vÄrden. Nu vill man göra en ny version av webbplatsen som Àr anpassad för allmÀnheten. Detta stÀller stora krav pÄ anvÀndbarhet. SÄ lÀnge nÄgonting fungerar som det ska och gÄr precis som man tÀnkt sÄ tÀnker man inte pÄ det. Saker och ting kan vara enkla att lÀra sig och de kan vara effektiva att anvÀnda nÀr man har lÀrt sig det. Detta Àr vad anvÀndbarhet handlar om, och det Àr vad vi vill efterstÀva. Vi har pÄ uppdrag av AddEmotion tagit fram en lösningsmodell som ska ligga till grund för utveckling av fass.se för allmÀnheten.

Introduktion: PÄ sÀrskilda boenden Àr fysisk och verbal agitation vanliga symtom hos perso-ner med demenssjukdom. För vÄrdpersonal och nÀrstÄende Àr agitation ett av de svÄraste sym-tomen att handskas med. Ett agiterat tillstÄnd utgör Àven ett stort lidande för personen med demens. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka om musikterapi visar nÄgon effekt pÄ agiterat beteende hos personer med demenssjukdom pÄ sÀrskilda boenden. Metod: Metoden som anvÀndes var att göra en litteraturöversikt.

Uppsatsens syfte Àr att försöka förstÄ, utifrÄn existerande teorier och med hjÀlp av insamlad empiri, vilka parametrar i ett kundperspektiv som Àr av betydelse vid utvecklingen av en prissÀttningsförmÄga bland business-to-business-företag.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod vars ansats Àr av abduktiv karaktÀr. Den empiriska datan har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer vilka har genomförts via personliga möten samt via telefon. DÄ vi betraktar prissÀttning som en förmÄga, vilken Äterfinns inom företaget, sÄ utgÄr det teoretiska ramverket frÀmst frÄn det resursbaserade synsÀttet vilket styrks av en akademisk artikel som beskriver och förklarar bakgrunden till att prissÀttning kan ses som en förmÄga. DÀrutöver beskriver vi den vanligaste prissÀttningsstrategin företag emellan; cost/plus-strategin. Vi argumenterar för att företag bör införa rutiner och skapa en entydig struktur, med sÀrskild fokus pÄ tre omrÄden, för att försÀkra kunden om att de erbjuder produkter med kundvÀrde.

Harmoniseringen av bolagsbeskattningen inom EU har lÀnge gÄtt lÄngsamt. Trots att eta-bleringsfriheten i artiklarna 43 och 48 i EG-fördraget stadgar att företag har rÀtt att startaoch driva verksamhet i andra medlemsstater finns det fortfarande skattemÀssiga hinder som avskrÀcker frÄn sÄdana etableringar. Endast ett fÄtal direktiv har utfÀrdats inom bolagsbeskattningen för att underlÀtta för företag pÄ den inre marknaden. Anledningen till avsaknaden av reglering Àr att artikel 94 i EG-fördraget föreskriver att rÄdet mÄste vara enigt vid utfÀrdandet av direktiv inom direkt skatt i vilket bolagsbeskattning inkluderas. Eftersom det saknas tillrÀcklig reglering har EG-domstolen kommit att spela en roll i harmoniseringsarbetet.