Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de svenska tidningarna portrÀtterade de svenska manliga respektive kvinnliga OS-deltagarna i Sotji 2014. Tidigare studier har visat att en olik portrÀttering görs mellan herr- och damidrottare. Materialet har jÀmförts mot tidigare framtagna diskursteman av Judit Bérczes. UtifrÄn detta har tre diskursteman tagits fram samt ett kort avsnitt som behandlar hur mycket utrymme herrarna respektive damerna fÄr i media. Det första diskurstemat heter ?den ambivalenta framstÀllningen? och behandlar tidningarnas givande av svaghetsegenskaper parallellt med styrkeegenskaper kring en idrottares prestation.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka ifall och om sÄ Àven hur Wikileaks och Julian Assange portrÀtteras före och efter de vÄldtÀktsanklagelser mot Assange som offentliggjordes i augusti 2010. I den diskursanalys som genomförs granskas sex nyhetsartiklar som valts ut efter bestÀmda tidsaspekter men i övrigt slumpmÀssigt. Artiklarna har publicerats i Dagens Nyheter och slÀppts frÄn TT. Analysen bygger delvis pÄ en ram lagd av teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, och pÄ teori och metodik beskriven av Norman Fairclough, och som handlar om att sÀtta diskursiva praktiker i samband med social och kulturell utveckling. Analysen Àr komparativ och fokuserar pÄ det retoriskt diskursiva.

Denna studie undersöker hur begravningsbyrÄn Fonus valde att bemöta en kritisk artikel, publicerad i Aftonbladet, med ett pressmeddelande som lades upp pÄ den egna hemsidan. Uppsatsen undersöker först vilka retoriska verktyg som har anvÀnts i skapandet av detta meddelande, och sett frÄn Benoits teori om Image Repair, vilka strategier som anvÀnts och hur anvÀndningen av dessa har sett ut.DÀrefter söker studien att praktiskt undersöka detta budskap genom att lÄta en utvald grupp respondenter ta del av materialet samtidigt som de i personliga intervjuer fÄr svara pÄ frÄgor om det de lÀst. HÀr utsÀtts respondenterna först för negativa pÄstÄenden riktade mot Fonus för att fÀrga deras Äsikt om företaget innan de fÄr ta del av pressmeddelandet. Syftet Àr att undersöka om Fonus textbaserade kriskommunikation kan pÄverka respondenterna och deras attityd mot företaget i en positiv riktning.Undersökningens slutsats Àr att ett budskap som utformats med en vÀl balanserad retorik och ett vÀl avvÀgt bruk av Benoits strategier, utgör ett fruktbart sÀtt att pÄverka mottagaren i den önskade riktningen..

Att lösa partiella differentialekvationer, PDE, med hjÀlp av numeriska metoder harblivit vitalt det senaste Ärhundradet. Det finns flera metoder tillgÀngliga och latticeBoltzmanns metod, LBM, har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att lösa Navier-Stokes, N-S ekvation. Metoden Àr berÀkningsmÀssigt effektiv i jÀmförelse med andranumeriska metoder under rÀtt förhÄllanden. MÀngden datorkraft som behövs för attlösa en PDE Àr viktig och detta gör LBM intressant just pÄ grund av dess berÀkningseffektivitet.En studie om möjligheterna att anvÀnda LBM till att lösa andra sorters PDEÀn N-S ekvation Àr spÀnnande och utbildande. I detta arbete tar vi reda pÄ om LBMkan anvÀndas till att lösa och modellera diffusionsekvationen, och om fallet Àr sÄdantvalidera att resultatet Àr tillrÀckligt korrekt.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Vetenskapliga undersökningar pÄvisar att otillrÀckliga kunskaper och otillrÀcklig information om HPV och dess samband med livmoderhalscancer resulterar i att kvinnor inte tar del av de ÄtgÀrdsprogram som erbjuds dÀrmed löper ökad risk för att drabbas av livmoderhalscancer.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors kunskap om Humant Papillomvirus och upplevelse vid en gynekologisk cellprovskontroll.Metod: Uppsatsen Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats, grundad pÄ sex kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ vetenskaplig artikel. Dessa utvalda vetenskapliga artiklars resultatdel analyserades utifrÄn ett manifest perspektiv.Resultat: Studiens resultat författades utifrÄn fyra teman: trygghet, kunskap, tillgÀnglighet och bemötande. Vidare visar litteraturstudien att det finns ett behov hos kvinnor att fÄ information om Humant Papillomvirus och sambandet med livmoderhalscancer vid upprepade tillfÀllen och via olika kanaler för att kunna ta ett aktivt och vÀl grundat beslut och uppleva delaktighet i vÄrden.Slutsats: Resultatet visar att vÄrdinrÀttningarna mÄste bli bÀttre pÄ att verkstÀlla sina uppgifter bÄde utifrÄn de riktlinjer som finns och utifrÄn det behov som kvinnor efterfrÄgar. Sjuksköterskans information och bemötande vid en gynekologisk cellprovskontroll visar sig ha stor betydelse för att kvinnorna ska uppleva delaktighet och motivation att delta vid fortsatta kontroller..

Anledningen till detta arbete var en artikel som beskrev hur lÀrare kÀnner frustration över att de Àgnar betydande del av sin lektionstid till konflikthantering och socialisering av eleverna. En stor del av lÀrarna var osÀkra pÄ sina befogenheter och ansÄg sig inte ha fÄtt utbildning i konflikthantering i lÀrarutbildningen. Syftet med undersökningen blev dÀrför att fÄ en bild av hur lÀrare ser pÄ arbetet med att hantera konflikter. Arbetet inleddes med litteraturstudier i Àmnet för att se vilka metoder och arbetssÀtt som finns kring konflikthantering. Till studien valdes en kvalitativ undersökning för att fÄ mer personliga svar och Äsikter frÄn de deltagande lÀrarna.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Under andra vÀrldskriget vidtogs i Sverige ett antal ÄtgÀrder som gick pÄ tvÀrs mot den traditionella svenska pressfriheten. Ett inslag i denna politik var inrÀttandet av Statens Informationsstyrelse, SIS, med uppgift att bland annat leda och övervaka den svenska pressen. Informationsstyrelsen har i efterhand blivit mest kÀnd för de sÄ kallade ?grÄ lapparna?, förtroliga meddelanden till tidningarnas redaktörer om vad som inte fick publiceras.Under kriget utkom pÄ Gotland tre dagstidningar. GotlÀnningen som Àgdes av bondeförbundsintressen, konservativa Gotlands Allehanda vars huvudÀgare C E Ekman Àven var tysk konsul och tidningen har betraktats som mycket pronazistisk samt socialdemokratiska Gotlands Folkblad som framstÀllts som ytterst anti-nazistisk.UtifrÄn SIS arkiv beskrivs SIS styrning av tidningarna genom de grÄ lapparna och pÄpekanden av övertrÀdelser.

Kronisk njursvikt medför en minskad eller helt förlorad njurfunktion. Dialys Àr en behandlingsÄtgÀrd som sÀtts in nÀr kroppen inte sjÀlv kan rena blodet. Det finns tvÄ dialysformer; hemodialys och peritonealdialys. Vid hemodialys renas blodet utanför kroppen i ett semipermeabelt filter medan bukhinnan anvÀnds som dialysfiler vid peritonealdialys. Patienters livskvalitet kan pÄverkas av dialysbehandling.

Första försöket med trafiksÀkerhetskamera i Sverige genomfördes 1989-1992 och senare gjordes försök pÄ 14 strÀckor mellan 2001 och 2002. Fram till 2007 skall 700 nya kameror sÀttas upp. Dessa skickar informationen direkt via kabel till Kiruna istÀllet för att Polisen tar ur kamerorna och dÀrefter behandlar informationen som var fallet med de gamla kameraskÄpen. Ansvaret för övertrÀdelsen som registreras i kamerorna bygger pÄ att föraren kan identifieras och dÀrefter bötfÀllas. Det finns problem med detta system dÄ det finns personer som undandrar sig lagföring genom att dölja sitt ansikte eller köra nÄgon annans bil ex.

Att arbeta med utsatta mÀnniskor i en statlig verksamhet som tjÀnsteman kan för de flesta mÀnniskor verka ofarligt ? men hur Àr det egentligen? Tidigare forskning har visat att det finns ett stort mörkertal nÀr det kommer till klientrelaterat hot och vÄld och att incidenterna inte tas tillrÀckligt seriöst. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en större förstÄelse för vad de ökade hoten fÄr för konsekvenser för personalen pÄ Migrationsverket. Vi vill belysa och synliggöra spÀnningsfÀltet i klientrelationen som leder till att hot och vÄld mot handlÀggare ökar. Det teoretiska ramverk som anvÀnds i uppsatsen Àr grÀsrotsbyrÄkrati, makt och klientrelationer.

Depression Àr ett sjukdomstillstÄnd dÀr mÀnniskan kÀnner hopplöshet och brist pÄlivsglÀdje under en lÀngre tid. Ungdomsdepression innebÀr att ungdomens vÀrld prÀglasav irritabilitet, koncentrationssvÄrigheter och en dyster syn pÄ livet. Denna depression ÀrsvÄr att upptÀcka dÄ ungdomen ocksÄ befinner sig i ett utvecklingsskede, vars olikastadiers uttryck kan likna symtom pÄ depression. Depression debuterar allt mer hosungdomar och Àr ett vÀxande problem. Idag finns det lite forskning omungdomsdepression och dÀrför Àr syftet i denna studie att belysa de kÀnslor somungdomarna upplever i sin depression.

Bakgrund: Stroke Àr ett samlingsnamn som innefattar hjÀrninfarkt och hjÀrnblödning. Sjukdomen innebÀr ett akut insjuknande som krÀver omedelbar vÄrd. Dessa personer fÄr mer eller mindre kroppsliga förluster som medför ett beroende. DÀrför Àr tidig mobilisering central redan i det akuta skedet eftersom symtomen kan förbÀttras med tiden. Sjuksköterskan Àr omvÄrdnadsansvarig pÄ strokeavdelningen.

Sammanfattning Bakgrund Mukosit Àr en biverkan av cancerbehandling. Mukosit innebÀr skador pÄ det ytliga cellskikt som tÀcker hud och slemhinnor. Det kan orsaka smÀrta och besvÀr i munnen som gör det svÄrt för patienten att Àta. BesvÀren kan orsaka behov av sjukhusvÄrd samt avbrott i cancerbehandlingen. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder i samband med mukosit. Metod En allmÀn litteraturstudie utfördes och analys av resultatet inspirerades av innehÄllsanalys. Databassökningen i Cinahl och Medline resulterade i nio artiklar.

Under Är 2006 och 2007 förekom det minst 15 fall dÀr justitieombudsmannen, JO, och en del lÀnsstyrelser fann att det förekommit brister med avseende pÄ socialnÀmnders iakttagande av föreskrivna tidsfrister. JO uttalade att det var frÄga om sÀrskilt allvarliga konsekvenser med avseende pÄ att barn hade varit intagna i sÀrskilda ungdomshem utan att det förelegat nÄgon rÀttslig grund för placeringen.I uppsatsen redogörs för de rÀttsliga förutsÀttningar som finns för omedelbara omhÀndertaganden av barn samt vilka rÀttsliga förutsÀttningar det finns för att fÄ skadestÄnd ifall det har skett ett omedelbart omhÀndertagande utan rÀttslig grund.Mina slutsatser Àr att för att ett omedelbart omhÀndertagande skall vara rÀttsligt grundat mÄste först tre förutsÀttningar vara uppfyllda. Dels ska ett missförhÄllande föreligga med anknytning till den unges hemmiljö eller till den unges eget beteende. Utöver det ska missförhÄllandet medföra att det finns en pÄtaglig risk samt att behövlig vÄrd inte kan ges pÄ frivillig vÀg. SocialnÀmnden mÄste Àven göra sannolikt att ovanstÄende förutsÀttningar föreligger och att den behövliga vÄrden inte kan avvaktas samt iaktta föreskrivna tidsfrister.