Sök:

Sökresultat:

819 Uppsatser om Artikel 9 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna - Sida 34 av 55

I smÀrtans land Àr vi alla ensamma : Individens upplevelse av lÄngvarig smÀrta

Av Sveriges befolkning har cirka 40-50 procent nÄgon gÄng upplevt lÄngvarig smÀrta. För hÀlso- och sjukvÄrdspersonal kan den lÄngvariga smÀrtan vara utmanande dÄ fokusering inte bara kan ske mot smÀrtan utan mÄste inkludera hela den komplexitet som uppstÄr med flera olika faktorer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva individens upplevelse av att leva med lÄngvariga smÀrta. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie dÀr resultatet baseras pÄ sju kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Ur dessa framkom tre kategorier: KÀnslomÀssiga förÀndringar, FörÀndrad vardag och Omgivningens bemötande.

Spielberg pÄ svarta tavlan: Ett utvecklingsarbete om spelfilm i undervisningen

Examensarbetet Àr ett utvecklingsarbete som behandlar hur lÀrare kan anvÀnda spelfilm i undervisningen. Detta gör jag genom att se pÄ hur olika yrkeshistoriker ser pÄ spelfilm som förmedlare av historia. De historiker jag valt Àr Mats Jönsson, Ulf Zander och Tommy Gustafsson. Jag har valt ut tre teman som jag undersökt nÀrmare och sedan utformat uppgifter kring dem. Det första temat som behandlas Àr kÀllkritik.

Evidensbaserad praktik : Socialt fÀltarbete i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning

Allt högre krav stÀlls pÄ en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en sÄ kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte Àr att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnÄs genom en undersökning av arbetsmetoder och synen pÄ evidensbaserat arbete hos fÀltassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjÀlp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och stÀlls mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populÀrvetenskaplig artikel och tvÄ arbetsplatsannonser samt skriftlig information frÄn fÀltassistenterna.

GryningsrÀder : Företagets rÀttigheter vid konkurrensrÀttsliga undersökningar och enligt artikel 6 och 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna

The Commission can investigate infringements of the competition rules on its own initiativeor after a complaint from a third party when it suspects the existence of a cartel under Article81 or abuse of dominant position under Article 82. The EC Commission has extensiveinvestigatory powers under Regulation 1/2003 Articles 18 and 20. The visits by theCommission are made unannounced and that?s why they are popularly known as ?dawnraids?. The surprise arrival is essential in the fact-finding process because the Commissionlooks for information, which the undertaking subject would rather not give to the Commissionand takes measures to hide.The Commissions powers during a ?dawn raid? have been subjected to criticism.

Finn fem fel : Ett verktyg för Ätermatning och hantering av fel i SDE's montering

Examensarbetets syfte Àr att utforma rutiner och verktyg för att sÀkerstÀlla att relevant information om allvarliga och frekventa problem nÄr föregÄende processer. Den information som föregÄende processer tar emot ska vara av sÄdan karaktÀr att de vet vad de ska fokusera pÄ i sitt förbÀttringsarbete. StrÀvan har varit att ta fram ett felrapporteringsverktyg dÀr alla fel som pÄtrÀffas i produktionen ska kunna gÄ att rapporteras in. UtifrÄn den datainsamling som har gjorts via sekundÀr- och primÀrdata har den information som ska rapporters in tagits fram. Felrapporteringen ska ske i en Lotus Notes databas, detta för att programmet redan finns inom SDE`s vÀggar.

NÀr rektor sÀtter lön - röster om den individuella lönesÀttningen i skolan

Genom Avtal 2000 Àndrades lönesystemet för lÀrare sÄ att de som sista grupp pÄ tjÀnstemannasidan fick individuella löner. Rektors nya roll som lönesÀttare av lÀrares prestationer stÀller mÄnga ledarskapsfrÄgor pÄ sin spets: rektors nÀrhet och legitimitet, möjligheterna att hÄlla sig informerad om vad som sker pÄ skolan och inte minst rektors kommunikativa förmÄgor. Min magisteruppsats Àr en av de första pÄ LÀrarutbildningen inom Àmnet utbildningsvetenskap med inriktning mot utbildningsledarskap. Den bygger dels pÄ en intervjuundersökning dÀr rektorer och lÀrare fÄtt svara pÄ frÄgor om hur de upplevt de första Ärens erfarenheter av ett individuellt prestationslönesystem, dels pÄ en bred teorigenomgÄng. Intervjusvaren ger ingÄngar i teoretiska resonemang med koppling till flera olika beteende- och samhÀllsvetenskaper liksom till moralfilosofi.

SÄ mycket mer Àn ett bensÄr : Patienters upplevelser av att leva med svÄrlÀkta, venösa bensÄr

I Sverige lider cirka 50 000 personer av svÄrlÀkta bensÄr varav venösa Àr de mest förekommande. MÄnga lider i det tysta, i mÄnader upp till flera Är vilket pÄverkar deras livskvalitet. SvÄrlÀkta, venösa bensÄr avger ofta smÀrta, kraftig sekretion och lukt vilket orsakar patienterna ett stort lidande. Syftet med studien var att beskriva hur Àldre patienter med svÄrlÀkta, venösa bensÄr upplever sin situation. Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

LÀxor Àr och förblir skolarbete: En studie om instÀllningar till lÀxor i ett F-9spÄr i grundskolan

Genom Avtal 2000 Àndrades lönesystemet för lÀrare sÄ att de som sista grupp pÄ tjÀnstemannasidan fick individuella löner. Rektors nya roll som lönesÀttare av lÀrares prestationer stÀller mÄnga ledarskapsfrÄgor pÄ sin spets: rektors nÀrhet och legitimitet, möjligheterna att hÄlla sig informerad om vad som sker pÄ skolan och inte minst rektors kommunikativa förmÄgor. Min magisteruppsats Àr en av de första pÄ LÀrarutbildningen inom Àmnet utbildningsvetenskap med inriktning mot utbildningsledarskap. Den bygger dels pÄ en intervjuundersökning dÀr rektorer och lÀrare fÄtt svara pÄ frÄgor om hur de upplevt de första Ärens erfarenheter av ett individuellt prestationslönesystem, dels pÄ en bred teorigenomgÄng. Intervjusvaren ger ingÄngar i teoretiska resonemang med koppling till flera olika beteende- och samhÀllsvetenskaper liksom till moralfilosofi.

Finns det skillnader mellan auktoriserade revisorers löner? ? Vilka faktorer pÄverkar i sÄ fall?

Är du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anstĂ€llning pĂ„ en av de s.k. Big 4-byrĂ„erna, Ă€r man med lĂ„ng arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmĂ„ga att arbeta i grupp, stresstĂ„lighet och Ă€r engagerad i företaget? I sĂ„ fall stĂ€mmer du bra in pĂ„ beskrivningen av en högavlönad medarbetare. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i sĂ„ fall beror pĂ„. Vi har utgĂ„tt frĂ„n en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), dĂ€r författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig Ă„t.

Att vÄrda vuxna i livets slutskede: Sjuksköterskans upplevelser i samband med patienters omvÄrdnad och bortgÄng : En litteraturstudie

Syfte:Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vÄrda döende vuxna patienter och av deras bortgÄng, samt att presentera litteraturens urvalsmetod avseende kvalitet. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. 15 artiklar granskades, analyserades och sammanstÀlldes i rubriker till resultatdelen: Sjuksköterskans upplevelse av dilemma; Sjuksköterskans upplevelse i samband med patientrelationen; Sjuksköterskans första upplevelse av en patients bortgÄng; Sjuksköterskans upplevelse av en "god" eller "dÄlig" död; Sjuksköterskans upplevelse av delaktighet och av en skyddande mantel; Sjuksköterskans upplevelse av döden som befrielse; Urvalsmetod. Huvudresultat: Valda artiklar visade ett brett spektrum av sjuksköterskans upplevelser i samband med patienters vÄrd och bortgÄng.

En komparativ studie om Äterkallelse av serveringstillstÄnd i Norge och Sverige

Fosterdiagnostik Ă€r en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebĂ€r bĂ„de risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som pĂ„ flera sĂ€tt berör anvĂ€ndningen av fosterdiagnostik.Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt pĂ„ vilket sĂ€tt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik Ă„ren 2005-2007, dvs Ă„ren före och efter lagens tillkomst, med fokus pĂ„frĂ„gestĂ€llningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehĂ„llsanalys och innefattar 206 artiklar frĂ„n morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvĂ€llstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevĂ€rt förĂ€ndrades under Ă„ren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. DĂ€remot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel.

Den nationella tillÀmpningen av begreppet inre vÀpnad konflikt i beslut rörande skyddsbehov : Behövs det ett nytt prejudikat frÄn Migrationsöverdomstolen?

I denna uppsats behandlar jag den svenska nationella domstolens tolkning och tillÀmpning av begreppet inre vÀpnad konflikt. Syftet Àr att utreda om den svenska nationella tolkningen stÀmmer överens med tolkningen i folkrÀtten och i EU-rÀtten. I uppsatsen diskuteras utvecklingen i svensk och internationell praxis och fokus ligger pÄ EU-domstolens nya avgörande C-285/12 (Diakité-domen). HuvudfrÄgan Àr huruvida avgörandet bidrar med en ny tolkning av begreppet inre vÀpnad konflikt och i fall det Àr nödvÀndligt med ett nytt prejudicerande avgörande frÄn Migrationsöverdomstolen. Slutsatsen Àr att Diakité-domens avgörande har bidragit till en för svenskt vidkommande ny tolkning av vad som utgör en inre vÀpnad konflikt och att begreppet inre vÀpnad konflikt har utvidgats och samtidigt distanserats frÄn tolkningen i den internationella humanitÀra rÀtten.

Var det bÀttre förr eller sÀmre nu? En kvantitativ studie om hur skolan framstÀlls och besrkivs i Göteborgs Posten dÄ och nu

Titel: Var det bÀttre förr eller sÀmre nu? En kvantitativ studie om hur skolanframstÀllts och beskrivits i Göteborgs Posten dÄ och nuFörfattare: Pernilla Bodefjord & Linda GustavssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK 1500,Institutionen för journalistik och masskommunikation vid GöteborgsuniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Jan StridExaminator: Karin FogelbergSidantal: 57 inklusive bilagor och 50 exklusive bilagorSyfte: Syftet Àr att undersöka och jÀmföra hur skolan framstÀlls i GöteborgsPosten 1977 och 2007Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Göteborgs Posten, mars, maj och oktober 1977 samt mars och oktober 2007Huvudresultat: Resultatet visar att Göteborgs Posten bÄde 1977 och 2007 skrev övervÀgande negativa nyhetsartikar om skolan. Nyhetsrapporteringen har blivit mer negativ 2007 Àn den var 1977. De största skillnaderna Àr att det 2007 skrevs mer om brÄk, vandalisering, trakasserier och mobbning. Mobbning förekom inte i nÄgon artikel frÄn 1977.

Patienter med HIV/AIDS och deras upplevlser av sjuksköterskans bemötande : en litteraturstduie

Introduktion: Idag lever nÀstan 7650 mÀnniskor med HIV/AIDS i Sverige. Att leva med HIV/AIDS kan innebÀra fysiskt och psykiskt lidande. Sjuksköterskans bemötandeutgör en viktig del för att god vÄrd skall upplevas.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur patienter med HIV/AIDS upplever sjuksköterskans bemötande samt vilka konsekvenser detta kan ha för patienterna.Metod: Litteraturstudien utgick ifrÄn Polit och Becks modell i nio steg.  Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna genomgick flera urval och kvalitetsgranskningar vilket resulterade i Ätta kvalitativa och tvÄ kvantitativ artikel. Artiklarnas innehÄll analyserades och samband hittades och bildade underkategorier.Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisas i följande kategorier: Att kÀnna medmÀnsklighet och KrÀnkande sÀrbehandling.

SÀkerhet i trÄdlösa nÀtverk

AnvÀndandet av trÄdlösa nÀtverk ökar med rask takt och blir allt vanligare. Enligt en artikel i Computer Sweden kommer de trÄdlösa nÀten att ha 20 miljoner anvÀndare om 4 Är. Analysföretaget Gartner Group har nyligen gjort en undersökning bland företag, vars syfte var att ta reda pÄ hur stort intresset var för WLAN. Resultatet visade att 50% av företagen funderar pÄ att köpa och installera WLAN-lösningar (Planet Wireless september 2001). Syftet med detta arbete var att beskriva hur den inbyggda krypteringsfunktionen WEP som för Wired Equivalent Privacy fungerar och hur sÀker den Àr, dvs hur lÀtt man kan knÀcka krypteringen. Följande frÄgestÀllningar har besvarats genom litteraturstudier och ett praktiskt försök: Hur Àr trÄdlösa nÀt uppbyggda? Hur fungerar den inbyggda krypteringen WEP och hur sÀker Àr den? Vad kan man göra förutom att anvÀnda sig av WEP för att skydda sig mot avlyssning/intrÄng? Det praktiska försöket bestod av att knÀcka WEP-krypterade filer med hjÀlp av programmet WEPCrack.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->