Min förhoppning med den här studien är att bidra till att sprida andra pedagogers erfarenheter av användningen av lärplattan i sin undervisning. Studiens syfte är att utifrån pedagogers erfarenheter beskriva lärplattans funktion i en verksamhet i träningsskolan. Jag undrar hur lärplattan används i verksamheten, enligt pedagogerna? Vilken betydelse de menar att lärplattan har för lärande och undervisning i sin verksamhet? Samt hur lärplattan kan, utifrån pedagogernas erfarenheter, förstås som ett medierande verktyg?Som teoretisk grund använder jag ett sociokulturellt synsätt på lärande. I studien använde jag en kvalitativ forskningsansats och halvstrukturerade intervjuer.

Denna magisteruppsats beskriver framtagande och utveckling av riktlinjer för ett system vars mål är att förändra och förbättra en organisation, där arbetet idag utgår ifrån en stationär plats men där vi hävdar att arbetssättet skulle kunna vara helt mobilt. I uppsatsen beskriver och diskuterar vi vårt tillvägagångssätt, resultatet av fältstudier och analys samt en diskussion som behandlar konstruktionen av ett mobilt anpassningsbart system. Uppsatsen resulterar i framtagandet av designriktlinjer för en mobil Artefakt. Denna Artefakt ska kunna stödja det arbete som utförs av personalen som arbetar med drift och övervakning av fastigheter i Karlskrona kommun. Artefakten ska vara anpassningsbar till den miljö som den används inom, den ska ha förmågan att känna av den kontext den opererar inom samt ha förmågan att följa de interaktioner som personalen utför.

Syftet med studien är att studera hur förskollärare och barn använder sig av surfplattan i förskolans verksamhet. För att undersöka detta genomfördes observationer i form av videoinspelningar på tre olika förskolor. Utifrån observationerna söktes även svar på följande forskningsfrågor: vilken roll har förskollärare i användningen av surfplattan med barnen, vilket samspel sker vid surfplattan och hur används surfplattan i verksamheten? Även intervjuer genomfördes med tre förskollärare, en på varje förskola, för att besvara forskningsfrågan om hur förskollärare ser på surfplattans användning i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten i studien är ett sociokulturellt perspektiv, där begrepp som Artefakt, interaktion och den närmaste utvecklingszonen berörs.Resultatet visar att surfplattan framförallt används i den planerade verksamheten med fokus på barnens lärande.

Denna magisteruppsats beskriver framtagande och utveckling av riktlinjer för ett system vars mål är att förändra och förbättra en organisation, där arbetet idag utgår ifrån en stationär plats men där vi hävdar att arbetssättet skulle kunna vara helt mobilt. I uppsatsen beskriver och diskuterar vi vårt tillvägagångssätt, resultatet av fältstudier och analys samt en diskussion som behandlar konstruktionen av ett mobilt anpassningsbart system. Uppsatsen resulterar i framtagandet av designriktlinjer för en mobil Artefakt. Denna Artefakt ska kunna stödja det arbete som utförs av personalen som arbetar med drift och övervakning av fastigheter i Karlskrona kommun. Artefakten ska vara anpassningsbar till den miljö som den används inom, den ska ha förmågan att känna av den kontext den opererar inom samt ha förmågan att följa de interaktioner som personalen utför.

Syftet med studien var att undersöka vilken roll Artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollärare.Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på Vygotskijs syn på Artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning väcktes då den 2010 reviderade läroplanen för förskolan har skapat tydligare mål kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll Artefakterna har i pedagogernas arbete utifrån dessa mål är frågan som ställts och problematiserats.Undersökningen har visat att Artefakter spelar en betydande roll i förskollärarnas pedagogiska arbete. Både som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men även som ett hjälpmedel för pedagogerna själva så att de lättare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som Artefakt; vissa ansåg att vad som helst kunde användas medan vissa såg att föremålet måste laddas med mening för att kunna användas som medierande Artefakt..

I denna uppsats har vi undersökt och studerat IT-Artefakten bloggen och dess användning inom den politiska kontexten. Syftet med studien var att undersöka riksdagsledamöters användning av bloggen och den roll de såg bloggen spela i det politiska arbetet. Detta har gjorts med hjälp av intervjuer av bloggande riksdagspolitiker och genom en undersökning av bloggande riksdagsledamöters användning av bloggen. Tidigare publiceringar inom Informatik har tillsammans främst med teori från media och kommunikationsvetenskapen använts för att i studien ge en ökad förståelse för bloggen som IT-Artefakt. Av resultatet går det att avläsa att bloggen i stor utsträckning inte användes av de bloggande riksdagsledamöterna på ett sätt som ligger i linje med dess grundläggande egenskaper.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av surfplatta ser ut i årskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den här åldersgruppen är för att vi tyckte forskningen var bristfällig. Vi vill ta reda på pedagogers syn på sin användning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg. Våra frågeställningar är: - Hur ser pedagoger i årskurs 4-6 på sin användning av surfplatta i undervisningen? - Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med användningen av surfplatta? För att ta reda på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom årskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lärare. Resultatet visar att många pedagoger är positiva till att börja använda surfplatta i undervisningen, men eftersom många utav de endast har en surfplatta i klassrummet är det svårt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssätt kring den.

Genom att peka på de svårigheter som eleverna möter när de löser tre uppgifter av problemlösningskaraktär vill jag undersöka om elevernas problemlösningsförmåga utvecklas med interaktion och Artefakter. Uppgifterna ställer till problem av olika slag både för enskilda elever och hela gruppen. Problemen för med sig att det uppstår ett hinder, ett brott i lösningsprocessen, som eleven/eleverna behöver hjälp med att komma över. Uteblir hjälpen hindras eleven/eleverna från att nå en korrekt lösning. När gruppen kommunicerar uppstår ett unikt växelspel som styr och påverkar gruppmedlemmarna.

Denna rapport beskriver en explorativ fallstudie inom området interaktionsdesign. Studien har genomförts i syfte att identifiera en riktlinje för utformningen av informationsgrafik i personas. Ett grundantagande har varit att informationsgrafik kan förbättra personans roll som kunskapsöverförande Artefakt..

Studies of modern communication media such as Cell Phones and so called Instant Messengers are popular today. This study focused on these modern techniques, focused on parents as a target group and on what is important for them in everyday communication.By exploratory using three focus groups it became clear that the children, and the link to them was the absolute most important thing for the parents. It became clear that this link to a great extent today exists through the mobile phone.In a following study a Mobile Instant Messenger called My Friends was introduced. It was used by two families during two weeks to see how it would change the communication within the family. The focus was to see how problems with availability were handled, it turned out that:My friends had a more obvious way of indicating availability than the Cell Phone had.

SammanfattningMed denna studie vill vi undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring datorer och IT (Informations teknologi) i undervisningen som social och didaktisk Artefakt i åk 3-6 . Vi vill visa att dator och IT (informations teknologi) kan vara ett hjälpmedel som man kan använda sig mer i undervisande avsikt. Vi tycker att det är viktigt att pedagoger i skolor tar del av den kunskap som finns om datorer och IT. Pedagogerna bör vara öppna för de nya verktygen, datorer och IT, som är bidragande faktorer till lärande och kunskap för lärare såväl som elever och därmed inte vara kritiska mot det.Studien är av kvalitativ art och vi har använt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat sex lärare som är verksamma på tre olika skolor som arbetar i skolår 3-6.Datorer och IT är de nya pedagogiska verktygen anser vi, hjälpmedel som kan användas som en god inlärning för eleverna.

Denna studie ger ökad kunskap om hur en digital Artefakt inom sociala medier skulle kunna uppmuntra till äkthet, som en motpol till profilering för att skapa en balans mellan profilering och äkthet. Studien barhandlar området ?hur och varför användare presenterar sig och för sig på ett visst vis i sociala medier?. Detta förstås och diskuteras med hjälp av de två ändpunkterna äkthet och profilering. Studien berör även designerns roll i detta sammanhang.Studien undersöker området genom en litteraturstudie, samt en egen kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer.

Aktionsforskningsstudiens huvudsakliga syfte är att skapa kunskap om den enskilda skolans villkor för användandet av interaktiva skrivtavlor i det pedagogiska arbetet. Ett vidare syfte med studien är att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte som kan leda till ett kollektivt lärande. Studien bidrar med lärarnas perspektiv på vilka förutsättningar som krävs för att utveckla arbetet med interaktiva skrivtavlor. Målsättningen med aktionen i studien var att en grupp lärare skulle ges möjlighet att tillsammans förbättra sin egen praxis där studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsarbete. Empirin i studien utgår från gruppsamtal som genomfördes under utvecklingsarbetet.

Testning är den aktivitet där man verifierar och validerar ett IT-systems krav och exekverar det i syfte att hitta fel. Testning kan utföras både manuellt och automatiserat, genom att utveckla ett system som exekverar testerna åt sig.I detta examensarbete beskriver jag hur jag designar och utvecklar en IT-Artefakt som automatiskt kan exekvera tester av ett annat system..

Denna studie ger ökad kunskap om hur en digital Artefakt inom sociala medier skulle kunna uppmuntra till äkthet, som en motpol till profilering för att skapa en balans mellan profilering och äkthet. Studien barhandlar området ?hur och varför användare presenterar sig och för sig på ett visst vis i sociala medier?. Detta förstås och diskuteras med hjälp av de två ändpunkterna äkthet och profilering. Studien berör även designerns roll i detta sammanhang.Studien undersöker området genom en litteraturstudie, samt en egen kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer.