Syftet med denna undersökning var att förstÄ och beskriva sjökaptensstudenters upplevelser av handledning vid utförandet av uppgifter som krÀvs för att uppnÄ lÀrandemÄlen under delkursen Fartygsförlagd utbildning 1 (1FF01K). Halvstrukturerade personliga intervjuer genomfördes med Ätta förstaÄrsstudenter mellan den 25:e mars och den 5:e april 2013. Dessa spelades in och transkriberades för att sedan tolkas och struktureras i olika kategorier beroende av upplevelser. Strategiskt urval anvÀndes för att vÀlja ut informanterna vilka intervjuades med hjÀlp av ?critical incident technique?.

Klassisk testteori kan mÀta ett provs reliabilitet genom analyser av testtagares poÀng vid ett visst provtillfÀlle. Att följa gÀllande riktlinjer för provkonstruktion ökar sannolikheten för hög reliabilitet i provet. (Nilsson, 1979). I den föreliggande studien granskades ett företags provbank om 570 uppgifter, fördelade över nio delprov, utifrÄn riktlinjerna för provkonstruktion. Delproven avser att mÀta kunskaper inom vÄrd och omsorg.

The subject of this thesis is the position of the story or activity rooms at the main libraries in SkÄne, a province in the south of Sweden. The questions that are asked and answered are: Which of the main libraries has a story room? What do the rooms look like? How are the rooms used? Which is the relation between the form and the function of the rooms? and, finally, How do the libraries themselves present and describe their story rooms?.

Sveriges Television kallar sig en TV i allmÀnhetens tjÀnst och har en erkÀnd roll som viktig aktör i den svenska demokratin. I sin roll som public service-företag har SVT en mÀngd uppgifter att fylla genom sitt programutbud. Public service uppgifter som alla tillsammans skall frÀmja ett demokratiskt samhÀlle. I takt med att medielandskapet och samhÀllet har förÀndrats sÄ stÄr SVT:s ar-bete med dessa uppgifter och mÄl inför nya utmaningar. Vi har i denna upp-sats anammat teorin om att TV-utbudet för public service idag börjat efterlikna de mer nöjesanpassade TV-kanalerna i frÄga om programutbud.

Syftet med arbetet var att undersöka om elever studerande A-kursen i matematik pÄ gymnasiets första Är var bÀttre pÄ att lösa procentuppgifter Àn elever i Ärskurs sex pÄ grundskolans senare Är. Vidare ville vi undersöka om elever i Ärskurs sex klarade att rÀkna procentuppgifter som finns i lÀromedlen för skolÄr nio samt om det Àr nÄgon skillnad i svÄrighetsgraden pÄ procentuppgifterna i lÀroböckerna? För detta anvÀndes en diagnos med nio uppgifter tagna ur matematiklÀromedel för Ärskurs sex och Ärskurs nio pÄ grundskolans senare Är. Vi har i enlighet med Möllehed (2001) försökt hitta uppgifter i vÄr diagnos med en varierande svÄrighetsgrad pÄ problemen. Vid vÄr analys av valda lÀromedel sÄg vi att svÄrighetsgraden pÄ uppgifterna inte har förÀndrats markant.

The aim of this Master's thesis is to examine the contemporary educational tasks of the Swedish public library as they manifest in Swedish library journals. Our main question at issue is: Which educational discourses are there? And in relation to our main question: how do the concepts of information literacy, lifelong learning and adult education relate to each other? Is there an antagonism between the public library's duty to supply fiction as opposed to non-fiction? and: What are the consequences of these discourses in the service provided by the library?Our theoretical starting-point is the discourse theory as proposed by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. We analyse 39 texts from four Swedish library journals: Ikoner, bis, DIK-forum and Biblioteksbladet. The analysis is done in two phases.

MÀnniskor tenderar att minnas utförda uppgifter och Äterkalla dem bÀttre Àn nÀr de enbart kodar samma uppgifter muntligt, Àven kÀnd som enactment effekt. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om enactment effecten ökar under en ny inkodning som aldrig tidigare utförts inom paradigmet ? Subject-Experimenter-Performed-Task. Sammanlagt medverkade 56 personer i studien, 32 killar och 24 tjejer i Äldrarna 10-18. En grupp lÄgstadiebarn och en grupp gymnasieungdomar testades i VT, EPT, SPT och SEPT betingningar.

Johanna Grut: Olefine Moe (1850?1933). Sveriges första Carmen. ? en studie av en operasÄngerskas yrkesliv.

Denna studie a?r utfo?rd vid Mondelez International i Upplands Va?sby som vill ta fram ett transportplaneringsverktyg fo?r att underla?tta sin transportplanering. Detta genomfo?rs genom att studera hur transportplaneringen bo?r bedrivas och hur ett transportplaneringsverktyg kan vara utformat. Syftet med denna studie a?r att utforma en flexibel modell fo?r transportplanering som minimerar transportkostnaderna.Studien testar och ja?mfo?r tva? sa?tt att bera?kna transportkostnaden.

The aim of this study is to examine if library and archive will meet professionally in digitization projects. The study has been conducted as a discourse analysis in accordance with the methods of Norman Fairclough, professor of Linguistics at Lancaster University. The texts are seen as linguistic and semiotic elements of social events that can be analyzed as parts of the social process ? discourse. The relationship between events and structures in society will be part of the social practice.The basic data derive from five public documents collected from Swedish government agencies.

Bakgrund: CSR a?r ett koncept under sta?ndig fo?ra?ndring med spridda definitioner. Da? det a?r ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen a?t mellan olika akto?rer. Kunskap om rapporten fo?r CSR a?r bristfa?llig och beho?ver fo?rdjupas genom studier av karakta?ristika vilka kan pa?verka graden av rapportering.

MÀnniskor tenderar att minnas utförda uppgifter och Äterkalla dem bÀttre Àn nÀr de enbart kodar samma uppgifter muntligt, Àven kÀnd som enactment effekt. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om enactment effecten ökar under en ny inkodning som aldrig tidigare utförts inom paradigmet ? Subject-Experimenter-Performed-Task. Sammanlagt medverkade 56 personer i studien, 32 killar och 24 tjejer i Äldrarna 10-18. En grupp lÄgstadiebarn och en grupp gymnasieungdomar testades i VT, EPT, SPT och SEPT betingningar.

Examensarbetet har utfo?rts under fem veckor vid Smurfit Kappa Kraftliner i Pitea?. Projektet som tilldelades var att utfo?ra fo?ra?ndrat ko?rsa?tt av fo?rbra?nningsluften till sodapannan fo?r att ev. minimera problem med stoftavga?ng.

Syftet med examensprojektet var att mÀrka upp rör och ventiler sÄ att operatörerna lÀttare kunde identifiera dem. Samt lÀra sig jÀmföra en PID (Process and Instruments Diagram) med verkligheten och kunna förstÄ hur en indunstning fungerar. NÀr vi kom till LantmÀnnen Agroetanol sÄ fick man reda pÄ nÄgra uppgifter som man skulle lösa. Som t.ex markera rör och ventiler. Men Àven göra massbalanser av vad som flödar in fysiskt samt Àven elektroniskt vad som hÀnder i indunstning.

Syftet med studien Àr att undersöka vad som skiljer och förenar tre lÀromedel i matematik Är 3 frÄn skilda Ärtionden och om inslagen av vardagsrelaterade problemuppgifter har förÀndrats till antal och i sitt innehÄll. ForskningsfrÄgorna belyser vad som skiljer och förenar de tre analyserade lÀromedlen i deras upplÀgg, hur stor andel av problemuppgifterna i lÀromedlen som Àr vardagsrelaterade och pÄ vilket sÀtt de vardagsrelaterade problemuppgifterna knyter an till elevens vardag.Tre olika förlag som publicerat lÀromedel sedan 1980-talet fram till Är 2010 kontaktades för information om deras mest sÄlda lÀromedel under respektive Ärtionde i matematik Är 3. Ett lÀromedel frÄn varje förlag valdes ut och metoden som anvÀnts för att besvara studiens frÄgestÀllning Àr en komparativ textanalys av de tre lÀromedlen.Resultatet visar att det totala antalet uppgifter i de studerade lÀromedlen har minskat med ca 50 procent frÄn 2311 stycken uppgifter i lÀromedlet frÄn Är 1988 till 1195 stycken uppgifter i lÀromedlet frÄn Är 2008. Andelen vardagsrelaterade problemuppgifter har ökat med ca 75 procent i de studerade lÀromedlen men var fortfarande lÄg Är 2008 dÄ andelen problemuppgifter utgör mindre Àn tio procent av det totala antalet uppgifter. De uppgifter som klassificerats som vardagsrelaterade problemuppgifter kategoriserades in under Erikssons (2009) omrÄden vardag, fritid, handel och skola samt efter pÄ vilket sÀtt de knöt an till elevens vardag.