Antalet Ă€ldre personer med hörselnedsĂ€ttning som lever inom Ă€ldreomsorgen i Sverige Ă€r stort. Av den anledningen Ă€r det viktigt att personalen inom Ă€ldreomsorgen innehar kunskap om hörsel och hörselrelaterade angelĂ€genheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken kĂ€nnedom undersköterskor pĂ„ vĂ„rdbostĂ€der inom Örebro kommun har om hörsel och hörselnedsĂ€ttning hos Ă€ldre samt deras kĂ€nnedom om hörhjĂ€lpmedel och kommunikation med Ă€ldre personer som har hörselnedsĂ€ttning. Studien avgrĂ€nsades till att endast inkludera yrkesgruppen undersköterskor. Materialet i undersökningen bestod av en enkĂ€t som delades ut till 60 undersköterskor pĂ„ sex olika vĂ„rdbostĂ€der i kommunen.

I vÄr vardag anvÀnder vi oss av mÀngder av redskap och föremÄl som hjÀlper och roar oss. Dessa föremÄl har de senaste Ären tenderat att bli mer och mer tekniska och har kapacitet att utföra saker som sedvanliga datorer tidigare gjorde. Detta omrÄde kallas för Ubiquitous Computing, eller Ubicomp. Syftet i vÄr uppsats Àr att belysa forskningsomrÄdet Ubicomp och nÄgra av dess problemomrÄden. Kontextmedvetenhet, Integritet och MÀnniska- datorinteraktion Àr de tre problemomrÄden som vi valt utifrÄn befintligt litteratur.

Det hÀr examensarbetet handlar om pÄ vilket sÀtt Internet/IT kan göra livet lÀttare för handikappade. Arbetet grundar sig pÄ mitt intresse för teknik och vad den kan göra för nytta för bÄde pedagoger, lÀrare och frÀmst elever i sÀrskolan.Jag har bl a undersökt hur Internet/IT anvÀnds av elever pÄ olika sÀrskolor i Sverige genom att skicka ut e-mail enkÀter via e-mail. Med hÀnsyn till lÀrarna pÄ sÀrskolorna sÄ har jag inte publicerat vare sig namn eller skolor i arbetet. Detta beror pÄ att jag i min frÄgestÀllning inte brytt mig om att fÄ med detta. Det var svaren och inte de svarande som var de vÀsentliga för arbetet.Jag har ocksÄ tagit del av aktuell information som jag har funnit pÄ Internet samt information frÄn rapporter.

Syftet med detta arbete Àr att synliggöra nÄgra förskolepedagogers förhÄllningssÀtt och vÄr förhoppning Àr att detta ska kunna vara till nytta för alla som arbetar med barn genom att de uppmÀrksammas pÄ dess betydelse. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn det som vi har valt att titta pÄ i vÄr undersökning; Vygotskijs teorier, det salutogena lösningsinriktade tankesÀttet, lÀroplanen för förskolan och dess syn pÄ demokrati samt vikten av att se mer Àn det som syns, detta kan bland annat förklaras med att se saker ur olika perspektiv. De metoder som vi har valt att anvÀnda oss av i vÄr undersökning Àr observationer och intervjuer. Vi inledde vÄr undersökning med tvÄ dagars observation i en barngrupp pÄ en förskola i Malmö kommun. Efter observationerna intervjuade vi de tvÄ förskollÀrarna som arbetar med barngruppen.

Syftet med detta arbete Àr att synliggöra nÄgra förskolepedagogers förhÄllningssÀtt och vÄr förhoppning Àr att detta ska kunna vara till nytta för alla som arbetar med barn genom att de uppmÀrksammas pÄ dess betydelse. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn det som vi har valt att titta pÄ i vÄr undersökning; Vygotskijs teorier, det salutogena lösningsinriktade tankesÀttet, lÀroplanen för förskolan och dess syn pÄ demokrati samt vikten av att se mer Àn det som syns, detta kan bland annat förklaras med att se saker ur olika perspektiv. De metoder som vi har valt att anvÀnda oss av i vÄr undersökning Àr observationer och intervjuer. Vi inledde vÄr undersökning med tvÄ dagars observation i en barngrupp pÄ en förskola i Malmö kommun. Efter observationerna intervjuade vi de tvÄ förskollÀrarna som arbetar med barngruppen.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ och beskriva hur skolorna i en mindre kommun arbetar för att öka den fysiska aktiviteten bland eleverna under skoldagen. Vi har undersökt detta genom intervjuer bland pedagoger pÄ samtliga skolor i kommunen. Vi ville genom undersökningen fÄ inspiration till arbetssÀtt som vi kan ha nytta av i vÄrt arbete som blivande pedagoger. VÄr förhoppning var att ocksÄ att arbetet skulle kunna inspirera andra till variernade arbetssÀtt. I vÄrt resultat har vi kommit fram till att mÄnga skolor endast utnyttjar en brÄkdel av den resurs som rörelsen skulle kunna innebÀra i undervisningen.

Cancer Àr en sjukdom som pÄ mÄnga sÀtt pÄverkar mÀnniskors dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med smÀrta vid cancersjukdom. 15 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet har studerats och analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sju kategorier som ger en beskrivning av mÀnniskors upplevelser av att leva med cancersmÀrta. Resultatet visar att dessa mÀnniskor upplevde kÀnslor av sorg.

Examensarbetet har utförts vid KAMI AB i Kalix under hösten 2005 och vÄren 2006. DÀr tillverkas takpanneprofilerad takplÄt och taktillbehör i plÄt. Tillbehören och takplÄten lackeras idag i samma anlÀggning, dÀr lackeringen av tillbehören Àr den stora flaskhalsen. För att klara av en produktionsökning mÄste kapacitet i den gamla lackeringslinen frigöras för takplÄt och en separat lackeringsline för tillbehör byggas. Uppgiften har varit att göra en förstudie av hur en separat lackeringsanlÀggning för lackering av tillbehör ska utformas, vilken teknik som ska anvÀndas och hur anlÀggningen ska integreras med övriga maskiner i produktionslokalen.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ ökad förstÄelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och lÀsa. Det tillvÀgagÄngssÀtt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-Äringar och 10 stycken 8-Äringar intervjuats.Resultatet av vÄr studie visar pÄ att barns uppfattningar om skriftsprÄket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter sÄsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar sjÀlva. Det framkommer Àven att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende pÄ den kunskap de besitter, dÀr de Àldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har ocksÄ i vÄrt resultat kommit fram till att barnen inte blir lÀsta för i den utstrÀckning, som utifrÄn oss och vÄrt bakgrundskapitel, vore önskvÀrt.

Den pÄgÄende utvecklingen med informationssystem och den ökade tillgÄngen till information via dessa system ökar kraven pÄ den militÀra personalen att hantera denna stora mÀngd information.Information om aktörer i ett stridsomrÄde samt den terrÀng aktörerna befinner sig i Àr en förutsÀttning för att genomföra militÀra operationer. Som följd av denna informationsmÀngd behöver informationssystemen utvecklas för att kunna ge bÀttre beslutsunderlag.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken militÀr nytta man skulle kunna uppnÄ med ett geografiskt informationssystem (GIS) för beslutsfattarna i en militÀr insats. Dessutom skall uppsatsen undersöka hur ett GIS bör vara utformat för att stödja personalen med beslutsfattande.Undersökningen sker genom bÄde komparativ litteraturstudie och beskrivning av teorier och metoder.Resultatet pekar pÄ att GIS bör kunna bidra till den militÀra nyttan med att möjliggöra ett informationsöverlÀge gentemot en motstÄndare. Vidare pekar resultaten pÄ att rÀtt design pÄ GIS underlÀttar för anvÀndaren men att det ÀndÄ krÀvs utbildning för att nyttja GIS fullt ut..

NÀr verksamheter ska införa nya informationssystem uppstÄr det ofta problem som kan ha med sociala och organisatoriska effekter att göra. Problem kan Àven uppstÄ vid utvecklandet av informationssystem och dÄ ofta vid slutet av systemutvecklingen eller nÀr informationssystemet har tagits i drift. Problem med systemutveckling och införande av informationssystem kostar mycket tid och pengar för verksamheter. Detta arbete har som syfte att se om verksamheter kan dra nytta av liknande verksamheters erfarenheter av problem vid införande av ett nytt informationssystem.För att undersöka problemomrÄdet har en litteraturstudie genomförts dÀr det har identifierats ett antal problem med införande av ett nytt informationssystem inom hemsjukvÄrden. Vidare gjordes en surveyundersökning dÀr intervjuer anvÀndes för att intervjua distriktsveterinÀrer dÄ det ansÄgs som en liknande verksamhet dÀr bÄda Äker ut pÄ patientbesök.

Vid utsÀndning av personal Àr det vanligt att arbetsgivare anvÀnder sig av nettolöneavtal för att undvika att personalen sÀger nej till en utsÀndning av ekonomiska skÀl. Genom att garanteras en nettolön blir skattesatsen i det land som utsÀndningen sker till betydelselös för den utsÀnde. Detta beroende pÄ att den utsÀnde fÄr det belopp den har blivit lovad och inte mer eller mindre oavsett vilket land personen sÀnds ut till. NÀr arbetsgivaren Ätar sig att betala den skatt som belöper pÄ inkomsten uppkommer en skatteförmÄn i form av fri skatt.Syftet med uppsatsen Àr att klargöra rÀttslÀget nÀr det gÀller förmÄn av fri skatt. Eftersom utrycklig reglering i lag saknas inleds uppsatsen med de allmÀnna principer som styr svensk skatterÀtt.

Titel: En studie om skillnader och likheter i beslutsprocessen mellan IT-investeringar och traditionella investeringar. Författare: Per Karlsson och Fredrik Peterson Handledare: Emil Numminen Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poÀng Syfte: Uppsatsen skall försöka ge en bild av hur företag resonerar nÀr de gör en IT-investering för att pÄ sÄ vis ta reda pÄ varför beslutsprocessen ser ut som den gör. Metod: Studien Àr gjord med en kvalitativ ansats, studie har genomförts pÄ Tarkett Sverige AB i Ronneby. Vi har genomfört intervjuer med ekonomichef pÄ Tarkett Sverige AB i Ronneby. Teori: De vanligaste metoderna för investeringsbedömning Àr nuvÀrdesmetoden, internrÀntemetoden och paybackmetoden. Forskare anser dock att dessa metoder inte Àr lÀmpliga att anvÀnda vid bedömning av IT ? investeringar dÄ de inte Àr gjorda för IT ? investeringars karaktÀristiska egenskaper sÄsom nyttor som uppstÄr sent och omfattande indirekta kostnader som kan vara vÀl dolda. Slutsats: Studien visar att alla investeringar följer samma procedur och bedöms med hjÀlp av samma modell, men att skillnaden ligger i vilken personal som berörs av de olika investeringarna dÄ det Àr den personal med mest expertis i omrÄdet som arbetar med investeringen..

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ ökad förstÄelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och lÀsa. Det tillvÀgagÄngssÀtt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-Äringar och 10 stycken 8-Äringar intervjuats.Resultatet av vÄr studie visar pÄ att barns uppfattningar om skriftsprÄket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter sÄsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar sjÀlva. Det framkommer Àven att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende pÄ den kunskap de besitter, dÀr de Àldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har ocksÄ i vÄrt resultat kommit fram till att barnen inte blir lÀsta för i den utstrÀckning, som utifrÄn oss och vÄrt bakgrundskapitel, vore önskvÀrt.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur den nya sÀrskilda taktiken vid ingripande mot folkmassa (IMF) kommer att se ut. Eftersom det hÀr arbetssÀttet Àr sÄ pass nytt och Ànnu inte trÀtt ikraft, har det mesta av materialet som vi tagit del av kommit frÄn en RPS-rapport som utarbetats av personer i den nationella arbetsgruppen, samt frÄn en intervju med en person som kommer att beröras av resultatet i rapporten. Vi har utifrÄn materialet valt att begrÀnsa oss till fem frÄgestÀllningar, varför vill man byta frÄn den gamla IMF till den nya sÀrskilda taktiken, vilka Àr förÀndringarna i taktiken, vilka förÀndringar införs i polismannens kroppsskyddsutrustning, vilka förÀndringar införs betrÀffande de fordon som anvÀnds, vilken nytta skulle ett maskeringsförbud göra?. Med detta bakgrundsmaterial sÄ har vi kommit fram till att huvudskÀlet till varför RPS vill byta taktik, Àr att förhindra att nya situationer uppstÄr likt den som intrÀffade i Göteborg 2001.