Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ ökad förstÄelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och lÀsa. Det tillvÀgagÄngssÀtt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-Äringar och 10 stycken 8-Äringar intervjuats.Resultatet av vÄr studie visar pÄ att barns uppfattningar om skriftsprÄket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter sÄsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar sjÀlva. Det framkommer Àven att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende pÄ den kunskap de besitter, dÀr de Àldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har ocksÄ i vÄrt resultat kommit fram till att barnen inte blir lÀsta för i den utstrÀckning, som utifrÄn oss och vÄrt bakgrundskapitel, vore önskvÀrt.

Denna studie handlar om hur sju verksamma lÀrare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare Ären i grundskolan. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktÀren av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frÄgorna, Vad ska undervisas? Varför Àr det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgÄng av litteraturen ger oss Àven en inblick i hur nÄgra forskare ser pÄ lÀget med den naturvetenskapliga undervisningen, bÄde i nationell och internationell mening. Studien visar att lÀrarna har undervisat med tonvikt pÄ biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt strÀva mot de mÄl som de, enligt Skolverket, har att följa.

I takt med att Internet blir mer och mer tillgÀngligt och att informationsmÀngden pÄ Internetkonstant ökar, har ett behov för rekommendationssystem uppkommit. Ett problem pÄ internet Àratt veta vem och vad man kan lita pÄ. Ett sÀtt att komma runt det hÀr tillitsproblemet Àr attanvÀnda sig av social media. Samtidigt har sociala medier stÀndigt ökat i populÀritet de senasteÄren. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur rekommendationssystem och socialamedier kan dra nytta av varandra samtidigt som ett praktiskt problem om att fÄrekommendationer frÄn sina (online) vÀnner löses.

Depressionssjukdomarna Àr en av de största orsakerna till ohÀlsa i vÀrlden och under de senaste 50 Ären har depressionssjukdomarna blivit vanligare samt att debuten kommer tidigare i Älder. Den effektivaste behandlingen av depressioner anses vara en kombination av antidepressiva lÀkemedel och samtalsterapi. Fysisk trÀning har i en del studier visat sig ha samma effekt som antidepressiva lÀkemedel, det vill sÀga öka omsÀttningen av serotonin och noradrenalin. I de flesta studier finns dock metodologiska svagheter, vilket gjort att nyttan av fysisk trÀning fortfarande Àr oklar. Syftet med vÄr studie var att undersöka vad som fanns publicerat om nyttan av fysisk trÀning vid depression.

Föryngringen av skog pÄ Gotland har historiskt sett varit problematisk under lÄng tid och i dagslÀget anvÀnds frÀmst markberedning följt av plantering av tall. FörutsÀttningen för föryngring under skÀrm samt naturlig föryngring under frötrÀd som föryngringsmetod har studerats i denna rapport dÄ det rÄder brist pÄ skriftliga sammanfattningar om dessa bÄda metoder. Föryngringsmetoderna studerades genom fÀltstudier pÄ 16 lokaler och intervjuer med verksamma inom branschen pÄ Gotland. Naturlig föryngring visade sig ha viss framgÄng pÄ norra Gotland samt fungera vÀl pÄ nordöstra FÄrö. Förutom pÄ FÄrö visade emellertid föryngring med markberedning och plantering bÀst resultat.

Abstrakt Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka vilka lÀsinlÀrningsmetoder lÀrare anvÀnder sig av och hur dessa metoder stödjer sig pÄ de olika lÀsinlÀrningsteorierna som finns. Syftet var Àven att undersöka om lÀrarna anvÀnder sig av nÄgot utvÀrderingsverktyg för att följa elevernas lÀsutveckling. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur arbetar lÀrare med lÀsinlÀrning och vilka metoder anvÀnds? Hur stödjer sig dessa pÄ de olika lÀsinlÀrningsteorierna? UtvÀrderar lÀrarna elevernas lÀsutveckling? Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är och med varierande arbetslivserfarenhet. Resultatet av undersökningen visar att alla tillfrÄgade lÀrare plockar delar frÄn olika metoder och pÄ sÄ vis komponerar sin egen lÀsinlÀrningsmetod.

Fortfarande idag sÀtter ordet JV skrÀck i mÄnga utlÀndska investerare pÄ grund av GPAC och andra misslyckade JV i Kina . Kina tÀnker inte göra omvÀrlden nÄgra gratistjÀnster, utan vill dra nytta av de fördelar man har av den stora billiga arbetskraften. Kineserna Àr vÀl medvetna om sin potential och kommer inte att ingÄ JV som inte passar dem. Motiven för kineserna att ingÄ JV med utlÀndska företag Àr i grund och botten bara steg i utvecklingen av bilindustrin. NÀr de vÀl fÄtt den kunskap de behöver för att kunna gÄ vidare sjÀlva kommer de nog inte att visa nÄgon vÀlvilja mot sina gamla partners.

Under vÄrterminen 2013 hade jag tre konserter i tre olika genrer dÀr jag försökte jÀmföra mitt sÄngsÀtt i de olika genrerna för att lÀra mig att bli bred i genre. Jag valde att fokusera pÄ tre saker att jÀmföra. Rytmik/frasering (timing), teknik och instudering.I arbetet gÄr jag igenom varje lÄt och analyserar hur jag sjunger gÀllande rytm, frasering och teknik. Jag gÄr ocksÄ igenom hur olika instuderingen kan se ut beroende pÄ vad det Àr för genre.I slutet av arbetet skrev jag i mina avslutande diskussioner om hur jag tyckte att resultatet av arbetet blev. Jag jÀmför likheter och skillnader och kommer fram till att inom varje genre finns likheter till en annan genre och i varje genre finns ocksÄ skillnader till en annan genre.

För att upprÀtthÄlla nötköttsproduktionen i Sverige, dÄ mjölkkoantalet historiskt sett har minskat, har mjölkraskalvarna över tiden ökat i slaktvikt och fler kalvar föds idag istÀllet av dikor i sjÀlvrekryterande köttproduktion. Lantbrukare som har betande djur pÄ naturbetesmarker kan söka ekonomiska stöd som finns för att frÀmja hÀvd av naturbetesmark. Betesbaserad köttproduktion Àr viktig dÄ den anvÀnder markresurser som inte kan anvÀndas till annan produktion samt att den gör stor nytta för bevarandet av den biologiska mÄngfalden. I denna litteraturstudie definieras vad naturbetesmark Àr, dess nÀringsinnehÄll, samt diverse fördelar och nackdelar med att ha nötköttsproduktion pÄ naturbetesmark. Fokus ligger pÄ nötkreaturens tillvÀxt och olika faktorer som pÄverkar den.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om elevers lÀrande i klassrummet. UtifrÄn syftet har forskningsfrÄgan "Hur ser elever pÄ sitt lÀrande avseende undervisningen i klassrummet?" formulerats. Avseende denna frÄga har jag intervjuat sex gymnasieelever. Det visar sig i undersökningen att eleverna ser pÄ sitt lÀrande i klassrummet som viktigt.

De senaste decennierna har en rad streckkodstekniker utvecklats för att grafiskt representera digital information. Gemensamt för dessa Àr en strÀvan efter hög densitet, det vill sÀga kapacitet att lagra mycket data pÄ en liten yta. Densiteten begrÀnsas emellertid av kravet pÄ precision vid tolkning av den digitala datan, eftersom felaktigheter i digital data kan resultera i omfattande informationsförlust.Analog information, exempelvis ljud, Àr dÀremot inte beroende av exakthet hos underliggande data i samma utstrÀckning. En analog ljudsignal kan beskrivas och Äterges approximativt, och ÀndÄ tolkas korrekt av en lyssnare. Detta faktum gör att det finns fördelar med att representera ett ljud utifrÄn dess analoga egenskaper.

Uppsatsen undersöker sambandet mellan lycka relaterat till inkomst, Älder, kön,hÀlsotillstÄnd samt civilstÄnd. Syftet Àr att undersöka om inkomst, Älder, kön,hÀlsotillstÄnd och civilstÄnd pÄverkar den sjÀlvrapporterade lyckan. Studien behandlar Àven frÄgan om individer blir lyckligare i och med ökningar i BNP. Metoden kommer att genomföras med hjÀlp av ekonometriska metoder och baseras pÄ datamaterial som samlats in genom landstÀckande enkÀtundersökningar i Sverige under tidsperioden 1986-2011. Tidsperioden har avgrÀnsats till Ären 2003- 2011 respektive 1996- 2011.

I denna kandidatuppsats undersöks skissandets roll i gestaltningsprocessen. Syftet Àr att sprida kunskap kring hur vi landskapsarkitekter kan dra nytta av detta verktyg i vÄrt arbete. Genom att bÀttre förstÄ hur skissen fungerar kan vi utveckla och optimera vÄrt anvÀndande av den. Inledningsvis görs en genomgÄng av hur skissprocessen fungerar. DÀrefter fastslÄs tre faktorer som stÀrker skissen som landskapsarkitektens verktyg; det diskuteras hur kreativiteten kan stimuleras av skissande, hur skissen kan anvÀndas för undersökande och platsförstÄelse samt hur skissen pÄverkar minnet och upplevelsen av en plats. Arbetet bygger i huvudsak pÄ en litteraturstudie. Ett mindre experiment kompletterar litteraturen i kapitlet om skiss och minne. Genom litteraturstudien konstateras att skissens organiserande funktion stÀrker vÄr förmÄga att se och lösa problem.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa pÄ vilket eller vilka sÀtt lÀrare i gymnasieskolan förknippar elevers grupparbete med skolutveckling. Vilka pedagogiska tankar ligger bakom lÀrares anvÀndande av grupparbete som arbetsmetod, hur ser de pÄ att trÀna elever i grupparbete och hur ser de pÄ förhÄllandet mellan grupparbete och skolutveckling? Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr metoden för insamling av data bestÄr av enskilda intervjuer med sju gymnasielÀrare som arbetar pÄ bÄde yrkesinriktade och studieförberedande program. Resultatet visar att lÀrarna som arbetar pÄ rent yrkesinriktade program framförallt ser elevers grupparbete som en förberedelse för deras framtida yrkesliv, medan lÀrare pÄ studieförberedande program tenderar att tala mer om vilken nytta grupparbete har för eleverna i skolsituationen. Vid en analys av hur lÀrarna ser pÄ att trÀna elever i grupparbete ser man att vissa av lÀrarna Àr mer konkreta i sitt resonemang kring om och hur de arbetar med att trÀna eleverna i grupparbete, medan vissa Àr mer abstrakta i sitt resonemang.

Bakgrund: NÀr ett barn blir akut sjukt och mÄste uppsöka sjukhuset med förÀlder Àr det vanligt att förÀldern blir satt i bakgrunden och inte fÄr sÄ mycket information. FörÀldern Àr mycket sÄrbar och gÄr i dessa situationer igenom en kris som bestÄr av olika faser. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur förÀldrar till akut sjuka barn upplever sin delaktighet i barnets vÄrd. Metod: En litteraturstudie har genomförts, dÀr materialet granskades och analyserades med utgÄngspunkt av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: FörÀldrarna hade olika förvÀntningar och upplevde olika kÀnslor vid sjukhusvistelsen.