Har du nÄgonsin blivit trött pÄ nÄgot i samhÀllet? AlltsÄ jag menar riktigt trött sÄ man bara tÀnkervart Àr den hÀr vÀrlden pÄ vÀg egentligen, det kanske vore lika bra att bara skita i allt?Jag blir sÄ trött ganska ofta. PÄ till exempel fattigdom, hur vi behandlar djur, vÄldtÀkter, krig, att viskiter i vÄr jord som helt uppenbarligen hÄller pÄ att gÄ sönder, rasism, trÄngsynthet och att jag somkvinna Är 2013 fortfarande inte lever i samma verklighet som mÀn i min omgivning.Och till slut började jag kÀnna pÄ samma sÀtt nÀr det kommer till design. Vad Àr meningen medyrket? Varför gör jag det hÀr? Vem gör jag det för? Vad kan göras annorlunda? Var nÄgra av defrÄgor jag ville ge mig sjÀlv svar pÄ.Hittills har jag kommit fram till att jag vill göra nytta.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för den mening anstÀllda ger projektarbete med tanke pÄ de olikartade uppfattningar som rÄder. Ambitionen Àr att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i projekt, men Àven för dem som sjÀlva arbetar eller har arbetat i projekt. Samtidigt önskar jag ocksÄ teoretiskt bidra till den samhÀllsvetenskapliga diskussionen om projektarbete. För att uppnÄ syftet har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i projekt för att utifrÄn detta sedan analysera meningsskapande i projekt. Jag har i min studie funnit att den mening som skapas i projekt bland annat beror pÄ vad individen fokuserar och vilken referensram denne bÀr med sig.

MĂ„let med att anlita en fastighetsmĂ€klare Ă€r tydligt, bostaden ska bli sĂ„ld till ett tillfredstĂ€llande pris. DĂ€remot Ă€r processen, det vill sĂ€ga vad tjĂ€nsten egentligen innehĂ„ller och hur fastighetsmĂ€klaren sĂ€tter sina arvoden, desto mer diffus. MĂ€klartjĂ€nsten Ă€r liksom tjĂ€nster i allmĂ€nhet opĂ„tagliga, ytterst subjektivt uppfattade och svĂ„ra att standardisera. Det Ă€r bland annat detta som skiljer tjĂ€nster frĂ„n produkter. Även mĂ€klarbranschen Ă€r komplex, dĂ„ den bygger pĂ„ tekniska aspekter samtidigt som valet av fastighetsmĂ€klare bygger pĂ„ personliga aspekter.

Syftet med det hÀr arbetet var att gestalta fem olika kÀnslor inom genren symphonic metal. DÀrigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att gestalta kÀnslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att gestalta olika kÀnslor. För att göra detta anvÀnde jag mig av referenslyssning av tio lÄtar plus nÄgra orkestrala stycken per kÀnsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika lÄtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktÀristik och Matthesons tonartskaraktÀristik, anvÀndes till att skriva och arrangera mina fem lÄtar. Resultatet blev att jag hade lyckats skildra kÀnslorna bra med den metod jag hade anvÀnt, men att intervallkaraktÀristiken och tonartskaraktÀristiken var onödiga; det skulle rÀcka med mina kunskaper som jag hade förvÀrvat under utbildningen, referenslyssning och min kÀnsla som lÄtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja nÄgra skillnader mellan att gestalta de olika kÀnslorna; metoden var universellt tillÀmplig..

UndernÀring förekommer bÄde inom sjukvÄrd och inom omsorg. Det Àr sjuksköterskans uppgift att identifiera nÀringstillstÄnd och det kan göras genom antropometriska mÄtt och bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA). Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans nytta av bedömningsinstrument MNA. Resultatet baserades pÄ 15 artiklar. Det Àr vanligt inom omvÄrdnad att personer Àr undernÀrda eller Àr i riskzonen för att drabbas av undernÀring.

I samband med min utbildning till fysisk planerare stötte jag pÄ begreppet trygghet flera gÄnger. Dock nÀmndes detta sÀllan i samband med belysning, utan endast andra aspekter togs upp. DÀrför tycker jag att det behövs nÀrmare undersökning av hur vi egentligen upplever att en trygg miljö ska vara. Det behövs nÀrmare undersökning av hur denna upplevda trygga miljö pÄverkas av en annan sorts belysning. Detta leder sÄledes till att denna uppsats behandlar Àmnet trygghet i relation till belysning, med en inriktning pÄ rörelsestyrd belysning.

I denna uppsats har jag undersökt metoder för förvaltande av kunskap samt lÀrande pÄ arbetsplatsen genom att utgÄ ifrÄn personalens expertkunskaper inom sitt arbete och hur företag kan ta tillvara dessa. Den samlade kunskapen som finns pÄ företag Àr ett vÀrdefullt verktyg. Om den skulle varit möjligt att ta tillvara den pÄ ett effektivt sÀtt skulle bÄde medarbetare och företagets utveckling kunna dra stor nytta av det. Jag har undersökt hur denna kunskap skulle kunna förvaltas för att de anstÀllda ska kunna fÄ mer ansvar och möjlighet att förbÀttra sin arbetsplats med hjÀlp av olika metoder. Detta har jag gjort i samarbete med företaget Jidoka Innovation och deras metoder under samlingsnamnet HelpMe.

I Sverige finns det över 1700 riksintresseomrÄden för kulturmiljövÄrden, det vill sÀga mark- och vattenomrÄden med kulturmiljövÀrden som utpekats som sÄ betydelsefulla att det Àr av nationellt intresse att vÀrdena bevaras och utvecklas. Men att uppnÄ önskad effekt med riksintressena har visat sig problematiskt. Ofta beaktas inte riksintressena i den utstrÀckning som Àr önskvÀrd i hanteringen av den fysiska miljön.Studiens övergripande frÄgestÀllning Àr:?Vad krÀvs i praktiken för att hÀvda ett riksintresse under exploateringstryck pÄ lokal nivÄ??I arbetet undersöks lÀnsstyrelsens arbete med kulturmiljöbeskrivningar som ska fungera som planeringsunderlag för kommuner. Dels presenteras en sammanfattning av teorier kring framgÄngsfaktorer i arbetet med kulturmiljöbeskrivningar, dels undersöks tvÄ specifika fall dÀr lÀnsstyrelser har gjort fördjupade riksbeskrivningar.

Problem: Ekonomer i IT-projekt Àr ett vÀldigt outforskat omrÄde. FrÄgan Àr om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra nÄgot för att förbÀttra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med en professor i programvaruteknik, företag och PT-studenter som arbetat med ekonomstudenter i IT-projekt under studietiden.

Införandet av IFRS-regelverket för noterade koncernföretag i Sverige innebar en förÀndring kring omprövningen av materiella anlÀggningstillgÄngars avskrivningsmetod, nyttjandeperiod och restvÀrde. FörÀndringen medförde ett krav pÄ Ärlig omprövning till skillnad frÄn tidigare, dÄ omprövningen endast skedde vid behov hos företagen. Standarden ger inte nÄgra ytterligare riktlinjer för hur omprövningen skall genomföras och eftersom IFRS-regelverket Àr principbaserat ger det upphov till ett tolkningsutrymme för företagen. Inom gruvbranschen Àr materiella anlÀggningstillgÄngar sammankopplade med gruvans livslÀngd eftersom de Àr beroende av brytningen i gruvan. Materiella anlÀggningstillgÄngar utgör Àven mer Àn 50 % av gruvföretagens balansomslutning och omprövningarna blir dÀrför av betydelse inom denna bransch.

Detta examensarbete har gjorts pÄ uppdrag av Compare Testlab pÄ SÀtterstrand, Hammarö. MÄlet med arbetet var att de?nera en uppsÀttning frÄgor och punkter som ska vara med i ett lÀttviktstest med inriktning pÄ sÀkerhet. Efter mycket studier av böcker och webbsidor kom vi fram till att det inte var sÄ lÀtt som vi trodde att de?nera ett allmÀnt sÀkerhetstest för mjukvaror eller applikationer.

NÀr en recessiv sjukdom studeras i en slÀkt anvÀnds jÀmförelser av familjemedlemmarnasarvsmassa. Med hjÀlp av datorsimuleringar som utgÄr frÄn modellering av arvsförloppet kan information erhÄllas om hur mycket arvsmassa individerna har gemensamt.Denna information kan vara till nytta vid en fysisk kartlÀggning av individernas genom.I detta projekt har ett Java-program konstruerats som pÄ ett verklighetsnÀra sÀttmodellerar arvsförloppet. Tillsammans med Java-programmet har ett mer teoretisktresonemang genomförts och implementerats i MATLAB, i syfte att fÄ referensdata.Java-programmet har anvÀnts för att undersöka den genetiska likheten mellan beslÀktadeindivider. Informationen som erhÄllits har anvÀnts för att approximera fördelningarför individernas genetiska likhet. UtifrÄn dessa uppskattningar fastslÄs att fördelningarnahar relativt lÄg varians pÄ grund av genomets extensiva totala genetiska lÀngd.Det konstateras att individernas könskromosomer bidrar med skillnader i medelvÀrde.Dessutom faststÀlls att mÀns och kvinnors olika genetiska lÀngder bidrar med skillnaderi varians..

Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrofett faktum. TrÀd blÄste ner och mÄnga skogsÀgare förlorade Ätskilliga hektar skog. Elledningarnasom strÀcker sig genom den smÄlÀndska skogen blev ett lÀtt byte för stormen. Endel elbolag har valt att satsa pÄ driftsÀkerhet genom att grÀva ner elledningar. Det pratas omhöga kostnader vid nedgrÀvning av elledningar men det mÄste finnas anledning till att ettantal elbolag valt att inte grÀva ner sina elledningar.

Ambitionen med denna uppsats har varit att undersöka hur retorisk teori kan bidra till och komplettera omrĂ„det för kriskommunikation. Genom en intervju med Örebro kommuns kommunikationsdirektör och genom en teoretisk fördjupning har vi sammanfört en praktikers perspektiv med ett teoretiskt perspektiv. Vi har tagit avstamp i den retoriska situationen och undersökt hur ett retoriskt angreppssĂ€tt kan öka förstĂ„elsen för den kommunikativa aspekten av en kris samt vilken nytta en kriskommunikatör kan ha av att se pĂ„ en kris som en retorisk situation. Resultatet visar att den retoriska situationen kan bidra med ett nytt och givande perspektiv pĂ„ kriskommunikation. Inom den retoriska situationens tre konstituenter - exigence, audience och constraints - kommer ethos, topiker, doxa, narrativ, identifikation, kairos och decorum att skapa ett kompletterande och systematiserande förhĂ„llningssĂ€tt till kriskommunikation..

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskoleklass och skolledning upplever betydelsen av specialpedagogens arbete i förskolan för barns fortsatta skolgÄng. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ intervju och för studien Àr tvÄ rektorsomrÄden utvalda och representeras av tvÄ rektorer och tre pedagoger i förskoleklass. Resultatet visar att det finns mÄnga fördelar med specialpedagogens arbete i förskolan. Att tidigt upptÀcka barn i behov av sÀrskilt stöd och stöd Ät personalen i förskolan i sitt arbete med dessa, Àr den frÀmsta anledningen till att rektorerna valt att satsa pÄ specialpedagoger i förskolan. Vem som frÀmst gynnas framkommer inte utan barn, förÀldrar, pedagoger i förskola/skolan och rektorer nÀmns alla som de som har stor nytta av arbetet.