Syftet med den hÀr rapporten Àr att göra en undersökning av möjligheterna för anvÀndning av lÄngtidsvÀrmelager för drift i kraftvÀrmesystem. Projektet han initierats av adj. professor Heimo Zinko, IKP Energisystem i form av bidrag till ett projekt inom IEA, Annex VIII. Projektet utförs i samarbete med Svensk FjÀrrvÀrme, Tekniska Verken AB i Linköping, ENA Energi AB i Enköping och ZW Energiteknik i Nyköping. Projektet har genomförts av tvÄ examensarbetare vid Linköpings Tekniska Högskola under höstterminen 2006.Projektet har delats in i tvÄ studier dÀr ENA Energi AB i Enköping och Tekniska Verken AB i Linköping har varit de tvÄ studieobjekttiven.

Uppsatsen handlar om fantasylitteraturens plats i svenskundervisningen och nyttan med fantasyromaner. Min undersökning utgÄr ifrÄn en enkÀtundersökning med 56 deltagande elever och intervjuer, tre enskilda och tre via mail. Syftet med undersökningen Àr att fÄ reda pÄ om fantasylitteraturen har sin plats i svenskundervisningen enligt eleverna och om de ser nÄgon nytta med att lÀsa fantasyromaner. EnkÀtundersökningen visade att majoriteten var negativ till att plocka in fantasy i undervisningen. Intervjuerna visade att de ungdomar som lÀser fantasyromaner ser fantasylitteraturen som en sjÀlvklar del av svenskundervisningen och litteraturen stÀllde sig i de flesta fall positiv till fantasygenren..

Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvÀrdering av fonders prestation som stÀmmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger pÄ antagandet att investerare bedömer investeringar utifrÄn förvÀntad avkastning och varians. För att sÄ ska vara fallet krÀvs att nÄgon av följande förutsÀttningar Àr uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning Àr normalfördelade. Det finns fog att ifrÄgasÀtta huruvida nÄgon av dessa förutsÀttningar Àr uppfyllda (frÀmst för hegdefonder) vilket innebÀr att fog Àven finnes för att ifrÄgasÀtta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans Àr en metod som tar hÀnsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger pÄ mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.

Internet har fÄtt en stor betydelse i Sverige under de senaste Ärtiondena. Detta har medfört att samhÀllet har förÀndrats och blivit mer digitalt och likasÄ bankerna. Fler och fler mÀnniskor köper mobiltelefoner, vilket har resulterat i att det har utvecklats smarta telefoner dÀr man kan anvÀnda internet för att utföra mÄnga Àrenden. Detta har pÄverkat bankernas tjÀnsteutbud som i dag i hög grad Àr internetbaserad. Alla storbanker i Sverige erbjuder i dag mobila banktjÀnster, dÀr kunderna kan utföra Àrenden pÄ egen hand.

Detta Àr en rapport om investeringskalkylering inom ett sÄgverk. För att bÀst fÄ insikt i hur investering fungerar ur ett ekonomiskt perspektiv, har ett praktiskt fall hos AB Karl Hedins sÄgverk Karbenning kalkylerats. Konkurrensen inom sÄgverksindustrin Àr idag stor. DÀrför krÀvs det ingÄende kalkyler angÄende investeringar, för att pÄ bÀsta sÀtt kunna möta konkurrensen och hÄlla god lönsamhet. MÄlet med rapporten Àr att analysera lönsamheten för en investering i en brÀdscanner pÄ Karbenning sÄgverk, utifrÄn givna data. Studien undersöker hur utfallet pÄverkas av vissa faktorer.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur ett praktiskt temaarbete kan förÀndra förskolebarns kunskaper och förstÄelse kring ett kunskapsomrÄde. Temat handlar om rymden och vÄrt solsystem. Undersökningen utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och utveckling, dÀr samtal och samarbete utgör en viktig del av arbetet pÄ förskolan, inte minst inom ramen för tematiskt arbete. En annan viktig aspekt att studera inom lÀrande Àr barnens egna inre drivkrafter och hur förskolan skapar förutsÀttningar att vÀcka intresse och vetgirighet hos barnen. Den empiriska undersökningen bestÄr av intervjuer med förskolebarn i början respektive slutet av temaarbetet, och med förskolans lÀrare efter avslutat tema, för att fÄ bilder ur olika perspektiv av vad temaarbete kan ge i form av kunskaper och insikter. Studien visar att tematiskt arbete ger mycket goda möjligheter till ett mÄngsidigt lÀrande, dÀr nya kunskaper utvecklas och sÀtts in i ett relevant sammanhang. Intervjuerna med barnen visar en tydlig utveckling av sÄvÀl kunskaper om solsystemet som förstÄelse kring himlakropparnas kopplingar och relationer.

Outsourcing Àr ett vÀletablerat begrepp som det har skrivits mycket om. NÀr ett företag lÀgger ut delar av sin verksamhet till ett annat företag, sÄ Àr det inte helt ovanligt att man utnyttjar en konsult för att hantera den praktiska processen. Den sÄ kallade outsourcingprocessen. Konsulten (mellanhanden) marknadsför sig mot kunden (den outsourcande parten) som en motpol till de leverantörer (den part som verksamheten outsourcas till) som har stor erfarenhet av outsourcingprocessen och dÀrmed ett övertag vid förhandlingar. Författarna vill i sin undersökning nÄ fram till en mer nyanserad bild av vilka fördelar respektive nackdelar det finns med att anlita en konsult av motsvarande slag.

Etthundratrettio miljoner lÀkemedelsförpackningar sÀljs Ärligen i Sverige. Varje förpackning inkluderar en bipacksedel om det specifika lÀkemedlet. Bipacksedeln Àr utformad utifrÄn EU-direktivet 92/27EEC. Cirka trettio procent av alla lÀkemedelsanvÀndare lÀser bipacksedeln. Anledningen till varför patienterna inte lÀser den, beror pÄ att bipacksedelns text Àr svÄr lÀsa och förstÄ.

Problem: Det satsas mycket pÄ internutbildningar inom mÄnga företag och det finns en del forskat kring Àmnet. Den mesta forskningen berör hur internutbildning bör planeras och genomföras samt vilka positiva egenskaper denna utbildning har. DÀremot upplever vi att det finns mindre forskat kring om dessa interna utbildningar faktiskt bidrar till nÄgot, om de anstÀllda i praktiken tar till sig utbildningarna och drar nytta av dem i sitt dagliga arbete. Inom forskningen kring internutbildningar har fokus Àven ökat pÄ de anstÀlldas (inom serviceföretag) estetiska attribut sÄsom utseende och attityd. Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att studera effekten av internutbildningar inom servicebranschen, med fokus pÄ sÀljpersonal och deras syn pÄ internutbildningar.

I och med den ökade globaliseringen, stÀlls det dagligen nya krav och förvÀntningar pÄ organisationer att möta de fluktuerande behov som omvÀrlden stÀller pÄ dem. AnvÀndningen och spridningen av begreppet innovation har aldrig varit sÄ stort eller starkt som idag och det strÀcker sig alltifrÄn regeringspropositioner, forskning, varumÀrken och konsumentartiklar. Alla vill ta del av det nya ?inne ordet - innovation? men vad Àr egentligen innovation och vad innebÀr det för en organisation att vara innovativa? Vi har valt att försöka samla dessa begrepp för att Ästadkomma en förstÄelse för vad innovation egentligen Àr och hur en organisation kan dra nytta av det..

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka hur lÀrare och elever pÄ gymnasiet resonerar kring lyrikanvÀndning pÄ gymnasiet. TvÄ lÀrare och fyra elever har intervjuats, och resultatet av författarens tolkningar av intervjusvaren Àr att en framgÄngsrik lyrikundervisning bygger pÄ lÀrarens engagemang och pÄ varierande undervisningsmetoder. LÀrarnas olika tolkningar av styrdokumenten medför ocksÄ att de vÀljer att fokusera pÄ olika saker i sin undervisning. Det förefaller emellertid inte vara sÄ att eleverna anser att de kan ha nÄgon speciell nytta av lyrikundervisningen i framtiden..

Vi fann att hushÄllen i Norrköping har nytta av flertalet tjÀnster som i framtiden kan komma att erbjudas via Stadsnet.com. Dock Àr det Àr svÄrt att ta betalt för tjÀnster som tidigare erbjudits gratis via Internet. Vi ser ocksÄ att Stadsnet.com som nÀtverk ger kunden ett mervÀrde om det i framtiden fortsÀtter att vÀxa, med bÄde fler bredbandsanvÀndare och fler Service Providers. I undersökningen med Service Providers fann vi att de intervjuade företagen vill anvÀnda sig av portaler sÄ som Stadsnet.com istÀllet för att driva egna portaler..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de angloskandinaviska stenmonumenten i norra England uppstod och utvecklades under 900-talet. Uppsatsen tar upp de tidigaste monumenten och undersöker om nÄgra av dessa kan dateras till slutet av 800-talet, dvs. direkt efter vikingarnas erövring av norra England. DÀrefter undersöks hur den vidare utvecklingen gÄtt till och hur teorierna om den ser ut. Slutligen stÀlls Àven frÄgan vad vi har för nytta av monumenten i forskningen..

Bakgrund och problem: Enligt studier genomförs investering i affÀrssystem för attuppfylla tvÄ syften, att förbÀttra beslutskvaliteten och att effektivisera processer. Inköp avett nytt affÀrssystem Àr en omfattande process, bÄde vad det gÀller arbetsinsats som krÀvsav företaget och kostnad. I mÄnga fall har företag frÀmst fokuserat pÄ implementeringenav affÀrssystemet och i stor utstrÀckning förbisett efterföljande stadier i systemetslivscykel. Kostnader som uppkommer efter implementeringen kan vara sÄ mycket som 70procent av den totala kostnaden. Samtidigt visar studier att affÀrssystems potential inteutnyttjas fullt ut.

Svensk kod för bolagsstyrning trÀdde i kraft 1 juli 2005, Sverige var dÄ ett av de sista lÀnderna i Europa med att skaffa sig en kod. Anledningen till att koden introducerades var för att höja kunskapen om och öka förtroendet för svensk bolagsstyrning, samt att stÀrka nÀringslivets effektivitet och konkurrenskraft, detta bÄde inom och utanför Sveriges grÀnser. Att koden kom just dÄ hade att göra med de stora redovisningsskandaler internationellt sett med Enron och Worldcom som exempel men ocksÄ med anledning av de felaktiga bonussystem som i Sverige innefattar Skandia, dÀr Skandias förre VD Lars-Eric Petersson i dagarna dömts till 2 Ärs fÀngelse.De bolag som omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning Àr alla bolag pÄ A-listan samt de pÄ O-listan med ett marknadsvÀrde överstigande 3 miljarder kronor. Totalt handlar det om 84 st bolag.Denna uppsats syftar till att beskriva hur de berörda företagen pÄ A- och O-listan har mottagit koden med avseende pÄ motstÄnd till förÀndring, samt förklara vad motstÄndet beror pÄ. För att besvara syftet skickades en enkÀt ut till samtliga bolag.