Syfte: Syftet med den studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur den förÀndrade kommunikationsmöjligheten via Facebook upplevs av kunder och företag inom dagligvaruhandeln. Vidare Àr syftet att ocksÄ fÄ en djupare förstÄelse för hur dessa upplevelserpÄverkar relationen mellan kund och företag inom dagligvaruhandeln.Metod: Studien bygger pÄ bÄde en kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod. Undersökningen har genomförts med bÄde enkÀt och intervjuer, pÄ tvÄ företag och 17 kunder.Resultat: BÄde kunder och företag Àr överens om att företag ska ha Facebooksidor, och det Àrviktigt att företagen Àr aktiva pÄ dessa. DÀremot Àr de inte överens om vad huvudsyftet med Facebooksidorna faktiskt Àr, företagen respektive kunderna har olika önskemÄl. BÄda tror att Facebooksidan kan bidra till en ökad relation men om det i praktiken gör det, varierar pÄgrund av personliga upplevelser och Äsikter.BegrÀnsningar: Resultatet Àr endast baserat pÄ tvÄ svenska dagligvaruhandelsföretag och desskunder.

Denna rapport beskriver utförandet av en miljöcertifieringsprocess enligt systemet Miljöbyggnad pÄ en befintlig byggnad. Hus N pÄ Linnéuniversitetet i VÀxjö har valts som referensfall. Med hjÀlp av utvÀrderingar och jÀmförelser mellan teorier och bedömningar pÄ Hus Ns nuvarande energi-, inneklimats- och materialsprestanda, har byggnaden fÄtt Silver som slutbetyg. Miljöbyggnad vÀrderas ytterligare med hÀnsyn till dess anvÀndarvÀnlighet, nytta och brister..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring lÀxans funktion och nytta i kÀrnÀmnena. Detta Àr av intresse dÄ debatten kring lÀxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lÀrare, politiker och förÀldrar, utan att man tillfrÄgar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick frÄn 6 frÄgestÀllningar, rörande; elevers uppfattningar om lÀxors för- och nackdelar för deras lÀrande, genomgÄng av studieteknik, tid spenderad pÄ lÀxor, lÀxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende pÄ gymnasieprogram, kÀrnÀmne och kön. Avslutningsvis tillfrÄgades eleverna om vad de tror att lÀrare har för intentioner med att ge lÀxor. Deltagarna var 84 mÀn och kvinnor frÄn tre gymnasieskolor, fördelade pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

SammanfattningTitel: Avskaffandet av revisionsplikten ? vad finns det för motiv som Àr avgörande för att behÄlla revisionen i smÄ aktiebolag?Författare: Johanna Andersson och Amanda RydHandledare: Kerstin NilssonExaminator: Magnus FrostensonBakgrund: I juni 2010 togs beslutet om att avskaffa revisionsplikten för smÄ aktiebolag, ett beslut som berör 250 000 av alla Sveriges företag. FörÀndringen innebÀr att bolagen sjÀlva kan bestÀmma vilka tjÀnster de behöver för sin organisation. Vilket ledde till problemformuleringen: Vilka motiv Àr det som Àr avgörande för att behÄlla revisionen?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka motiv det finns till att företagen som vi studerar vÀljer att behÄlla revisionen, nÀr möjligheten finns att vÀlja bort den.Metod: Denna uppsats har en deduktiv ansats, vilket innebÀr att befintlig litteratur angÄende problem-formuleringen har sökts för att finna lÀmpliga teorier och modeller.

Inom Linköpings kommun finns en decentraliserad organisation för publicering av material pÄ Linköpings kommuns webbplats www.linkoping.se. Inom den ledande gruppen i organisationen har man insett att en wiki skulle kunna underlÀtta arbetet för medlemmarna i organisationen att dela kunskap med varandra.Studien syftar till att identifiera och verifiera faktorer som ger en framgÄngsrik wiki. Dessa kan sedan anvÀndas som bakgrund vid skapandet av en eventuell wiki för organisationen eller andra organisationer inom Linköpings kommun. Studien bestÄr av en litteraturstudie och en fallstudie av fallstudie av LKDATAs (affÀrsomrÄdet för IT och kommunikation inom Linköpings kommun) dagligen anvÀnda och vÀl fungerande wiki. Litteraturstudien resulterade i sex utvalda framgÄngsfaktorer: Social kultur, Ledningens inflytande, Renommé, Nytta, Reciprocitet samt AnvÀndarvÀnlighet.Fallstudien genomfördes med hjÀlp av en enkÀtundersökning pÄ LKDATA angÄende de fyra olika delarna inom anvÀndning: spenderad tid, frekvens av anvÀndning, frekvens av sökning samt frekvens av delning av information pÄ wikin.

Examensarbetet utgörs av en sammanfattning av tre genomförda nybyggnadsprojekt. Foton, ritningar och skisser visar hur arkitektoniska koncept omsatts frÄn vision till verklighet. Gemensamt för projekten Àr att mÄlbilden varit inriktad pÄ nytta, identitet och mervÀrde. Kanal 5 i Stockholm Àr en mindre glasbyggnad som blivit en symbol för omvandlingen av ett helt innerstadskvarter, dÀr verksamheterna Àndrats frÄn industri och hantverk till arbetsplats för idéprojekt och mediaproduktion. Byggnaden fungerar som huvudentré till Àldre lokaler som renoverats. Stadsutveckling.

Syfte: Va?r studie tar sin utga?ngspunkt i sma?fo?retagens anva?ndande av nyckeltal i sin verksamhet. Enligt oss a?r synen pa? nyckeltal hos sma?fo?retagare ett fenomen som inte studerats och utforskats tillra?ckligt och det a?r anledningen till att vi valt detta omra?de fo?r va?r studie. Syftet med den ha?r studien a?r att beskriva pa? vilket sa?tt sma?fo?retag kan dra nytta av att ra?kna ut och analysera nyckeltal samt vilka nyckeltal som a?r mest la?mpade att anva?nda just fo?r sma?fo?retagare.Metod: Vi har anva?nt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats.

Jag vill med min uppsats göra en deskriptiv undersökning av rosenmetoden. I den första delen av uppsatsen beskriver jag metoden i sig. Jag gÄr sjÀlv i utbildning i rosenmetoden sÄ den kunskap jag fÄr del av i utbildningen beskriver jag som deltagande observation. Sedan i del tvÄ sÄ gör jag en jÀmförelse mellan rosenmetoden och jungianska teorier och ser pÄ likheter och skillnader..

Audionomen har en viktig roll i att sÀkerstÀllagod vÄrd inom hörselrehabilitering. HörselgÄngs- och frifÀltsmÀtningar Àr viktigautvÀrderingsmetoder. Konsekvenser av att inte genomföra dessa mÀtningar kaninnebÀra att hörapparatens inte ger optimal förbÀttring för patienten. Syftet med studien Àratt undersöka i hur stor utstrÀckning audionomerna i Mellansverige utförobjektiva kvalitetssÀkrande rehabiliterings- och utvÀrderingsmetoder i form avhörselgÄngs- och frifÀltsmÀtningar samt vilka faktorer som kan pÄverka i valetatt genomföra eller inte genomföra dessa mÀtmetoder. Detta gjordes genom en enkÀtstudie som innehöll 25 frÄgor och besvarades av 107 yrkesverksammaaudionomer i Mellansverige.

Entreprenörens Ă„taganden gentemot bestĂ€llaren regleras i ett entreprenadkontrakt. Utöver de arbeten som ingĂ„r i entreprenadkontraktet kan extra arbeten uppstĂ„ genom antingen tillĂ€gg till-­ eller Ă€ndringar av det ursprungliga kontraktet. Det hĂ€nder Ă€ven att kontrakterade arbeten utgĂ„r dĂ„ de anses överflödiga. Sammantaget kallas detta för Ă€ndrings, tillĂ€ggs-­ och avgĂ„ende arbeten eller mer vanligt ÄTA-­arbeten.Trafikverket Investering distrikt Nord hade i sina entreprenader för verksamhetsĂ„ret 2012 en ÄTA-­andel i relation till entreprenadkostnaden pĂ„ ca 21 %. Motsvarande siffra för Trafikverket Investering distrikt Mitt lĂ„g under samma period pĂ„ ca 14 %.

Slopandet av revisionsplikten har lett till att smÄ bolag stÄr mellan valet att anlita revisor eller inte. Studiens syfte har varit att utforska hur den upplevda nyttan med revision pÄverkar valet att anlita revisor eller inte för etablerade och nyetablerade bolag. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ undersökningsmetod vars syfte var att fÄ en djupgÄende förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar valet att anlita eller inte anlita en revisor i etablerade samt nyetablerade bolag. Genom intervjuer har studien undersökt vilka faktorer Àgarna i bÄde etablerade och nyetablerade anser pÄverkar valet att anlita revisor. Studiens teoretiska referensram Àr baserad pÄ agentteorin, legitimitetsteorin, institutionellateorin samt intressentteorin. Referensramen ligger sedan till grund för insamlingen av empiri och genomförande av analysen.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur eleverna uppfattar textilslöjden. Jag ville ta reda pÄ hur de uppfattar textilslöjden som Àmne och Àven vad de anser att Àmnet gÄr ut pÄ. Tycker eleverna de nÄgon nytta av textilslöjden, eller Àr det ett Àmne som tjÀnat ut sin roll? Eleverna gÄr i Ärskurs 9 i en skola i Mellansverige. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer, fyra grupper med 3-4 elever i varje grupp.

Apotekets detaljhandelsmonopol i Sverige Àr i gungning och socialdepartementet har tillsatt en utredning om en möjlig omreglering av detaljhandeln med lÀkemedel i Sverige. Motivet för att konkurrensutsÀtta marknaden Àr framförallt att öka nyttan för konsumenten. Men vem Àr denna konsument och vad Àr det för nytta som vi talar om? Företag pÄ marknaden har ett vinstintresse i att pÄverka utformningen av en framtida reglering sÄ att den passar deras syfte och mÄl. I och med att konsumentnytta ska vara i fokus för en framtida omreglering, Àr det ett retoriskt effektivt grepp i debatten att framhÀva hur företags förslag kan skapa nytta för denna konsument.

Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.

Sociala medier och communities har blivit en del av de flesta konsumenters vardag. Företag anvÀnder internet som medium för att bygga upp lojalitet och nÀtverka med sina kunder och i förlÀngningen nÄ framgÄng. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett onlinemagasin kan bygga nÀtverk och skapa relationer till sin mÄlgrupp för att bli framgÄngsrikt. FramgÄng pÄ internet handlar om att fÄ fler besökare till hemsidan och dÀrför vill vi förstÄ vad det Àr som gör kunder lojala nÀr det kommer till anvÀndandet av internethemsidor inom mode.Det saknas forskning kring hur nÀtverkande inom mode kan skapa kundlojalitet pÄ internet, och det tomrummet Àmnar vi fylla. Genom att anvÀnda oss av en forskningsmodell för ?kundlojalitet genom nÀtverkande?, har vi kunnat ta fram diskussionsfrÄgor som vi lÄtit tre fokusgrupper diskutera.