FrÄgan om socialsekreterares arbetssituation Àr en frÄga som Àr aktuell. PÄ mÄnga hÄll kÀnner sig socialsekreterare utsatta och pressade, dÄ deras arbetsbörda Àr alltför hög i förhÄllande till de redskap och resurser de har att tillgÄ. Arbetsbördan ökar dÄ personalomsÀttningen Àr hög och man tvingas tÀcka upp för andras tjÀnster, nÄgot som har lett till en stor debatt i samhÀllet och Àven demonstrationer. Det Àr utifrÄn denna bakgrund som författarna bestÀmde sig för att genomföra denna studie. De ville undersöka vad för stress det finns i socialsekreterares vardagliga arbete, hur de hanterar den samt vad det Àr i socialsekreterarnas arbetssituation som gör att de löper en ökad risk att bli utbrÀnda.

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhÄlla en fördjupad förstÄelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terrÀng för experten, Expertkunskap krÀvs för ledarskapet, Ledarskapet Àr expertens karriÀrvÀg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förvÀntas prestera bÄde som experter och ledare.

Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.

Den hÀr uppsatsen handlar om mÀn som Àr i en nÄgot ovanlig sits. De Àr nÀmligen i underlÀge numerÀrt och har dessutom i allt fler fall inte sÀrskilt mycket makt. I en skola dÀr merparten av arbetskamraterna Àr kvinnor och chefen dessutom Àr kvinna Àr det rent logiskt sett inte sÄ lÀtt att vara "mannen i huset" pÄ det sÀtt man brukar mena med detta talesÀtt. Hur klarar mÀnnen det?.

Den svenska arbetsmarkanden befinner sig i en osÀker period, arbetslösheten ökar. Trots detta förvÀntar man sig en arbetskraftsbrist i framtiden, vilken krÀver insatser och en anstrÀngning frÄn samhÀllets och företagens sida. För att kunna behÄlla arbetskraften, vÀrva nya medarbetare samt utveckla personalen krÀvs ett arbete som attraherar personal.I min studie har jag valt att anvÀnda mig av en standardiserad enkÀt utformad av Tema arbetsliv pÄ Högskolan Dalarna med frÄgor rörande kvaliteter som kÀnnetecknar ett attraktivt arbete. FrÄgorna baseras pÄ en modell av vilka kvaliteter som kÀnnetecknar ett attraktivt arbete.Syftet med studien Àr att undersöka vad poliser i yttre tjÀnst vid ordningsavdelningen upplever vara ett attraktivt arbete samt hur vÀl det överensstÀmmer med deras nuvarande arbetssituation.De kvaliteter som ansÄgs vara viktigast för att ett arbete ska vara attraktivt Àr arbetskamrater och relationen till dem, förtroende och en bra kommunikation med den nÀrmaste chefen, arbetet ska Àven vara intressant, utvecklande och ge en möjlighet att fÄ lÀra sig nya saker. En kÀnsla av att det man gör Àr viktigt och att man gör ett bra arbete.

I dagens samhÀlle sker det frekvent förÀndringar i de flesta branscher. Organisationerna mÄste kontinuerligt utvecklas och genomföra mindre förÀndring för att undvika behovet av större förÀndringar som Àr riskfyllda och kostsamma. I samband med förÀndringar har cheferna ett stort ansvar för utfallet. I en organisation finns det flera skikt av chefer med olika uppgifter nÀr förÀndringar ska genomföras. Medan toppledningen fokuserar pÄ övergripande beslut Àr det upp till cheferna pÄ lÀgre position att operationalisera toppledningens beslut.Syftet med studien var att undersöka hur chefer pÄ lÀgre position i en organisation agerar nÀr mindre interna förÀndringar genomförs samt ifall vi kunde urskilja olika faktorer som leder till effektivt utfall.

Denna uppsats syftar till att beskriva olika idéer om demokratiskt deltagande som förekommer i lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasiet. De tre lÀroböckerna som undersökts har varit gÀllande under tre olika lÀroplaner för svensk gymnasieskolan. Undersökningens teoretiska ramverk bygger pÄ Thomas Englunds utbildningskonceptioner. Med hjÀlp av idealtyper baserade pÄ dessa olika utbildningskonceptioner har en textanalys genomförts. Undersökningens resultat visar att de identifierade utbildningskonceptionerna skiljer sig Ät bland de tre undersöka böckerna.  .

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhÄlla en fördjupad förstÄelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terrÀng för experten, Expertkunskap krÀvs för ledarskapet, Ledarskapet Àr expertens karriÀrvÀg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förvÀntas prestera bÄde som experter och ledare.

1 juli 2009 avreglerades det svenska apoteksvÀsendet frÄn att ha varit statligt Àgt. Avregleringen har Àven lett till att man numera fÄr sÀlja ett urval av receptfria lÀkemedel i dagligvaruhandeln. Avreglering av apoteksmarknad har tidigare skett i Norge, Danmark och Island.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur och i vilken omfattning apotekspersonal anser att deras arbetsmiljö har pÄverkats av omregleringen. För att besvara frÄgestÀllningen har tre intervjuer gjorts med personer ur olika personalkategorier pÄ apotek (en apotekschef, en receptarie och en apotekstekniker), och genom utdelning av enkÀter till apotek i södra Stockholm. Av 70 utlÀmnade enkÀter insamlades 32 ifyllda frÄn 11 apotek i södra Stockholm.Intervjuerna gav olika utfall.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt de anstÀllda i ett familjeföretag motiveras pÄ arbetet samt hur detta Àr kopplat till chefen och dennes sÀtt att bidra till motivation, eller om det finns andra faktorer som spelar större roll för individen.Metod: Metoden som har anvÀnts i uppsatsen bestÄr av semistrukturerade intervjuer och enkÀtundersökningar. Totalt har elva stycken intervjuer genomförts samt tio stycken enkÀtundersökningar med anstÀllda pÄ företaget.Empiri: Resultaten av intervjuerna och enkÀterna visar pÄ ett flertal mönster hos de anstÀllda. Merparten av respondenterna uppger att de har lÄg motivation i nulÀget och att chefen i mÄnga fall har makten att pÄverka den upplevda motivationen. Det framkom Àven att de flesta respondenterna Àr tillfreds med sin arbetssituation, arbetsklimatet och gruppdynamiken i företaget.Analys: Analysen har gjorts utefter ett antal teman, vilka Àr: familjeföretag/relationer, medarbetarnas motivationsfaktorer, ledarskap och kommunikation. UtifrÄn dessa har sedan ett antal skillnader, likheter och utmÀrkande faktorer kunnat identifieras.Slutsats: Det kan sammanfattningsvis konstateras att ledarens roll Àr av betydelse för medarbetarens motivation.

FrÄgan om socialsekreterares arbetssituation Àr en frÄga som Àr aktuell. PÄ mÄnga hÄll kÀnner sig socialsekreterare utsatta och pressade, dÄ deras arbetsbörda Àr alltför hög i förhÄllande till de redskap och resurser de har att tillgÄ. Arbetsbördan ökar dÄ personalomsÀttningen Àr hög och man tvingas tÀcka upp för andras tjÀnster, nÄgot som har lett till en stor debatt i samhÀllet och Àven demonstrationer. Det Àr utifrÄn denna bakgrund som författarna bestÀmde sig för att genomföra denna studie. De ville undersöka vad för stress det finns i socialsekreterares vardagliga arbete, hur de hanterar den samt vad det Àr i socialsekreterarnas arbetssituation som gör att de löper en ökad risk att bli utbrÀnda.

Andelen svenskar som handlar online vÀxer vilket skapar en stor potential för företag att öka sina intÀkter pÄ internet. Konkurrensen Àr dock hÄrd vilket innebÀr att webbutiker mÄste arbeta med att fÄ konsumenter att handla frÄn just sin butik. Syftet med denna studie Àr att förklara vad kunder i Sverige efterfrÄgar för att de ska bli lojala gentemot webbutiker. Studien utgÄr frÄn ett konsumentperspektiv och en enkÀtstudie har anvÀnts för att tillfrÄga konsumenter med varierande bakgrunder. För att besvara syftet har olika faktorer inom de fyra lojalitetsattributen, e-upplevt vÀrde, e-kvalitet, e-tillfredsstÀllelse samt e-förtroende anvÀnts.

Bakgrund: Att kunskap blivit en central och viktig del av nutidens arbetsmarknad och nĂ€ringsliv Ă€r nĂ„got som de flesta mĂ€nniskor Ă€r överens om. Även allt fler företag belyser vikten av att anvĂ€nda den kunskap och kompetens som finns hos de anstĂ€llda och ser denna kunskap som en av de viktigaste tillgĂ„ngarna. Vi tĂ€nker att chefen har stora möjligheter till att pĂ„verka hur företagen tar tillvara pĂ„ de anstĂ€lldas kunskap. Samtidigt som vi anser att den typ av ledarskap som chefen anvĂ€nder kan ha en stor inverkan pĂ„ hur detta sker. Vi ser vĂ„rt val av problemomrĂ„de som intressant och aktuellt i och med dagens utveckling och det ökade behovet av att ta tillvara pĂ„ den mĂ€nskliga kunskapen.Syfte: Syftet med den hĂ€r undersökningen Ă€r att fĂ„ en bild av chefers syn pĂ„ ledarskapets roll för att frĂ€mja de anstĂ€lldas kunskap i en verksamhet och hur cheferna arbetar konkret för att ta tillvara pĂ„ kunskapen hos de anstĂ€llda.Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av sju semistrukturerade intervjuer med manliga och kvinnliga chefer inom privat och offentlig sektor.Resultat: De mönster vi kan urskilja Ă€r att flertalet av cheferna var överens om att en demokratisk ledarskapsstil Ă€r den bĂ€sta för att ta tillvara pĂ„ de anstĂ€lldas kunskap.

SammanfattningStudien visar hur medarbetare och ledare pĂ„ organisationen SEB i Örebro ser pĂ„ Ă€mnet motivation. Syftet med undersökningen Ă€r att öka förstĂ„elsen och kunskapen om fenomenet motivation. Dessutom undersöks det om studieföretaget ytterligare kan förbĂ€ttra motivationen hos sina medarbetare, i sĂ„ fall hur. Vi strĂ€var i studien att bidra med ny kunskap som SEB kan ha nytta av. Kunskapen som studien bidrar med kan förhoppningsvis ocksĂ„ andra organisationer och mĂ€nniskor som Ă€r intresserade av motivation ha anvĂ€ndning av.

Denna uppsats underso?ker ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett neddragningsbeslut. Den kvantitativa underso?kningen genomfo?rdes pa? ett la?kemedelsfo?retags personalavdelning vars verksamhet delvis skulle outsourcas. Underso?kningens resultat ja?mfo?rs med resultaten fra?n en studie av Ha?sa?nen, Hellgren och Hanssons (in press) om ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett nedla?ggningsbeslut.