Sök:

Sökresultat:

335 Uppsatser om Arbetsterapi - Sida 8 av 23

Sociala aktiviteters betydelse för äldre människor : En litteraturstudie

Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse sociala aktiviteter har för äldre människor.Metod: En litteraturstudie av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studierna artiklarna bygger på har ett urval av socialt aktiva äldre deltagare med fokus på sociala aktiviteter ur ett deltagarperspektiv. I dataanalysen användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Sociala relationer, vidgade vyer, meningsfullhet, tillhörighet, delaktighet, sociala rutiner, livsberikande, tillföra något till andra, personlig utveckling och välbefinnande.Slutsats: Sociala aktiviteter var betydelsefulla för deltagarna i studierna som utgör underlag för den här studien. De bidrog till sociala relationer och välbefinnande..

Arbetsterapeuters uppfattning kring uppföljning av förskrivna hjälpmedel

I förskrivningsprocessen förtydligas det ansvar som är förbundet med förskrivning av hjälpmedel. Ett viktigt delmoment i denna process är uppföljning och utvärdering. Genom uppföljning ges det möjlighet till reflektion över verkställda åtgärder och förhoppningsvis en utveckling av den arbetsterapeutiska kompetensen. Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning arbetsterapeuter i kommunal verksamhet hade kring uppföljning av förskrivna hjälpmedel och hur det faktiskt utfördes. Datainsamlingen skedde med hjälp av intervjuer utifrån egenkonstruerat intervjuinstrument och undersökningsgruppen bestod av 12 distriktsarbetsterapeuter.

Upplevelser av att använda förflyttningshjälpmedel: en litteraturstudie

Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att använda förflyttningshjälpmedel. Metod: Studien är en litteraturstudie, där 11 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Artiklarna analyserades utifrån en induktiv metod. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: ?Göra vad jag vill, på den plats jag själv väljer?, ?Att vara synlig, men inte sedd? samt ?Känslor inför förändringen i tillvaron?. Slutsats: Användarens upplevelser påverkades av förflyttningshjälpmedlets funktion, omgivningens tillgänglighet och andra människors attityder. Hjälpmedlet möjliggjorde eller begränsade aktivitet och påverkade känslan av frihet och mening. Förändringen som förflyttningshjälpmedlet medförde gav upphov till starka känslor och en förändrad självbild.

Arbetsterapeuters erfarenhet av taktil stimulering i daglig verksamhet

Beröringsmetoder och massage har använts under tusentals år och i många olika kulturer för att uppnå lugn och ro. På senare år har intresset för beröringsmetoder i vård och omsorg ökat. Vid en funktionsnedsättning kan beröringen minska och då uppstå en beröringsbrist. Syftet med studien var att beskriva och belysa Taktil Stimulering och dess effekter på personer med utvecklingsstörning i daglig verksamhet ur arbetsterapeutens perspektiv. För att ta reda på fyra arbetsterapeuters upplevelser av taktil stimulering användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.

Rullstolsburna personers erfarenheter av allmänna transportmedel.

I dagens samhälle krävs det ofta att resa för att kunna utföra olika aktiviteter. Då är det viktigt att möjligheten att resa är lika för alla medborgare i samhället. Regeringen har som mål i den nationella handlingsplanen att till 2010 göra Sverige tillgängligt för alla medborgare. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenheter av allmänna transportmedel. Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnor som var rullstolsburna och bosatta i Norrbotten.

Arbetsterapeuters erfarenheter av att främja aktivitet hos personer med långvarig smärta

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja aktivitet hos personer med långvarig smärta. Den undersökta gruppen bestod av sex arbetsterapeuter med 3-27 års erfarenhet av att arbeta på en smärtenhet i Sverige. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgångspunkt i ett klientfall då de känt sig kompetenta som arbetsterapeut. Intervjuutskrifterna analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen utmynnade i fyra kategorier: ?samarbete med patienten är en förutsättning för ett gott resultat?: ?patientens aktivitetssituation behöver medvetandegöras?: ?patienten behöver lära sig leva med sin smärta? och ?en komplex situation kräver samverkan mellan olika aktörer?.

Hälsoutbildning i kost och motion vid psykisk sjukdom : En kvalitativ intervjustudie

Enligt den senaste folkhälsorapporten ökar den psykiska ohälsan i Sverige. Psykisk sjukdom kan försvåra personens delaktighet i vardagen, framförallt diagnoserna inom WHO:s ICD-klassifikation F20.0-24.9. Somatiska sjukdomar som kommer utav osunda vanor är vanligt hos den här gruppen.Hälsoprogram har utvecklats men man vet lite om hur den sortens undervisning har påverkat personerna som deltagit och om den har bidragit till någon förändring. Syftet var att beskriva just detta i en kvalitativ semistrukturerade intervjustudie där sex personer deltog.Materialet analyserades enligt innehållsanalys och det framkom ett övergripande tema ?Att delta i hälsoutbildning? samt tre kategorier och åtta underkategorier.Personer med psykisk sjukdom skiljer sig inte mycket åt från den övriga befolkningen.

Livskvalitet ? hur uppfattas fenomenet?

Syftet med denna studie var att belysa skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan två grupper, dels hos unga vuxna i början av arbetslivet och dels hos nyblivna pensionärer. Undersökningsgruppen bestod av sex informanter ur vardera grupp. Datainsamlingen utfördes med inspiration av en fenomenografisk ansats som en kvalitativ intervjustudie utifrån en öppen fråga: Vad innebär livskvalitet för dig? Data analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av fenomenografi vilket resulterade i fyra kategorier: En god hälsa, Arbetets betydelse, En fritid samt Ett rikt liv. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan de två grupperna.

Tidshantering i vardagen hos vuxna personer med utvecklingsstörning

Syftet med studien var att beskriva vuxna personer med utvecklingsstörningserfarenhet att hantera tid i vardagen. En intervjustudie med kvalitativ ansatsvaldes som metod. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuermed personer med utvecklingsstörning. Till analysarbetet valdes kvalitativinnehållsanalys. Fyra kategorier framkom ur analysbearbetningen; Svårighetermed tidshantering, Stöd med tidshantering av andra personer, Färdigheter itidshantering samt Egna strategier för tidshantering.

Arbete med motivation inom psykiatrisk vård En studie av fyra arbetsterapeuters arbetssätt och erfarenheter

Ett av arbetsterapeutens verksamhetsområden är psykiatrin, där klienterna har olika psykiska funktionshinder. Arbetsterapeutens uppgift är att med olika medel få klienterna till att utföra aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters arbete med motivation i relation till personer med psykiska funktionshinder och hur detta möjliggör aktivitet. Fyra arbetsterapeuter deltog i studien. Fokusgrupp användes som metod, där interaktion och diskussion undersökningspersonerna emellan beaktas.

Beskrivning av personer med lätta begåvningshandikapps erfarenheter och förväntningar på aktiviteter inom restaurang- och dansmiljö

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av och förväntningar på restaurang- och dansmiljöer för personer med lätt begåvningshandikapp. Den kvalitativa studien genomfördes med öppna frågeställningar utifrån en intervjuguide. Undersökningsgruppen bestod av tio personer, sex kvinnor och fyra män, med lätt begåvningshandikapp i åldrarna 24 - 65 år. De var bosatta i en av två utvalda, i storlek jämförbara, kommuner i Norrbotten. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två teman: Erfarenheter och Förväntningar.

Kartläggning av arbetsterapeuters kognitiva bedömningar vid akut stroke

Att drabbas av stroke innebär ofta kognitiva funktionsnedsättningar. Betydelsen av en snabb bedömning av strokepatienters kognitiva funktioner i det akuta skedet efter en stroke betonas i flera studier. Syftet med den här studien var att med hjälp av en enkätundersökning kartlägga de kognitiva bedömningar som genomförs av arbetsterapeuter på landets strokeenheter. Undersökningsgruppen utgjordes av arbetsterapeuter på 58 strokeenheter. Det insamlade materialet bearbetades med beskrivande statistik.

Rätten till en aktiv och meningsfull vardag för personer med demens.

Vardagliga aktiviteter för personer med demens är ett viktigt område att beakta. Levnadsberättelsen består av information från personer med demens och deras tidigare intressen, som kan ligga till grund för att förbättra innehållet i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med demens, arbetsterapeuter och planeringsansvarig personal upplever aktivitet för personer med demens. En kvalitativ ansats valdes med egenkonstruerade intervjufrågor. Vi intervjuade två personer med demens, två planeringsansvariga och två arbetsterapeuter som alla var kvinnor.

Erfarenheter av aktiviteter hos unga kvinnor med långvarig smärta aktivities

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av aktiviteter hos unga kvinnor med långvarig smärta.En kvalitativ metod valdes där öppna intervjuer genomfördes med sex unga kvinnor. Smärtan skulle ha varat mer än tre månader,vara odiagnostiserad samt att de blivit utredda på smärtenhet det gångna året. Som analys metod valdes innehålls analys och det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier. "Förändringar är nödvändiga för att klara aktivitet", "Det är viktigt att behålla rutiner i vardagen", "Att göra saker som är värdefulla trots smärta" samt "Omgivningen har stor betydelse". I resultatet framkom det att kvinnorna upplever sig begränsade i sina aktiviteter samt att de har fått anpassa dem på grund av sin smärta.

Distriktsarbetsterapeuters tillämpning av Bobath koncept för patienter med stroke i Norrbotten

Syftet med studien var att beskriva distriktsarbetsterapeuters tillämpning av Bobath koncept vid behandling av strokepatienter i primärvården. Metoden som valdes var en totalundersökning med postenkät med både slutna och öppna frågor. De slutna frågorna bearbetades deskriptivt och redovisades i figurer och de öppna frågorna analyserades med innehållsanalys. Resultatet av de slutna frågorna visade att informanterna tillämpade principer som överensstämde med Bobath koncept och att de blandade metoder utifrån patientens behov. Resultatet av de öppna frågorna presenterades i kategorier som motsvarade Bobath koncepts principer och visade att informanterna tillämpade dessa genom att guida, instruera och uppmuntra patienten.

<- Föregående sida 8 Nästa sida ->