Örebro UniversitetInstitutionen för hälsovetenskap och medicin           Arbetsterapi Arbetes art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet Arbetsterapi.Svensk Titel: En jämförelse mellan Bobathmetoden och andra interventionsmetoder för behandling av strokepatienterEngelsk titel: A comparison between the Bobath method and other interventions for stroke patientsFörfattare: Maryam Tondkar MogadamHandledare: Marie HolmefurDatum: 2012-05-03 SammanfattningBakgrund: Bobath behandlingsmetod utvecklades i England på 1940-talet för patienter med hjärnskador. I denna behandlingsmetod ska patienter lära sig att kontrollera sina onormala rörelser och muskelspasticitet.Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra Bobathmetoden med andra interventionsmetoder för att kunna se vilken behandlingsmetod som har bättre effekt för strokepatienter.Metod: Systematisk litteraturstudie gjordes i databasen AMED, PubMed och Cinahl för att ta fram aktuell forskning inom detta område. Artiklarna som kom fram är kvantitativa och Randomiserade Kontrollerade studier.Resultat: Resultatet av studierna visar att Bobathmetoden har positiv effekt för att klara aktiviteter i dagliga livet. Bobathmetoden visar förbättring från akuta fasen till efter behandling i ADL aktiviteter. Studierna visar att Motor Relearning Programme, Arm Basis training och Balance Performance Monitor träning har bättre effekt än Bobathmetoden i ADL aktiviteter.Arm Basis training, Motor Relearning Programme och Bobathmetoden förbättrade handfunktionen över tiden.

Bakgrund: Fyra procent av männen och tre procent av kvinnorna i Sveriges befolkning är beroende av alkohol och/eller droger och det finns ett okänt mörkertal. Ett missbruk påverkar både den psykiska och fysiska hälsan men har även en inverkan på individernas familjeliv och sociala liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att ett alkohol- och/eller drogmissbruk påverkar deras vardagsliv samt utforska om Arbetsterapi behövs inom missbruksvården. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med intervjuer baserat på en öppen fråga och olika frågeområden. Tio individer intervjuades om deras upplevelser kring hur ett alkohol- och/eller drogmissbruk har påverkat deras vardag.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och ge en översikt av upplevda aktivitetsbehov samt arbetsterapeutiska interventioner och dess betydelse inom palliativ vård.Metod: Datainsamlingen genomfördes via systematisk litteratursökning i databaser vid Luleå tekniska universitet där även manuella sökningar genomfördes. Tio vetenskapliga artiklar, vilka var kvalitativa och kvantitativa, kvalitetsgranskades och analyserades utifrån likheter och skillnader i relation till syftet.Resultat: Resultatet visade på vilka aktivitetsbehov palliativa klienter har men även vilka behov som inte blir tillgodosedda. Vidare beskrivs vilka arbetsterapeutiska interventioner som genomförs och dess betydelse för klienter, anhöriga och vårdare. Här visade även resultatet påvikten av att inkludera anhöriga och vårdare till den palliativa klienten i bedömning och genomförandet av interventioner. Det framkom att olika interventioner hade olika betydelser för klienterna.

Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att arbeta med vardagsrehabilitering på särskilt boende inom äldreomsorgen. Författaren genomförde fem semistrukturerade intervjuer med vårdpersonal på fyra olika särskilda boenden i en kommun i Norrbotten, Sverige. Författaren använde sig av en sammanställd frågeguide med tre huvudfrågor under intervjuerna. Data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Vardagsrehabilitering som del i det vardagliga arbetet?, ?Vårdpersonalens förhållningssätt? och ?Arbetsgruppens roll och funktion?.

I takt med att kunskaperna ökat har diagnoskriterierna ändrats och fler personer med autismspektrumtillstånd upptäckts. En av dessa diagnoser är Aspergers syndrom [AS]. Att leva med AS kan innebära svårigheter inom flera områden. Arbete är en av de meningsfulla aktiviteter som är viktiga för att människor ska uppleva välbefinnande och känna sig tillfredsställda med livet. Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med AS har av arbete.

Utmattningssyndrom är ett snabbt växande problem i vårt land, studierinom området har visat att detta tillstånd ofta är stressrelaterat. Stress är enreaktion på obalans mellan de belastningar som människan utsätts för ochde resurser som han/hon har för att hantera dessa belastningar. Att drabbasav utmattningssyndrom kan bl.a. innebära en minskad förmåga tillrörlighet, vilket också innebär svårigheter att klara det dagliga livetsaktiviteter. En av arbetsterapeutens uppgifter är att hjälpa patienter hitta enhälsosam balans mellan arbete, vila och fritid.

Mobilitet genom att köra egen bil ger en ökad livskvalitet. Förekomsten av stroke ökar och för att kunna tillfredställa individens behov av aktivitet och självständighet i transporter finns ett ökat behov av körkortsbedömningar. Restsymtomen efter en stroke kan variera. Därför krävs olika typer av bedömningar. Arbetsterapeuter som är vana att arbeta klientcentrerat och bedöma skilda färdigheter har mycket att tillföra i körkortsfrågor.

Ett balanserat aktivitetsmönster anses inom Arbetsterapi vara en viktig komponent för att uppleva hälsa i aktivitet. Syftet med studien var att beskriva och förstå aktivitetsmönster och dess relation till upplevd tillfredsställelse med livet i allmänhet. Undersökningsgruppen rekryterades från en region i norra Sverige och bestod av 40 personer med diagnosen seropositiv reumatoid artrit. Datainsamlingen genomfördes med instrumenten Occupational Questionair, Life Satisfaction Questionnaire och FRIES index, bearbetades i dataprogram och redovisades med deskriptiv statistik. Resultatet visade att undersökningsgruppen hade en likartad fördelning av sina aktiviteter under dygnet.

Bakgrund: Ungefär 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som är en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. Ungefär 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsättningar. Dessa nedsättningar kan orsaka svårigheter i vardagen och här blir arbetsterapeutens roll framträdande.Syfte: Att ta reda på vilka rehabiliterande interventioner som kan tillämpas inom Arbetsterapi, vid kognitiva nedsättningar hos personer med multipel skleros.Metod: En litteraturstudie gjordes där databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehållande en beskrivning av interventionerna inkluderades.

Bakgrund: Personer med Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) har ofta svårigheter att hantera sin vardag på många olika plan. Arbetsterapeutisk behandling syftar till att underlätta det dagliga livet och därmed minska svårigheterna som personer med ADHD upplever i sin vardag.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder samt dess effekt och betydelse för personer med personer med ADHD.Metod: Studien är en litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning ingår. Sökningen efter aktuell forskning utfördes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Totalt 11 artiklar uppfyllde urvalskriterierna. Interventionerna i studierna kategoriserades efter liknande innehåll.Resultat: Interventionskategorierna syftade på att förbättra den sociala och motoriska färdigheten, anpassa miljön, förändra aktivitetsutförandet och att ge psykoeduktiv behandling till omgivningen.

Stroke är den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos vuxna. Upp till ca 65 % får någon form av kognitionsnedsättning. Den kognitiva förmågan är avgörande för hur man klarar av att utföra dagliga aktiviteter, delta i sociala sammanhang och för känslan av livskvalitet. Arbetsterapi spelar en viktig roll för rehabilitering och förbättring av ADL-utförande samt delaktighet.Syfte: Att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med genomsökning av databaserna Amed, Cinahl, Medline och PsycINFO.

Sammanfattning: Som arbetsterapeut är det viktigt att kunna skilja på betydelsen och innehållet av aktivitet inom ramen för Arbetsterapi från en mer allmän betydelse. Om dimensionerna av aktivitet skulle kunna beskrivas utifrån empiriska data skulle det kunna bidra till en djupare förståelse av begreppet och dess relation till hälsa skulle ytterligare kunna tydliggöras. Syftet med studien var att undersöka hur studenter vid Örebro universitet uppfattade begreppet aktivitet, samt om det fanns skillnader i uppfattning beroende på kön eller akademitillhörighet. För att säkerställa att studenter från alla berörda akademier på universitetet blev representerade i urvalet valdes ett stratifierat slumpmässigt urval. Datainsamling skedde genom gruppenkäter.

 I denna uppsats redogörs för hur och i vilket syfte svenska arbetsterapeuter inom psykiatrisk vård använder kreativa aktiviteter.  Kreativa aktiviteter som behandlingsmetod inom Arbetsterapi har bevisat positiv effekt på individens hälsa. Inom psykiatrisk vård hjälper kreativa aktiviteter personer med psykisk ohälsa att hitta vägen tillbacka till ett tillfredställande liv. Dock saknas det tillräckligt med data hur svenska arbetsterapeuter använder kreativa aktiviteter som behandling. Metoden som valdes för denna studie har kvalitativ ansats: kvalitativa semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen och kvalitativ innehållsanalys för analysen av insamlade materialet.

Bakgrund: Valet av uppsatsämne berör de ökade kraven på kulturell kompetens som ställs på arbetsterapeuter. Att granska och förstå arbetsterapeutiska teorier är viktigt för att ha förmågan att överföra teorierna i praktiken. Syfte: Syftet är att beskriva begreppen aktivitet, person, omgivning och kultur i, de arbetsterapeutiska teoretiska modellerna, Kawamodellen, MOHO, CMOP och Mosey´s modell. Metod: Arbetet är en studie där datainsamling och analys har varit en jämsides process som kontinuerligt har växt fram.Analysen har genomförts av utvalda begrepp från de olika teorierna och har bestått i en beskrivning av begrepp som sedan har jämförts mellan de olika teorierna. Huvudresultat: Det huvudsakliga resultatet är att uppfattningen om personens placering i förhållande till omgivningen i de olika modellerna har del i hur aktivitet förklaras.I Kawamodellen har begreppet person en decentraliserad plats och omfattas av omgivningen. Mänsklig aktivitet bestäms utifrån den sociala situationen och inte utifrån ett centralt placerat jag. Att göra något som har betydelse för kollektivet har högre prioritet än att göra något för sig själv som individ. I övriga modeller är begreppet person ett fristående, centraliserat begrepp med olika grad av närhet till omgivningen. Slutsats: Slutsatsen är att både skillnader och likheter, avseende aktivitet, finns mellan Kawamodellen och de modeller vi har studerat i den analys vi har genomfört.

I dagens samhälle bor äldre personer kvar i eget boende. De kan då vara i behov av insatser från hemtjänst, anhöriga och bekanta. Aktivitetsförmågan, tryggheten, hemmiljön och möjligheten till social gemenskap är viktig för de äldre. När sedan förutsättningarna ändras behövs anpassningar för att vardagen ska bli hanterbar.Syftet med studien var att ta reda på hur de äldre ensamboende över 80 år upplever vardagsaktiviteterna, boendemiljön, tryggheten och den sociala situationen. Vi valde en intervjustudie med kvalitativ ansats och intervjuerna skedde på två orter, fyra personer på varje ort..