Introduktion/bakgrund: Ridterapi som behandlingsform har funnits sedan många år tillbaka i tiden, det har påvisats att ridterapi kan ge goda effekter. Trots att arbetsterapeuter använder ridterapi som intervention, finns det lite vetenskaplig litteratur om arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Författarna vill därför uppmärksamma och undersöka hur en arbetsterapeut kan använda behandlingsmetoden ridterapi. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Metod: I arbetet har författarna hämtat inspiration från Grundad teori eftersom det är en lämplig metod när man vill söka ny kunskap.

Kreativa aktiviteter har använts genom Arbetsterapins historia och påvisat positiva effekter på hälsa och välbefinnande. Utövandet av en självvald meningsfull kreativ aktivitet kan bland annat leda till ökat självförtroende, förbättrad eller utvecklad förmåga att lösa problem och skapa balans och harmoni i livet. Syftet med denna studie var att genom en litteraturstudie beskriva betydelsen av kreativa aktiviteter som intervention inom Arbetsterapi. För att besvara syftet genomförde författarna en litteraturstudie för att få en fördjupad kunskap samt beskriva befintlig kunskap inom det valda området. Författarna samlade in datamaterial via utvalda databaser och lämpliga sökord.

Abstract:Syfte: Att beskriva hur kommunernas äldre- och handikappomsorg infört och använder sig av ICF.Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för åtta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys,Resultat: Resultatet redovisas under två teman. Ett tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett tema handlar om hur kommunerna använder ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg. Kategorierna under det temat är användning i journalstruktur, användning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov. Två olika typer av införande och användningssätt av ICF inom kommunernas äldre- och handikappomsorg framkom i studien.

Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar valet av fritidsaktiviteter hos personer som haft stroke och på vilket sätt fritidsaktiviteterna har förändrats. För att uppnå syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från en egengjord intervjuguide. Resultatet visade att utmaningen, gemenskapen, fysisk träning, självständighet, balans i vardagen, livssynen och rehabiliteringsteamet var faktorer som påverkade deltagarnas utförande av fritidsaktiviteter. Att anpassa fritidsaktiviteten eller att få personligt stöd var vanligare än att anpassa den fysiska miljön..

Ecotherapy, Nature Based Rehabilitation eller Naturunderstödd Rehabilitering är olika begrepp för liknande verksamheter. I grunden ligger en holistisk och mångfacetterad dimension som syftar till att uppnå ett upplevelsebaserat lärande genom aktiviteter i ett ömsesidigt samspel med naturen. Aktiviteterna erbjuds på särskilt utvalda platser av professionell personal. Genom reflektion individuellt och i grupp kan erfarenheterna överföras till deltagarnas vardag. I processen ses naturen som en co-terapeut och som en katalysator som kan underlätta en individuell förändringsprocess.

Bakgrund och syfte:Multidisciplinär hemrehabilitering för personer med milda till måttliga strokesymtom har visat sig vara en evidensbaserad intervention. Flera studier hade gjorts inom ämnet, men det saknades en tydlig beskrivning av åtgärderna och dess innehåll inom multidisciplinär hemrehabilitering. En sådan kunskap bedömdes vara viktig för att arbetsterapeuten skulle kunna arbeta utifrån arbetsterapeutiskt perspektiv. Syftet med denna studie var att sammanställa den kunskap som fanns inom multidisciplinär hemrehabilitering, avseende dess åtgärder, effekt och faktorer som påverkade rehabiliteringens effekt samt för- och nackdelar med den multidisciplinära hemrehabiliteringen.Metod:Litteraturstudie där både artiklar med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades.Resultat:Åtgärder som utfördes inom multidisciplinär hemrehabilitering var bl.a. insiktsträning, kompensatoriska strategier, uppmuntran till att hitta egna problemlösningar och att anta uppmaningar på rätt nivå, uppgift- och kontextorienterade metoder, guidning, kommunikationsträning, information och rådgivning.

Syftet med studien var att undersöka vad klientcentrerat arbetssätt innebär för teamet inom hemrehabilitering och möjligheterna att arbeta klientcentrerat. En arbetsledare och en undersköterska ifrån två hemreabteam intervjuades. Resultatet visade att de intervjuade upplevde att det finns goda förutsättningar för ett klientcentrerat arbete inom hemrehabilitering i den här kommunen i nuvarande form. De har resurserna som behövs för att nå vårdtagarnas individuella rehabiliteringsmål. De intervjuade upplever att de har stora möjligheter att arbeta klientcentrerat.

Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning inom kommunal verksamhet. Undersökningsgruppen bestod av 10 undersköterskor eller vårdbiträden yrkesverksamma inom kommunal verksamhet i Norrbottens län. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier benämda "Initiera handledning", "Erhålla handledning", "Tillämpa handledning". Resultatet visade att vårdpersonalens erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning är att handledningen i stort sker inom ett avgränsat område.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som leder till både motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar aktivitetsförmågan hos den drabbade individen. Arbetsterapeuten kan bidra till att klienten kan förbättra sin kapacitet till aktivitetsförmåga genom återtränade och kompensatoriska åtgärder. Tre åtgärdsmodeller som tillämpas i praxis är Bobathmodellen, den Uppgiftsorienterade modellen samt CI-terapi. Kunskapen om i vilken utsträckning dessa används i praxis är dock bristfällig. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga tre arbetsterapeutiska åtgärdsmodeller som tillämpas inom slutenvården för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke.

Sammanfattning:Bakgrund: Demens är en sjukdom som ger kognitiva nedsättningar och leder till svårigheter att utföra och delta i vardagliga aktiviteter. Arbetsterapirelaterade insatser syftar till att främja aktivitetsdeltagandet och grundar sig på kunskap som utgår från att aktivitet är något människor mår bra av.Syfte: Studiens syfte var att undersöka Arbetsterapirelaterade insatsers påverkan i form av deltagande i vardagliga aktiviteter och i form av socialt deltagande för personer med demens.Metod: I form av en systematisk litteraturstudie sammanställdes resultat från vetenskapliga artiklar. För att hitta studier som svarade på denna studies syfte gjordes sökningar i olika databaser med kombinationer av sökord. Artiklar inkluderades utifrån resultatets relevans och studiernas kvalitet vilket fastställdes med hjälp av resultat- och kvalitetsgranskning.Resultat: Det har visat sig att Arbetsterapirelaterade insatser förekommer inom olika aktivitetsområden för personer med demens, bestående av områdena personligt ADL, instrumentellt ADL samt insatser som används inom både personligt och instrumentellt ADL.Olika inriktningar sågs även. Aktiviteter som morgonbestyr, trädgårdsaktiviteter och musikinriktad insats sågs samt även reminiscensbaserad insats.

Syftet med denna studie var att utifrån litteraturen undersöka vilka åtgärder arbetsterapeuter utför i hemmet för personer med stroke samt om dessa åtgärder påvisar någon förbättring i aktivitetsutförande. En forskningsöversikt gjordes och studier söktes på olika databaser. Elva studier valdes ut och dessa analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Som redskap vid analysen användes Fishers arbetsterapeutiska metoder för intervention. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska åtgärderna endast kunde hänföras till en av interventionsmetoderna, Adaptiv och kompensatorisk aktivitet.

Ridterapi har varit känd som behandlingsform för sjukgymnaster sedan länge, men vad är det arbetsterapeuterna anser att ridterapi kan ge vid rehabilitering? Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutens erfarenheter av att använda sig av ridterapi som behandlingsform till personer med funktionella begränsningar. Insamlingen av data skedde med hjälp av en egen konstruerad enkät med såväl slutna som öppna frågor. Det framgick att arbetsterapeuterna ansåg att ridterapi är en behandlingsform, med många positiva behandlingseffekter och att ridterapi är ett bra komplement till övrig behandling. Slutsatsen är att det inom ridterapi saknas validerade mätinstrument, vilka skulle göra det lättare att sammanställa en utvärdera, ridterapi som behandlingsmetod..

Denna kandidatuppsats handlar om Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) och dess tillämpning inom hjälpmedelsområdet för vuxna individer. ICF är en beskrivande samling av begreppen hälsa och funktion i ett klassifikationssystem som har utvecklats av världshälsoorganisationen (WHO). Arbetsterapi syftar till att främja hälsa och att förbättra individens förmåga att utföra aktivitet. En viktig arbetsuppgift för arbetsterapeuten är att förskriva hjälpmedel. Syftet med denna studie var att beskriva kunskapsläget gällande tillämpningen av ICF inom hjälpmedelsområdet.

Kulturkompetens definieras som förmågan att vara medveten om sina egna antaganden, värderingar och fördomar, ha kunskap och förståelse för klienters olika världsbilder, samt förmåga att utveckla lämpliga strategier för intervention utifrån detta. Dagens samhälle består av en mångfacetterad befolkning med varierande kulturell bakgrund. Arbetsterapi syftar till att främja behandlingar och få resultat som är relevanta för klientens livsstil och värderingar. En professionell arbetsterapeut i ett mångkulturellt samhälle bör kunna möta de olika behov som uppstår hos människor med en annan kulturell bakgrund än vår egen. Med andra ord krävs kulturkompetens för att kunna utföra ett professionellt arbete inom vården i ett mångkulturellt samhälle.

Kartläggning av aktivitetsmönstret hos kvinnor med långvarig smärta ger kunskap om vilka aktiviteter individerna fyller sin dag med och var dessa utförs. I denna pilotstudie medverkade tre kvinnor med långvarig smärta som stått i kö till interdisciplinärt smärtrehabiliteringsprogram i ett år eller mer. Datainsamling utfördes med en aktivitetslogg under två dygn samt ett egenhändigt utformat frågeformulär med kompletterande uppgifter angående livssituation. Denna pilotstudie på tre individer visade likheter avseende aktivitetskategorin vård och att de flesta aktiviteter utfördes i hemmet. Den visade även olikheter angående antalet aktiviteter som utfördes per individ..