Att använda sig av virtuella tv- och dataspel inom rehabilitering är ett relativt nytt medel som det finns begränsat med forskning inom. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva till vilket ändamål virtuella tv- och dataspel används inom rehabilitering och vad det ger för utfall. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod i uppsatsen. De databaser som använts är Amed, Cinahl, PubMed och Medline (via Ebsco). De sökord som använts är virtual video game, video game, computer game, rehabilitation, outcome, movement, playthings och occupational therapy.

Abstrakt: Demensvård är och har historiskt i vårt land varit starkt medicinskt orienterat, dock har en viss förskjutning skett. Förhållningssätt och bemötande är begrepp som inte är traditionellt medicinska, dock har de blivit allt viktigare i det praktiska arbetet kring demenssjuka. Syftet med denna forskning är att förstå och skapa förståelse för hur ett (special)pedagogiskt perspektiv inom demensvården kan leda till större delaktighet och livskvalitet. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts vid ett demensboende i en mellansvensk småstad. Den teoretiska verktygslådan innehåller diskursanalys samt en reflexiv tolkning i pragmatisk anda.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förändringar i aktivitetsidentitet hos personer med kronisk sjukdom. För att studera detta genomfördes en litteraturbaserad studie med analys av självbiografier. Data samlades in via sex böcker som var skrivna av kvinnor mellan åren 1994- 2005. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: "Att förlora kontrollen", "Att göra aktiviteter på ett annat sätt" samt "Att få förändrade roller och relationer". Informanternas erfarenheter visade hur de ställs inför nya situationer där de var osäkra över sin kapacitet och kämpade för att behålla sin tidigare aktivitetsidentitet.

Syfte. Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kring implementering av kognitivt stöd inom habiliteringen, samt arbetsterapeuters erfarenheter av betydelsen av sådana insatser. Litteraturen visar att det finns god evidens för att kognitivt stöd kan öka självständigheten hos personer med kognitiv nedsättning. När det gäller arbetsterapeuters resonemang finns mycket beskrivet, men inget specifikt för denna klientgrupp och intervention.Metod. En kvalitativ studie genomfördes, baserad på semistrukturerade intervjuer med sju arbetsterapeuter inom vuxen- och barnhabilitering.

Syftet med studien var att undersöka några arbetsterapeuters insatser och upplevelser av hemrehabiliteringen för patienter med stroke. Studien har en kvalitativ ansats och metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter på två olika verksamheter i södra Skåne. Intervjuerna utfördes genom en semistrukturerad intervju mall. I resultatet framkom det tre underkategorier vilka var arbetsordning, arbetsmetod och patientrelation. Arbetsterapeutens insatser och upplevelser av att arbeta inom hemrehabiliteringen med strokepatienter, handlade om att instruera, informerar och göra utvärderingar med patienten och vårdteamet.

Schizophrenia can cause symptoms such as auditory hallucinations, delusions, emotional blunting, apathy and lack of motivation. These result in a diminished ability to participate in daily activities and bring the client group into the domain of occupational therapists. The purpose of this literature review is to compile the latest findings in occupational therapy interventions for individuals with schizophrenia. Furthermore guidance regarding the utility of the interventions will be given based on the author?s assessment of the evidence in the 22 articles included.

I Sverige ökar stressrelaterade sjukdomar som sjukskrivningsorsak och det blir allt viktigare att satsa på preventiva insatser. Studenter i allmänhet, och däribland arbetsterapeutstudenter, konstateras i tidigare studier vara utsatta för stress. Upplevelse av stress under studietiden samt konsekvenser på aktivitetsutförandet ökar risken för att ta med beteendet in i kommande yrkesliv där arbetsterapeuter träffar patienter med stressrelaterade besvär. Därför är det viktigt att de själva inte har dessa problem. Syftet var att kartlägga om arbetsterapeutstudenter upplever stress i samband med studierna, och i så fall vad som utlöser den samt vilka konsekvenser detta får för aktivitetsutförandet i det dagliga livet.

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka synskadade personers upplevelser av hur den fysiska miljön påverkar val och utförande av fritidsaktiviteter. Fyra synskadade personer i arbetsför ålder deltog i studien. Intervjuer utan standardiserat frågeformulär användes som metod. Materialet klassificerades först utifrån de fyra miljöer som beskrivs i Canadian Model of Occupational Performance (CMOP). Där efter klassificerades materialet utifrån indelningen av fritidsaktiviteter enligt Canadian Occupational Performance Measure (COPM).

Den snabba utvecklingen inom medicinsk forskning har resulterat i nya effektiva läkemedel för de personer som drabbats reumatoid artrit (RA). Organisations- och samhällsförändringar samt en ny generation patienter har betydelse för arbetsterapeutens framtida kompetens.Syftet var att undersöka behov av kompetens för arbetsterapeuter inom reumatologisk specialistvård. Studien är deskriptiv och prospektiv. Tolv personer, vara tre reumatologer, fem patienter med RA samt fyra arbetsterapeuter deltog i undersökningen. Datainsamlingen gjordes genom en semistrukturerad intervju.

För individer med parodontal sjukdom är egenvården betydelsefull för en bättre prognos. Förebyggande åtgärder kan behöva ses i ett större sammanhang om det ska vara möjligt att främja tandhälsa eller förhindra fortsatt tandsjukdom. En insikt i patientens upplevelser och syn på sin förbättrade egenvård kan vara värdefull för att bättre förstå vad som behöver hända för att det ska ske en förflyttning mot en bättre hälsa. Syftet var att beskriva innebörden av ett upplevt förbättrat munhälso¬relaterat beteende sett utifrån ett patientperspektiv. Studiepopulation & metod: Deskriptiv fenomenologisk metod (Giorgi) valdes för insamling och analys av data.

Bakgrund: Handen är ett sinnesorgan och känselspröt mot omgivningen. Det är med handen som vi till stor del uppfattar och undersöker vår omgivning. Arbetsterapeuter behandlar personer med skador och sjukdomar i handen med ortos. Det som beskrivs i litteraturen om ortosbehandling är fokuserat på funktion och tekniska lösningar inte så mycket på hur det är att leva med en ortos och hur det påverkar personens upplevelse av sin situation.Syftet: var att beskriva vilka upplevelser vuxna personer har av att använda ortos på handen. Metod: En kvalitativ intervjustudie utifrån ett livsvärldsperspektiv genomfördes med 6 personer.

Försäkringskassan (FK) har fått i uppdrag av regeringen att vidareutveckla bedömningsförfarandet för sjukskrivna i Sverige. Som en del i detta har bland annat ett nytt bedömningsinstrument tagits fram för att användas vid arbetsterapeutisk kompletterande bedömning av medicinska förutsättningar för arbete. Instrumentet bygger på det redan befintliga bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP), med tre utvalda arbetsuppgifter och kallas för AWP-FK. Syftet med den här studien var att göra en initial prövning av AWP-FK med fokus på innehållsvaliditet och användbarhet. Som metod användes kvalitativa telefonintervjuer med nio arbetsterapeuter som ingick i Försäkringskassans pilotstudie.

SammanfattningSyftet: Att sammanställa vad som fanns beskrivet i vetenskaplig litteratur om bedömningsinstrument som kan användas av arbetsterapeuter för bedömning av behov av bostadsanpassning för vuxna med främst fysiskt funktionsnedsättning. Metod: Systematisk litteraturstudie med sökning på fyra sökord i sju databaser. För att få ytterligare information om de funna bedömningsinstrumenten gjordes en manuell sökning via artiklarnas referenslistor för att kunna besvara frågeställningarna.  Resultat: Författarna fann sju bedömningsinstrument som bedömde olika aspekter av miljön i relation till person och/eller aktivitet. Inget av bedömningsinstrumenten var avsett att enbart bedöma behovet av bostadsanpassning. Resultatet styrker behovet av bedömningsinstrument som innehåller både observation och självskattningsmoment för att få en helhetsbild av miljöns tillgänglighet och användbarhet. Konklusion:  Arbetsterapeuter som bedömer behovet av bostadsanpassning behöver bedömningsinstrument som mäter både subjektiva och objektiva aspekter av hemmiljö.

Antalet patienter med ICD-behandling (implanterbar defibrillator) ökar. Antalet patienter som behandlas med ICD beräknas vara omkring 1400-2000 patienter/år. Då behandlingen ges på indikationen risk för livshotande hjärtrytmrubbning, är kunskap om bemötande av patienten i en allvarlig livssituation och skapande av delaktighet avgörande. Patienten behöver stöd till förståelse och kunskap för att uppleva hälsa och livskvalitet. Det mellanmänskliga mötet är centralt för att ge information till patienten.