Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med äldres aktiviteter på kommunens särskilda boenden. Undersökningsgruppen bestod av åtta arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet verksamma inom kommunens särskilda boenden i Norrbottens län. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Faktorer som påverkar äldres deltagande i aktiviteter?, ?Betydelsen av direkt och indirekt arbete för att främja de äldres aktiviteter? och ?Främjandet av äldres aktiviteter kräver samverkan i organisationen?.

Bakgrund: Den postoperativa smärtans utfall påverkas av en rad olika faktorer såsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets ålder och dess förväntningar. I mitten av 1900-talet sågs negativa konsekvenser av att barn blev lämnade ensamma på sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vård där föräldrarna har en viktig roll. Vården bygger på ett nära samarbete, där föräldrarna är en bro mellan barnet och vårdpersonalen. Föräldrarna kan med sin närvaro trösta, stötta och hjälpa barnet att lindra sin smärta.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Syftet med studien var att beskriva möjligheten till meningsfulla aktiviteter för asylsökande i norra Sverige. För att studera detta genomfördes tio intervjuer med personer som tidigare har varit asylsökande. Fyra kvinnor och sex män i åldrarna 21- 47 år deltog, de kom ursprungligen från länderna: Afghanistan, Eritrea, Somalia och Syrien. Data analyserades med innehållsanalys och analysen visade tre kategorier: i) Platsens betydelse för att möjliggöra aktivitet, resultatet visade hur möjligheten till aktivitet påverkades av att leva och bo med andra asylsökande där den personliga sfären var obefintlig. ii) Hur aktivitet begränsas av att leva mellan två världar, deltagarna upplevde en stor förlust av aktiviteter och hade önskat att vara mer aktiva.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutens roll viddemensutredningar. Inklusionskriterierna för deltagarna varyrkesverksamma legitimerade arbetsterapeuter som arbetar meddemensutredning. Deltagarna valdes genom ett ändamålsenligt urval ochäven ett snöbollurval tillämpades. De sex arbetsterapeuterna som deltog istudien var verksamma inom primärvård, slutenvård och öppenvård påminnesmottagning. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuermed stöd av en intervjuguide.

Systemisk lupus erythematosus, (SLE) ingår i gruppen reumatiska sjukdomar och är en av ca 80 diagnoser inom området reumatologi. SLE är en kronisk , inflammatorisk, autoimmun sjukdom som orsakar inflammation i olika delar av kroppens organ. SLE förekommer i båda könen och alla åldrar,men sjukdomen är sju gånger vanligare bland kvinnor än hos män. Det oförutsägbara förloppet av denna kroniska sjukdom, dess symtom och eventuellt bieffekter av behandling kan betydande påverka patientens fysiska och psykiska välbefinnande.Tidigare studier har visade att patienter med diagnosen SLE hade ett behov av och efterfrågade kunskap om egenvård för att kunna nå en bättre livskvalitet. Förhoppningen var att om egenvård kommer i fokus i patientutbildningar för denna patientgrupp kan deras livskvalitet höjas.Föreliggande studie kartlägger vilken kunskap kvinnliga patienter i Uppsala län med SLE uppfattar att de hade om egenvård, samt hur mycket kunskap de uppfattade att de önskade inom egenvårdsområden.

Utifrån kraven på kortare vårdtider är det av vikt att de arbetsterapeutiska insatserna som erbjuds personer som insjuknat i stroke överensstämmer med deras behov av aktivitetsförmåga i hemmet. Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av aktivitetsförmåga i hemmet efter strokerehabilitering. En kvalitativ metod valdes. Deltagarna bestod av fyra kvinnor och fyra män i åldern 59-83 år. Datainsamlingen genomfördes genom två fokusgrupp-intervjuer där öppna intervjufrågor användes.

Bakgrund: Varje dag smittas i genomsnitt cirka 14 000 personer av HIV i världen. Ny behandling har gjort att dessa patienter idag lever längre. Sjukdomsförlopp samt komplikationer går inte att förutsäga utan är individuellt. Eftersom personer med HIV/AIDS-diagnos nu lever längre kommer behovet av arbetsterapeutiska insatser att öka. Syfte: Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeutiska insatser för personer med HIV/AIDS samt vilken roll arbetsterapeuten har i arbetet kring dessa personer.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av terapeutiskt förhållningssätt i arbetet med äldre på särskilt boende. Nio arbetsterapeuter som arbetade inom särskilt boende intervjuades angående sitt terapeutiska förhållningssätt till de äldre. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen av materialet resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att arbetsterapeuterna lutade sig mot den professionella rollen för att hitta ett terapeutiskt förhållningssätt som motsvarade vad varje enskild äldre behöver.

Bakgrund: Ischemiska hjärtsjukdomar leder till att hjärtmuskulaturen drabbas av försämrat blodflöde och därmed syrebrist. Sjukdomar representerade i denna grupp är exempelvis kärlkramp, hjärtsvikt och hjärtinfarkt. Ungefär en procent av Sveriges befolkning, cirka 90 000 individer drabbas årligen av någon form av ischemisk hjärtsjukdom. Den vanligaste orsaken är fetthaltiga ämnen ansamlats i hjärtats kranskärl så kallad åderförkalkning. I vissa fall kan skadan som orsakats av ischemiska hjärtsjukdomar behöva åtgärdas genom operation.

För att hjälpa personer med funktionshinder som är arbetslösa och/eller sjukskrivna tillbaka ut i arbetslivet arbetar Arbetsförmedlingen (AF) med arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters insatser med arbetslivsinriktad rehabilitering. För att studera det intervjuades sju arbetsterapeuter, verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Utifrån studiens syfte utvecklades en intervjuguide. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans system för innehållsanalys och ledde fram till fyra teman ?Arbetsterapeuters roll vid arbetslivsinriktad rehabilitering?, ?Arbetsterapeuters insatser och arbetsuppgifter?, ?Arbetsterapeuters utvärderingar av resultaten vid rehabilitering? och ?Arbetsterapeuters beskrivning av mål inom arbetslivsinriktad rehabilitering?.

Hepatit C är en infektion som orsakas av virus. Hepatit C smittar via blodkontakt och är vanlig förekommande hos intravenösa missbrukare, men ofta kan smittovägen inte klart påvisas. Det finns inget vaccin som kan förebygger infektionen. Sjukdomen har tendens att bli kronisk och den enda möjlighet att behandla Hepatit C är genom antiviral läkemedelsterapi. Behandlingen medför ett antal starka biverkningar som påverkar personers livskvalitet.

Sverige har idag en av världens äldsta befolkning och antalet äldre över 65 år beräknas att stiga. Detta innebär att fallolyckor i de äldres hemmiljö inomhus kommer att öka och detta bidrar enligt tidigare studier till ökade sjukvårdskostnader och minskad självständig aktivitet och delaktighet. En av arbetsterapeutens arbetsuppgifter är att arbeta förebyggande för att minska denna problematik. Studiens syfte var att undersöka hur detta förebyggande arbete utfördes av arbetsterapeuter för att minska fallrisken i de äldres hemmiljö inomhus, framförallt avseende miljöåtgärder. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkät på 41 yrkesverksamma arbetsterapeuter i sex skånska kommuner.

Mer än en tredjedel av Sveriges befolkning lider av långvarig icke malign smärta som även är den främsta anledningen till sjukskrivning i landet. Tillståndet medför ofta omfattande fysiska, psykiska och sociala påfrestningar och utgör en barriär för att klara av dagliga aktiviteter. Forskning har visat att opiatterapi är mer effektivt vid lindring av icke-malign långvarig smärta än alternativa analgetikum och placebo. Trots att behandlingsmetoden är allmänt accepterad vid långvarig cancersmärta råder ännu oenigheter avseende långvarig icke-malign smärta. Ett av de primära målen för hälso- och sjukvård är att hantera oförmåga och lidande och förutom symtomreduktion är det viktigt att undersöka hur den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av en viss terapi.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner som bidrar till förbättrat aktivitetsutförande hos klienter med Anorexia Nervosa. För att besvara syftet valdes en kvalitativ intervjustudie. I studien ingick sju arbetsterapeuter fördelade på sex ätstörningsenheter i Sverige. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och en intervjuguide användes som stöd vid intervjuerna. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: "Interventioner som bidrar till förbättrat aktivitetsutförande vid måltider", " Interventioner som skapar strategier samt ökar medvetenheten om förändring i aktivitetsutförandet" och " Interventioner som bidrar till ökade sociala aktiviteter".