Då barn kommer till en barn- och ungdomshabilitering är de i behov av hjälp med olika saker som inskränker och försvårar deras liv. Att få ett barn motiverat till att prova ut hjälpmedel eller träna sådant som deras kamrater kunnat i flera år, kanske inte alltid är så lätt. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter inom barnhabilitering beskriver vad som är betydelsefullt för barns motivation. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter på olika barn- och ungdomshabiliteringar. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.

Bakgrund: Bristande egenvård får konsekvenser hos patienter med hjärtsvikt då egenvården är en betydelsefull del av behandlingen och som är en del som kräver en betydande delaktighet från patienten sida. Egenvård vid hjärtsvikt omfattar de åtgärder som patienten behöver göra för att bibehålla fysisk stabilitet trots sin kroniska hjärtsvikt. Det vill säga att undvika att hjärtsvikten förvärras genom att tidigt upptäcka och vidta åtgärder vid symtom på försämring. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som främjar eller hindrar förmågan till egenvård hos hjärtsviktspatienter. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie som baserades på åtta vetenskapliga artiklar.

Syftet med arbetet är att beskriva och analysera hur finländarna upplever bastubadandets påverkan på livskvaliteten. Frågeställning är hur upplever finländaren att det starkt kulturbundna och vardagliga bastubadandet påverkar deras hälsa med tonvikt på livskvalitet? Finlands befolkning är ca. 5,1 miljoner invånare och det finns över 2 miljoner bastun (Statistikcentralen 2004). Finländaren badar bastu i medeltal 1-2 gånger i veckan.

Post stroke depression (PSD) är en vanlig komplikation hos patienter som drabbats av stroke och som kan leda till sänkt livskvalitet, lidande, försämrad förmåga att rehabiliteras, komorbiditet samt risk för suicid. PSD har en betydande inverkan på återhämtningen hos strokedrabbade patienter och trots den höga förekomsten av sjukdomen så är den idag otillräckligt uppmärksammad och behandlad. Sjuksköterskan är fokuserad på den kroppsliga rehabiliteringen och anser det ofta vara problematiskt att upptäcka den psykiska ohälsa som ofta följer en stroke. .

Syftet med denna studie a?r att beskriva hur chefer introducerar nya medarbetare och hur detta påverkar socialiseringen in i en organisation och arbetsgrupp. Studien är uppdelat i två teoretiska teman; de hårda formella delarna av en introduktion och de mjuka den socialisering som sker. Detta är en kvalitativ studie och resultatet är baserat på sju intervjuer med chefer och de dokument som tillhör introduktionen. Resultatet tyder på att vikten vid en introduktion ligger på arbetsuppgifter, trygghet och sammanhanget av organisationen.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet hos personer med psykiska funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av åtta arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgångspunkt från två frågeställningar rörande erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet. Materialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen av data resulterade i fyra kategorier: skapa trygghet vid aktivitetsutförandet för klienten, identifiera aktiviteter som är meningsfulla för klienten, lära ut metoder för aktivitetsutförandet, stödja klienten i aktivitetsutförandet.

Den förste januari 1995 genomfördes psykiatrireformen som skulle stärka psykiskt sjukas möjlighet att leva ett integrerat liv med hög livskvalitet. Hur blev det? Uppsatsen behandlar hur organisationsutvecklingen kring psykiatrin ser ut idag i en svensk kommun relaterat till reformens mål och visioner. I resultatredovisningen beskriver, analyserar och granskar vi planeringen och genomförandet av reformen i Staffanstorps kommun vilket dels innefattar de olika insatser som finns samt den organisationsstruktur som finns inom den kommunala psykiatrin.

Patienter som erhåller strålbehandling mot huvud- och halscancer drabbas i hög utsträckning av behandlingsrelaterade biverkningar. Oral mucosit, skada på munhålans slemhinna, är vanligt förekommande och kan påverka patientens grad av livskvalitet. Sjukvårdspersonal undersöker inte regelbundet munhålan och det kan därför dröja innan tecken på skada uppenbaras. Syftet med denna uppsats var att beskriva omvårdnadsinterventioner vid oral mucosit i samband med strålbehandling mot huvud- och halscancer. Vidare att beskriva om standardisering av omvårdnaden kan lindra behandlingsrelaterad oral mucosit.

Arbetsterapi är ett ämne som framhäver hälsa och välmående genom aktivitet. Det huvudsakliga målet som arbetsterapeut är att möjliggöra för personer att delta i aktiviteter i det dagliga livet. Virtual Reality är en simulation där datorgrafik används för att skapa en tillsynes realistisk miljö och denna värld är inte statisk utan integrerar med användaren. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga hur och varför Virtual Reality kan användas av arbetsterapeuter. En systematisk litteraturstudie genomfördes och efter databassökning uppkom 14 artiklar som via en manuell sökning kompletterades med ytterligare 5 artiklar.

Studiens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuterna arbetade för att främja delaktig-het i meningsfulla aktiviteter hos vuxna med ADHD. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma arbetsterapeuter i norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av data som resulterade i fyra kategorier. I resultatet framkom det att arbetsterapeuternas arbete bestod av ett klientcentrerat arbetssätt och att skapa förståelse om klienternas vardag för att främja delaktighet i meningsfulla aktiviteter. Förskrivning av tekniska hjälpmedel och samverkan med aktörer och klien-tens nätverk var en stor del av arbetsterapeuternas arbete.

De allra äldsta i samhället är människor med lång livserfarenhet och med nästan ett helt liv bakom sig. Hur resten av deras liv kommer att gestalta sig beror mycket på dem själva, deras anhöriga och på samhällets insatser. Det är av största vikt att samhället ger de insatser som gör att de allra äldsta känner sig ansvariga, självständiga och trygga.Syftet är att ta reda på vad de allra äldsta själva uppfattar är betydelsefullt för dem, när det gäller att bo kvar i sitt eget hem. Tio personer deltog i en kvalitativ intervjustudie.De allra flesta i vår studie vill fortsätta bo kvar i sitt hem och de känner sig trygga, fria och tillfreds där. De beskriver på olika sätt hur de tar ansvar för sina liv och att de gör det de kan själva, med hjälp av teknik och hjälpmedel.

Bakgrund: En större andel människor drabbas idag av hjärt- kärlsjukdomar till följd av ökad vällevnad och en allt äldre befolkning. Därmed ökar risken att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Att genomgå ett hjärtstopp kan innebära stora livsförändringar för individen. Detta är något sjuksköterskor kommer i kontakt med i sitt arbete, en djupare förståelse för hur livet kan förändras efter ett hjärtstopp kan bidra till bättre omvårdnadsåtgärder för dessa patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur livet kan förändras  för personer som genomgått  ett  hjärtstopp.Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande fyra kvalitativa artiklar, åtta kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod som övergripande beskriver ett avgränsat område på ett strukturerat sätt.Resultat: Litteraturstudien visar att livet kan förändras på flera vis för patienter som genomgått ett hjärtstopp. Detta presenteras i fyra övergripande teman: fysisk påverkan, psykisk påverkan, social påverkan och existentiell påverkan.

Syftet med studien var att undersöka hur några barn med fysiska funktionshinder i Syrien upplever sina vardagliga aktiviteter och sin delaktighet i samhället. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka insatser som görs/har gjorts för att öka aktivitet och delaktighet för dessa barn.I studien ingick fyra deltagare, två pojkar och två flickor. Datainsamlingen skedde med hjälp av intervjuer. En egenutformat frågeformulär användes under intervjuerna.Resultatet visade att alla deltagare upplevde aktivitetsproblem. Upplevelserna kring aktivitetsproblemen varierade.

Bakgrund: Ischemiska hjärtsjukdomar leder till att hjärtmuskulaturen drabbas av försämrat blodflöde och därmed syrebrist. Sjukdomar representerade i denna grupp är exempelvis kärlkramp, hjärtsvikt och hjärtinfarkt. Ungefär en procent av Sveriges befolkning, cirka 90 000 individer drabbas årligen av någon form av ischemisk hjärtsjukdom. Den vanligaste orsaken är fetthaltiga ämnen ansamlats i hjärtats kranskärl så kallad åderförkalkning. I vissa fall kan skadan som orsakats av ischemiska hjärtsjukdomar behöva åtgärdas genom operation.

Vardagsrehabilitering av äldre utgör en stor del i hemtjänstpersonalens dagliga arbete, där arbetsterapeuten kan vara behjälplig med bland annat handledning och utbildningar för perso-nalen. Syftet med denna studie var att ta reda på hemtjänstpersonalens erfarenheter av hur vardagsrehabilitering i hemmet fungerar och kan förbättras inom äldreomsorg. Författarna har använt sig av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. Inter-vjuerna utfördes inom två kommuner i sydöstra Sverige hos både kommunala samt privata hemtjänstaktörer. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: ?Att möjliggöra vardagsrehabilitering för äldre?, ?Att samverka med kollegor och andra instanser?, ?Att arbeta i den äldres hem? samt ?Att förstå samt utveckla ett vardagsre-habiliterande arbetssätt?.