Syfte. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av samarbete med aktörer inom arbetslivsinriktad rehabilitering vid Arbetsförmedlingen [AF].Metod. Kvalitativ intervjustudie genomfördes. Semistrukturerad intervjuguide användes vid datainsamling där åtta legitimerade arbetsterapeuter deltog. Arbetsterapeuterna arbetade på AF i två olika regioner i Sverige.

I EG-domstolen avgjordes nyligen ett mål mellan Skatteverket och SKF AB. Domen har föranlett skrivandet av uppsatsen då EG-domstolens resonemang kring avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet förefaller intressant. Under senare år har flera liknande mål avgjorts, där EG-domstolen använder begreppet out of scope. Begreppet åsyftar de kostnader som faller utanför avdragsrätt för ingående mervärdesskatt. Uppsatsen syftar således till att göra en analys av avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet utifrån praxis.Blandad verksamhet innebär att ett företag bedriver såväl mervärdesskattepliktig som ej mervärdesskattepliktig verksamhet.

Bakgrund: Vi har i Sverige idag en relativt ny årsredovisningslag. Denna är en ramlag där lagstiftaren har överlämnat arbetet med att definiera hur tillämpningen av lagen skall ske i praktiken till begrepp som praxis och god redovisningssed. Praxis utformas först för de stora företagen, varefter redovisaren sneglar på denna vid utformning av praxis för de små företagen. Detta leder till att utformning av praxis för små företag tar lång tid samt att innehållet långt ifrån säkert möter det informationsbehov som en användare av ett 10/24-bolags årsredovisningar har.Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilken information en årsredovisning för ett 10/24-bolag bör innehålla för att tillgodose användarnas behov. Med hänsyn till dessa behov ämnar vi utarbeta ett innehåll för en årsredovisning för 10/24-bolag.Avgränsningar: Endast bolagsformen aktiebolag behandlas i uppsatsen.

Denna uppsats behandlar bevisbörda och beviskrav på försäkringsområdet. Fokus i uppsatsen ligger på försäkringsbolagens utformning av sina försäkringsvillkor avseende fordonsbrand och de praktiska konsekvenser de olika utformningarna får för för bevisbörda och beviskrav.Det gällande rättsläget avseende vilken part som har bevisbördan för att ett försäkringsfall har inträffat och för att ett undantag är tillämpligt beskrivs utifrån HD:s praxis. Uppsatsen innehåller också en teoretisk bakgrund till bevisbördeproblematiken och avslutas med att författaren utifrån HD-praxis och andra överväganden förklarar varför han anser att rättsläget bör korrigeras och hur detta skulle kunna göras..

Bakgrund Ordet ?yoga? betyder f?rena och grundas p? att f?rena kropp, sinne och sj?l f?r att skapa en balans. Det finns olika varianter av yoga och en av dessa ?r Medicinsk yoga. De ?r sammanfl?tade genom att huvudfokuset ligger p? att f? en s? naturlig andning som m?jligt.

Redovisningsrätten är ett rättsområde som av tradition tillmäter sedvanerätten, där ibland branschspecifik praxis, stor betydelse som rättskälla. I takt med att redovisningen blivit mer detaljstyrd i lag, samtidigt som antalet redovisningsrekommendationer från normgivande organ som BFN och RR tenderar att tillmätas en allt större betydelse som rättskälla, råder dock osäkerhet om vilken betydelse branschspecifik praxis skall tillmätas som rättskälla. Detta är framförallt svårt att avgöra eftersom redovisningsrätten saknar någon utförligare rättskällelära som förmår klargöra vilken inbördes hierarki som skall gälla mellan olika rättskällor.Uppsatsen har funnit att branschspecifik praxis bör tillmätas betydelse som rättskälla och god redovisningssed. Detta gäller under förutsättning att sedvanerätt föreligger, praxisen överensstämmer med lagstiftningen, är kvalitativt godtagbar, den aktuella branschen uppvisar särdrag som inte kan tillgodoses med hjälp av övriga rättskällor och slutligen att den aktuella praxisen anpassas efter och utvecklas i takt med övriga rättskällorna. Studien har vidare funnit att allmänt vedertagen rättskällelära kan fungera som lämplig utgångspunkt för att avgöra vilken inbördes dignitet en rättskälla skall tillmätas inom redovisningsrätten.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken evidens det fanns för att användandet av hund vid arbete med klienter i olika situationer har någon fysiologisk effekt. Frågor vi ställde oss var i vilka situationer hunden används som medel, vilka mätmetoder som har använts, vilka fysiologiska effekter som uppmätts, vilka ytterligare effekter som uppmätts samt hur hunden kan användas som medel i en arbetsterapeutisk kontext. En systematisk sökning efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter att studierna granskats utifrån kvalitet, samt inklusions- och exklusionskriterier, återstod 11 artiklar av kvantitativ karaktär som analyserades utifrån syfte och frågeställningar. Genom kritisk granskning och sammanställning av litteraturen skapades en syntes från tidigare genomförda empiriska studier.

I vår uppsats har vi tagit del av såväl den befintliga lagtexten som äldre lagtext, vilket rör beskattningsrätten för näringsbetingade andelar. Vi har granskat tillämpliga paragrafer i inkomstskattelagen, inhämtat praxis på området samt läst förarbeten till lagen. Dessutom har vi tagit kontakt med skatteverket och efterfrågat deras ställningstagande i frågan. Vi har även redogjort för och analyserat ett antal relevanta avgöranden inom området, däribland de två mest aktuella rättsfallen, RÅ 2005 ref 48 och RÅ 2008 ref 67. Uppsatsens grund har byggt på vår inhämtning av information från gällande lagar, praxis och förarbeten, vilket vi sedan redogjort och sammanställt, för att ge våra läsare en djupare förståelse inom ämnet..

Mitt syfte med den här uppsatsen var att ta reda på hur man i praktiken går tillväga när man tolkar ett försäkringsvillkor om tvist angående detta råder mellan försäkringsgivare och försäkringstagare. Genom att läsa i doktrinen och titta i rättsfall som berör tolkningstvister så har jag fått en lite klarare bild över vilka tolkningsprinciper som finns att tillgå och hur dessa bör rangordnas och tillämpas i praktiken. Endast en av de tolkningsprinciper jag presenterar i denna uppsats finns fastslagen i lagtext och detta gör att det inte är något lätt uppgift att tolka ett avtalsvillkor eller försäkringsvillkor. Det finns dock en del principer fastslagna både i praxis och doktrin, men det ställs ändå höga krav på en bra avtalstolkare. I regel börjar man med en subjektiv tolkningsmetod för att sedan gå vidare med en objektiv.

Denna rapport behandlar polisens fängselanvändning. Syftet med rapporten är att sammanställa befintlig lagtext och praxis samt att belysa problematiken kring lagarnas uppbyggnad. Vi har tagit del av lagtext, praxis, förarbeten, domar och poliser i yttre tjänsts åsikter för att belysa dessa områden. Vi har även granskat personalansvarsnämndens årsrapporter och konstaterat att mellan åren 1998-2007 så granskades endast fyra fall av felaktigt fängselbeläggande. Ett felaktigt fängselanvändande resulterar, enligt brottsbalkens regler, antingen i ett olaga tvång eller tjänstefel.

Det ställs stora krav på mäklarens handlande, han ska följa lag och handla enligt god fastighetsmäklarsed som har utvecklats i praxis. Med anledning av detta har jag i min uppsats undersökt om fastighetsmäklaren kan bli skadeståndsskyldig och i så fall under vilka omständigheter. Jag har använt mig av traditionell juridisk metod d.v.s. studerat och analyserat lagtext, förarbeten, doktrin samt praxis. De gånger då mäklaren dömts att betala skadestånd har det oftast berott på att mäklaren inte uppfyllt sin rådgivnings- och upplysningsplikt och varit medveten om eller misstänkt att det förelåg något fel.

Europakonventionen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna innehåller båda ett förbud mot att den som blivit frikänd eller dömd straffas på nytt gällande samma sak. Huruvida det svenska systemet där en skattskyldig kan påföras skattetillägg och lagföras för skattebrott gällande lämnandet av samma oriktiga uppgift är förenligt med förbudet har diskuterats och Europadomstolens bedömning av när dubbelbestraffning föreligger har förändrats. Högsta domstolen och Regeringsrätten anser trots förändringen att det svenska systemet är förenligt med konventionen men vissa underinstanser är av en annan åsikt.Uppsatsen syftar till att utreda om det svenska systemet är lämpligt. Lämpligheten bedöms dels med hänsyn till lagstiftarens syften och dels utifrån Europakonventionens dubbelbestraffningsförbud samt Europadomstolens nyare praxis. Syftet är även att klargöra om det utifrån Europadomstolens nyare praxis samt EU-rätt är befogat av underinstanserna att inte följa praxis.Författarens slutsats är att systemet är lämpligt utifrån lagstiftarens syften, eftersom syftena är rimliga och har uppnåtts.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilken rätt enskilda har gentemot verksamhetsutövare när miljöfarliga verksamheter enligt Miljöbalken ska starta och senare bedrivas. Jag har tittat på de olika rättskällorna, framför allt förarbeten och praxis, för att undersöka vilka beslut den enskilde kan överklaga, när någon är sakägare och hur tillsynsmyndigheten måste agera när anmälan och krav om tillsyn kommer in. Undersökningen visar att rättsområdet förvisso är otydligt men att det genom åren vuxit fram praxis där den enskilde har förhållandevis långtgående rättigheter. Den enskilde kan göra anmälan till tillsynsmyndigheten om krav på tillsyn, en anmälan som myndigheten måste fatta ett formellt beslut på. Slutsatsen är att de enskilde har möjlighet att försöka påverka, mycket till följd av Århuskonventionen..

Uppsatsen hade som syfte att belysa om skolan är till för den enskildes eller samhällets behov. Undersökningen bestod av sex samtal med rektorer på deras högstadieskolor. Samtalen genomfördes enligt Freires dialektiska pedagogik där samtalsområdena berörde rektorernas människo ? och kunskapssyn. Som teorianknytning användes kritisk teori med utgång från Horkheimers & Adornos Upplysningens dialektik (1981) samt Freires Pedagogik för förtryckta (1976).

Syftet med mitt arbete är att genom lag, förarbeten, praxis samt doktrin försöka utröna var gränserna för nödvärn går. Jag har även undersökt hur långt gränserna för nödvärn sträcker sig samt hur rekvisiten ?ej uppenbart oförsvarligt? samt ?svårligen kunnat besinna sig? tillämpas i praktiken och hur det ser ut i teorin. Jag har börjat med en kort historisk tillbakablick för att sedan gå igenom de rekvisit som finns inom relevant del av straffrättens område. Vad gäller nödvärn, putativt nödvärn samt nödvärnsexcess är det inte de enda ansvarsfrihetsgrunder jag gått igenom då det i sig inte ger en tillräcklig bild över området.