Umeå Universitet är en av Umeås största arbetsgivare med 4200 anställda. Sjuktalen totalt för Universitetet har varit och är fortfarande låga, runt tre procent. Den äldsta åldersklass har dom högsta sjuktalen, med stöd av den informationen beslutades om satsningar på äldre Arbetstagare. Universitetshälsan (fhv) fick i uppdrag att erbjuda hälsokontroller, under tre år, till alla anställda som fyller 55 år.Vid hälsokontrollen mättes den upplevda arbetsförmågan med arbetsförmåge index (AFM-index) För att bedöma arbetsförmågan hos undersökta 55-åringar i relation till övriga åldersklasser vid universitetet skickades enkäter med post till tjugofem män och kvinnorfödda ?46, -56 samt ?61.Resultatet av undersökningen visade att upplevda arbetsförmågan låg högre för alla åldersklasser hos båda könen jämfört med den referens som AFM manualen innehåller för jämförbara yrken.

Arbetstid är en fråga som alltid varit omdebatterad, och som det hänt mycket med genom åren i många avseenden. I svensk rätt har arbetstid reglerats i många olika lagar och vissa yrkesgrupper har haft egna lagar om branschens arbetstidsregler. I dag är det i huvudsak arbetstidslagen som reglerar arbetstidsfrågorna, men som i många arbetsrättsliga lagar finns det möjlighet att göra avvikelser och mer preciserade villkor genom kollektivavtal. Sedan Sveriges inträde i EU 1995 går det dock inte att frångå de EG-direktiv om arbetstid som rådet utfärdat. Det har förändrat den svenska arbetstidsregleringen då arbetstidslagen har fått ändrats och de kollektivavtalsslutande parternas möjligheter att avtala om arbetstid harinskränkts, då EG har satt miniminivåer för vissa regler genom direktiv.     EG-rätt, svensk rätt och kollektivavtal reglerar till viss del sammaarbetstidsfrågor, men desto närmre Arbetstagaren, desto mer precisa regler.

Som mitt examensarbete har jag utvecklat en produkt kallad företagspresentationer på http://www.metrojobb.se/ en svensk hemsida för jobbrekrytering, ägd av MetroNordicSwedenAB. En företagspresentation är en plats där företag kan presentera sig och sina jobbannonser för framtida Arbetstagare. Målsättningen med examensarbetet har varit att produkten ska sättas i skarpt läge när de är färdigutvecklad.Examensarbetet var planerat till tio veckor,varav sammanlagt fyra veckor skulle ägnas åtr apportskrivning och resterande veckor åt utveckling.Utvecklingstiden har använts till studier av de befintliga webbapplikationen samt produktutveckling i samråd med Metros produktutvecklare.Utvecklingsarbetet har inkluderat utveckling inom alla lager även modern webbapplikation ?från en ytlig utveckling, medHTML, JavaScript och CSS, till en djupare,med sökmotorindexering och relationsdatabasdesign.Arbetet har fortskridit enligt plan och har resulterat i en färdig produkt som motsvarar Metros kravspecifikationer. För framtiden finns det en mängd möjligheter för produkten.

Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en fördjupad förståelse för hur Arbetstagare styrs i en organisation där de har stort eget ansvar och frihet. Häri vill vi synliggöra vad som, i brist på tydliga riktlinjer och direktiv från en auktoritet, styr arbetstagarnas prioriteringar i det dagliga arbetet samt analysera eventuella effekter av dessa styrningsformer.Metod: Uppsatsens empiriska material bygger på kvalitativa intervjuer av fyra kundansvariga på Företaget X. Företaget X arbetar med uthyrning av barnvakter till familjer i Stockholmsområdet. Materialet analyserades och diskuterades utifrån Governmentality som teori samt tidigare forskning.Resultat/Slutsats: Trots att de kundansvarigas arbete byggde på eget ansvar och frihet var de ändå styrda. De styrmedel som var mest framträdande i deras prioriteringar i det dagliga arbetet var kvantitativa mål, företagets tre värdeord, kunden samt möten och uppföljningar.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och beskriva hur föreståndare i mellanstora församlingar inom Evangeliska Frikyrkan upplever rollfördelningen mellan sig själva och församlingens styrelse. Styrelsens arbetsgivaransvar samt rollfördelningens konsekvenser för föreståndarens arbetsmiljö ingår också i studiens syfte. Studien utgår från ett induktivt angreppssätt med halvstrukturerade intervjuer som genomförts på telefon med sex föreståndare i Sverige. Informanterna beskriver ledarskapet ur tre perspektiv: dels att styrelsen och föreståndaren leder församlingen tillsammans, dels att styrelsen är överordnad föreståndaren, men också att föreståndaren har ett stort mandat. Arbetsgivarrollen innebär i de flesta fall en delegering av uppgiften till en personalansvarig, med varierande resultat.

Anknytningsteorin betonar det viktiga samspelet mellan barn och vårdnadsgivare som resulterar i trygg, otrygg/undvikande eller otrygg/ambivalent anknytningsstil. Anknytning representeras genom inre arbetsmodeller vilka färgar individens syn på sig själv och sin omgivning. Dessa synsätt tenderar även att vara stabila längs livet.  Begreppet motivation rymmer flertalet motivationsorienteringar som ligger till grund för individens handlingar. Syftet var att undersöka om anknytningsstil kan relateras till individens inre och yttre motivation i arbetet. Ytterligare syfte var att studera inverkan av kön, ålder, utbildning och/eller civilstånd på denna relation.

The Swedish labour market seems to be more gender equal today than what it has been before. A gender equality intervention as the practice of an equality plan is one of the strategies that have been used in the workplace to achieve equality. This study aims to examine women?s work experiences in purpose to identify gender patterns in working life in a comparison between the trading industry and the academy. Central aspects in this paper concerns opportunities for development, space in the workplace and expectations associated to gender.

The Latvian building company Laval un Partneri Ltd (Laval) posted Latvian construction workers at the rebuilding of a school in Vaxholm in autumn 2004. Because the company refused to sign a collective agreement with Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads), which is the Swedish trade union for constructions workers, Byggnads put the construction site under a boycott. Next Laval sued Byggnads for damages in the Swedish Labour Court (AD) because Laval considers the boycott as well as Byggnad´s demand that Laval signs a collective agreement incompatible with EC Law. AD has now demanded a preliminary ruling from the European Court of Justice (ECJ). While waiting for the preliminary ruling from the ECJ, several important questions of principle stand unanswered.

För att organisationer ska klara av att möta nutidens stora omställningar samt den ökandeglobala konkurrensen bör de eftersträva en kontinuerlig utveckling och ett systematisktarbete med innovation. Idag talas det om att den kreativa kapaciteten hos individen ochorganisationen utgör grunden för innovation och att organisationer idag är mer beroende avsina kreativa förmågor än sina materiella tillgångar. För att utveckla individens kreativitetkrävs stimulering av expertis, kreativ förmåga och motivation.Syftet med denna studie var att ta reda på hur Volvo CE industriarbetare kanstimuleras för att uppnå en ihållande kreativ idégenerering. Vi har försökt besvara fyraforskningsfrågor för att kunna uppfylla syftet. För att kunna besvara dessa har vi gjortdatainsamlingar genom enkät och gruppintervju.

Enligt JämL 15,16 §§ och 17 § så har Arbetstagare rätt till att inte bli diskriminerad på grund av kön. Syftet med uppsatsen har varit att genom en litteraturstudie ge en bild om män kan diskrimineras på grund av kön på svenska arbetsmarknaden, dels genom att försöka belysa vad lagen säger om jämställdhet med en fördjupning om könsdiskriminering och dels hur den tillämpas i praktiken. Jag har även utrett begrepp som ?kön?, såsom likvärdig jämförelse avseende arbete, utbildning och arbetslivserfarenhet etc. Resultatet av studien blev att diskriminering mot män avseende deras kön existerar och att den behandlas men bortom det offentliga.

När en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige lokalanställer någon för arbete som skall utföras i Sverige så kan arbetsgivaren och Arbetstagaren enligt den svenska lagstiftningen komma överens om att Arbetstagaren själv skall betala socialavgifter i form av egenavgifter. Denna form av avtal kallas socialavgiftsavtal, och samma form av regel finns på EU-nivå. Problematiken ligger i att egenavgifter endast kan påföras Arbetstagaren om inkomsten taxeras i Sverige, och det finns en hel del situationer, vilka belyses i uppsatsen, där någon inkomsttaxering inte sker av Arbetstagarens inkomst. I dessa lägen kan följaktligen Sverige inte påföra varken Arbetstagare eller arbetsgivare socialavgifter. Anledningarna till att denna avgiftsflykt möjliggörs är flera.

Under de senaste årtionden har en stor förändring skett hos familjers olika sätt att förhålla sig till arbetslivet. Den traditionella arbetsdagen på 8-timmar är inte längre normen, och den framväxande informations- och kommunikations teknologin gör att en anställd kan få tillgång till allt arbete 24/7. En följd av dessa förändringar är att efterfrågan på familjerelaterande- och hushållsnäratjänster har ökat både för män och kvinnor. Rapporten har visat forskning och studier som påvisar att de negativa effekterna som obalans mellan arbete och familjeliv medför, har både negativa konsekvenser för Arbetstagare och arbetsgivare. Därför är det viktigt att arbetsgivare gör det möjligt att anställdas balans mellan arbete och familjeliv fungerar.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan global arbetstillfredsställelse, personlighetsegenskaper, psykosociala arbetsmiljöaspekter och arbetsattityder på Arbetstagare i en verkstadsindustri. Dessutom var syftet att få ökad kunskap om vad det är som bidrar till global arbetstillfredsställelse. 74 deltagare besvarade frågeformuläret innehållande 53 påståenden rörande global arbetstillfredsställelse, personlighet, arbetsattityder och psykosociala arbetsmiljöaspekter. Resultatet visade samband mellan global arbetstillfredsställelse, upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön och arbetsattityderna job involvement, organizational commitment och arbetsengagemang. Det fanns inget samband mellan personlighetsegenskaperna och global arbetstillfredsställelse.

Det blir allt mer viktigt att arbetsgivaren har sunda värderingar, som både dem och deras anställda kan stå för. Detta är något som påverkat organisationerna runt om i världen, de måste lägga mer fokus på att kommunicera dessa värden enhetligt både internt och externt för att framstå som attraktiva. Att driva ett strategiskt arbeta för att blir en attraktiv organisation är något nyare i offentlig sektor, men har blivit ack så viktigt under de senare åren. Kommuner erhåller många viktiga tjänster med stort värde i samhället vilket gör att dem, som vilken organisation som helst, behöver kompetens, engagemang och variation bland sin personal. Att framstå som en eftertraktad arbetsgivare är därför viktigt i många aspekter, bland annat för att kunna attrahera rätt personal. Ett allt mer strategiskt och planerat arbete krävs av den offentliga sektorn för att kunna stå upp mot konkurrensen och striden om dagens medarbetare. Syftet med studien är att ta reda på hur medarbetare som är ansvariga för personalfrågor på Sundsvalls kommun, uppfattar och kommunicerar kommunens arbetsgivarvarumärke internt och externt.  FRÅGESTÄLLNINGAR? Hur upplever, de ansvariga medarbetarna, Sundsvalls kommun som arbetsgivare ochhur anser de att organisationen uppfattas av omvärlden? ? Vilken betydelse anser de ansvariga medarbetarna att ett arbetsgivarvarumärke har förSundsvalls kommun? ? Hur kommunicerar de ansvariga medarbetarna kommunens arbetsgivarvarumärke ochkärnvärden till potentiella Arbetstagare? Frågeställningarna besvarades med hjälp av kvalitativa samtalsintervjuer i form av en respondentundersökning med utvalda medarbetare på Sundsvalls kommun.

Uppsatsen ger en generell överblick över de regler rörande arbetstagarinflytande som aktualiseras för målbolag vid en aktieöverlåtelse. Den centrala lagstiftningen på området, medbestämmandelagen, reglerar enbart förhållandet mellan arbetsgivare och Arbetstagare. Det innebär att aktieägarna i ett företag inte omfattas av medbestämmandelagen och att frågor som beslutas på ägarnivå i princip faller utanför de anställdas rätt till inflytande. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka alternativa vägar till arbetstagarinflytande som återstår för målbolaget vid en aktieöverlåtelse. Fokus ligger främst på utvecklingsavtalet, ett medbestämmandeavtal slutet mellan Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige samt Privattjänstemannakartellen.