Bakgrund: Genom att beskriva definitioner av stress och fysisk aktivitet får läsaren en inblick i dagens situation. Genom att jämföra arbetsmiljölagen och de vanligaste modellerna kan man se vissa gemensamma nämnare. Forskning visar att mer än var fjärde anställd påverkas av Arbetsrelaterad stress, vilket är dyrt för samhället då 50-60 % av sjukfrånvaron har ett samband med Arbetsrelaterad stress.   Metod: Designen som använts i denna uppsats är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Olika databaser utnyttjades och de sökord som användes var fysisk aktivitet och Arbetsrelaterad stress i olika kombinationer.

Syftet med denna uppsats är att studera förhållandet mellan hälsa och arbetsliv, och hur balansen mellan individ och arbetsmiljö påverkar stress och hälsa. Studien fokuserar på Arbetsrelaterad stress och utbrändhet ur ett ledar- och ett medarbetarperspektiv. Arbetsrelaterad stress är ett fenomen som har vuxit sig till ett allvarligt problem, som medfört ökad sjukfrånvaro och ekonomiska konsekvenser för såväl företag som samhälle. Jag har studerat symtom på stress, stresshantering och hur arbetsrelaterad stress och utbrändhet kan förebyggas inom organisationer. Studien grundas på en fallstudie på Luleå tekniska universitet.

Bakgrund: Sjukvården är en miljö med förekomst av Arbetsrelaterad stress. På en operationsavdelning är arbetet mycket intensivt och det bedrivs högspecialiserad vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av Arbetsrelaterad stress. Metod: En empirisk kvalitativ studie genomfördes. Fyra strategiskt utvalda operationssjuksköterskor från två olika operationsavdelningar vid ett stort universitetssjukhus i Mellansverige deltog i studien.

Den psykosociala arbetsmiljön har förändrats. Sedan 1990-talet har andelen sysselsatta som blivit sjukskrivna till följd av stress eller psykiska påfrestningar i det närmaste fördubblats. Syftet med denna studie var att kartlägga Arbetsrelaterad stress bland tjänstemän med förhoppning om att använda denna kunskap för att utveckla preventiva arbetsterapeutiska insatser. Studien baseras på en fokusgruppdiskussion med fyra deltagare från ett byggföretag i södra Sverige. I resultatet framkom att tjänstemän upplever Arbetsrelaterad stress vid flera olika situationer under en arbetsdag.

Bakgrund: Arbetsfrånvaro och långtidssjukskrivningar på grund av Arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa ökar. Dess effekter påverkar både individen, organisationen och samhället. Ett bra fungerande arbetsliv bidrar till folkhälsan både genom att minska den arbetsrelaterade ohälsan och de sociala skillnaderna i ohälsa.Syfte: Syftet var att beskriva effekter av interventioner vid Arbetsrelaterad stress.Metod: Denna studie var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna analyserades, sammanfattades och delades in i tre teman. Resultaten beskrivs med hjälp av dessa tre teman.Reslutat: Vår studie visade att de vanligaste effekterna av interventioner vid Arbetsrelaterad stress var förändringar i stressnivåer, ökad kunskap och förståelse för Arbetsrelaterad stress samt ökat stöd, förändrade beteenden och attityder.

Bakgrund: Stress är ett växande folkhälsoproblem som kostar samhället stora summor pengar och många källor till stress kan återfinnas på en arbets- plats. Stress kan förebyggas genom preventivt arbete och för en sjuk- gymnast finns det många olika sätt att angripa Arbetsrelaterad stress. Syfte: Att i form av en litteraturstudie beskriva preventiv sjukgymnastik och dess effekter vid Arbetsrelaterad stress utifrån signifikant förbättring och evidens. Metod: Empiriska artiklar publicerade år 1994 eller senare söktes i databaserna AMED, Cinahl, Cochrane Library, Ergonomics Abstracts, MEdline och PEDro. Åtta artiklar inkluderades och evidensgraderades.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka chefers upplevelse av den egna psykosociala arbetsmiljön, särskilt frågan om den arbetsrelaterade stressen. Åtta linjechefer, fyra kvinnor och fyra män, intervjuades och besvarade frågor kring den egna upplevda arbetsrelaterade stressen utifrån följande områden; (1) Faktorer som bidrar till Arbetsrelaterad stress; (2) Hur stress yttras samt; (3) Faktorer som kan minska Arbetsrelaterad stress. Resultaten visade att samtliga chefer hade upplevt en negativ Arbetsrelaterad stress som ledde till konsekvenser för både arbetsliv och privatliv. Mot bakgrund av detta är slutsatsen att organisationen i fråga bör se över chefers arbetsrelaterade stress inom den psykosociala arbetsmiljön för att på så vis förbättra förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart ledarskap..

Bakgrund: Kraven inom hälso- och sjukvården har ökat och sjuksköterskor måste ha kunskap inom många områden och samtidigt bedriva en säker vård. Arbetsmiljön är i många lägen bristfällig och har betydelse för Arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress uppstår när det upplevs att det inte finns möjlighet att lösa arbetsuppgifter på grund av otillräckliga kunskaper eller resurser. Syfte: Syftet var att belysa orsaker till Arbetsrelaterad stress och hur sådan stress påverkar sjuksköterskors arbete och privatliv. Metod: Detta arbete utformades som en litteraturöversikt för att ge en övergripande bild av forskningsläget.

Arbete och fritid är två faktorer i människans liv. Syftet med detta arbete var att undersöka om Arbetsrelaterad stress påverkar människors fritid. De frågeställningar som användes för att finna svar på detta var: Upplever människor Arbetsrelaterad stress och hur visar den sig? Tar människor med sig Arbetsrelaterad stress till sin fritid och om de gör det hur påverkar detta fritiden? Vad gör människor för att hantera den arbetsrelaterade stressen om den inverkar på fritiden? För att genomföra studien användes halvstrukturerade intervjuer, 10 grundskollärare, en man och nio kvinnor deltog. Resultaten visar att många upplevde stress på arbetet och att en stor del av dem skulle kunna bli bättre på att skilja på arbete och fritid, genom att till exempel bestämma sig för att arbetsuppgifter främst ska skötas på arbetet och att fritiden är tid för återhämtning och egna intressen.

Syftet med detta arbete har varit att få större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell Arbetsrelaterad stress utifrån studiens huvudsakliga frågeställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell Arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer med två förskollärare från olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstånds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och Arbetsrelaterad stress..

Studien avser att undersöka Arbetsrelaterad stress och dess betydelse för relationer i privatlivet. Vidare undersöker studien betydelsen av Arbetsrelaterad stress för den egna identiteten. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare vid ett mindre företag. Intervjuerna byggdes på fyra större teman: synen på den egna identiteten, förändring av identiteten, relationer och gränsen mellan arbetsliv och privatliv.Resultatet visar att Arbetsrelaterad stress och arbetsbörda har en betydande innebörd för relationer i privatlivet samt den egna identiteten. Genom att ta tid från privatlivet för att istället spendera denna på arbetsrelaterade uppgifter minskar möjligheten till vårdande av sociala band.

Syftet med denna studie var att undersöka introjektiv motivation och Arbetsrelaterad stress. Studien grundades i Self-determination theory och delades upp i studie 1 och 2. Syftet med studie 1 var att undersöka huruvida introjektiv motivation kan delas upp i två motivationstyper. Ett mätinstrument utformades för att undersöka sambandet, med data från 77 respondenter. Resultatet visade på ett signifikant, positivt medelstarkt samband.

Bakgrund: Sjuksköterskor ligger högt på listan över yrken som har den sämsta psykosociala arbetsmiljön, vilket kan leda till stress. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av Arbetsrelaterad stress samt deras uppfattningar om hur stress påverkar omvårdnadsarbetet. Metod: Litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar bearbetats och analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; ?orsaker till Arbetsrelaterad stress?, ?konsekvenser? och ?stressförebyggande åtgärder? med nio underkategorier samt ett övergripande tema; ?organisationens roll i sjuksköterskors upplevelse av Arbetsrelaterad stress?.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka chefers upplevelse av den egna psykosociala arbetsmiljön, särskilt frågan om den arbetsrelaterade stressen. Åtta linjechefer, fyra kvinnor och fyra män, intervjuades och besvarade frågor kring den egna upplevda arbetsrelaterade stressen utifrån följande områden; (1) Faktorer som bidrar till Arbetsrelaterad stress; (2) Hur stress yttras samt; (3) Faktorer som kan minska Arbetsrelaterad stress. Resultaten visade att samtliga chefer hade upplevt en negativ Arbetsrelaterad stress som ledde till konsekvenser för både arbetsliv och privatliv. Mot bakgrund av detta är slutsatsen att organisationen i fråga bör se över chefers arbetsrelaterade stress inom den psykosociala arbetsmiljön för att på så vis förbättra förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart ledarskap..

Bakgrund: På många arbetsplatser världen över erfar sjuksköterskor stress ochupplever sin yrkesroll som psykiskt påfrestande samt att den genererar litenegenkontroll. Av den orsaken behöver sjuksköterskor vara uppdaterade samt hakunskap om olika coping-strategier som kan användas för att hantera denarbetsrelaterade stressen då hen riskerar att drabbas av såväl fysisk- som psykisk ohälsa.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka coping-strategiersjuksköterskor använder för att hantera Arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudienbaserades på totalt 16 vetenskapliga artiklar varav fyra var av kvalitativ art och 12 avkvantitativ art. Artiklarna granskades och analyserades utifrån en summativinnehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes till fyra huvudkategorier;Problemfokuserad-, Emotionsfokuserad-, Omdefinierande-, samt Undvikande coping.Huvudkategorierna innehåller subkategorier med tillhörande coping-strategiersjuksköterskor använt sig av vid hantering av Arbetsrelaterad stress.