Background: Long-term stress can lead to reduced health among nurses which can result in impaired quality of care. Stress in nurses' work needs to be studied in order to prevent stress and impaired quality of care. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experience of occupational stress and factors that contribute to occupational stress. Method: The method used was a literature review. Results: The analysis resulted in five themes which describe nurses' experiences of occupational stress and factors that contribute to occupational stress.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur kriminalvÄrdare beskriver sin arbetssituation i relation till kommunikation och stress och om det finns nÄgot samband mellan implementeringen av HOVIK pÄ hÀktet i Göteborg och minskad stressnivÄ samt ökade fÀrdigheter i kommunikation. Vi har med en kvalitativ ansats intervjuat fem kriminalvÄrdare pÄ hÀktet i Göteborg som Àr ett av tre sÀkerhetshÀkten i Sverige. KriminalvÄrdarnas arbetsuppgifter Àr bland annat att minska isolering för de hÀktade och motivera till förÀndring i livsföringen samt att bibehÄlla sÀkerheten. Ansvaret ligger hos kriminalvÄrdaren att öka förutsÀttningarna för en god kommunikation mellan personal och hÀktade. Attityd och bemötande spelar stor roll och pÄverkar relationen mellan personal och hÀktade och Àr avgörande för den respons man fÄr tillbaka.

Förskolan Àr en verksamhet dÀr stress Àr vanligt förekommande bÄde bland barn och vuxna. Barngrupperna i förskolorna vÀxer och pedagogerna fÄr alltmer press pÄ sig i sitt yrke. Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om stress i förskolan och vilka möjligheter som finns att motverka den. För att granska detta har fem pedagoger intervjuats och redogjort för sina Äsikter om och erfarenheter av omrÄdet stress och hur man kan förebygga den bland barnen.Resultatet visar bland annat att lÀrarna ser stress som nÄgot som kommit starkare under senare Är och att detta till stor del kan bero pÄ förÀldrars stress och pÄfrestningar. Kraven frÄn omgivningen har ökat och det Àr viktigt att göra bra ifrÄn sig i sitt arbete.

Syftet med vÄr uppsats Àr först att ur revisorns perspektiv göra en jÀmförelse mellan svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act avseende intern kontroll i svenska börsbolag. DÀrefter görs en analys av vilken utveckling som kan förvÀntas avseende svensk intern kontroll och svensk kod för bolagsstyrning..

 Med avsikt att bidra till ökad förstÄelse för stressrelaterad ohÀlsa i utbildningsmiljöer undersöks relationerna mellan studieapproach, sjÀlvskattad stress, studieresultat (estimerat och reellt) och sjÀlvbedömningsförmÄga, med hjÀlp av en enkÀtstudie bland 128 psykologistudenter pÄ grundnivÄ. För att kartlÀgga studieapproach anvÀnds en nyöversatt svensk version av ASSIST medan PSS nyttjas för att mÀta sjÀlvskattad stress. SjÀlvskattad stress visar sig korrelera positivt med ytinriktad studieapproach och negativt med strategiskt inriktad studieapproach. Studieapproach har inte nÄgon inverkan pÄ reellt men dÀremot pÄ estimerat studieresultat. SjÀlvskattad stress samvarierar bÄde med reellt och med estimerat studieresultat.

BAKGRUND: Stress Àr ett nutida folkhÀlsoproblem som drabbar bÄda könen Àven om individer reagerar med olika symptom nÀr de utsÀtts för olika stressorer. Forskning visar att stressorer skiljer sig Ät för mÀn och kvinnor och att de hanterar dem pÄ olika sÀtt. Stress har visat sig pÄverka utveckling av sjukdom och dödlighet och har sÄledes betydelse församhÀllets vÄrdkostnader och sociala utgifter. Det saknas i dagslÀget forskning som undersöker stress ur ett genusperspektiv och dess konsekvenser för den upplevda hÀlsan. SYFTE: Syftet med studien var att med mÀtinstrumentet Percieved Stress Scale undersökaom genus pÄverkar stress hos mÀn och kvinnor eller om stressen beror pÄ individen eller miljön.

Background: Previous research demonstrates that negative stress in the current situation is common among nurses working in emergency care. The stress is demonstrated to be associated with poorer provided care for patients and impaired health of nurses. Aim: The purpose of the study was to highlight nurses' perception of stress and their work for a good nursing care on an emergency care department. Method: An empirical design with qualitative approach has been used. Five semi-structured interviews were conducted with nurses and forms the basis of the results of the study.

I tidigare forskning finns ett samband mellan socialt stöd och reducerad stress. Även husdjur pĂ„verkar stressnivĂ„n. Denna enkĂ€tstudie tittade pĂ„ om husdjur och civilstĂ„nd pĂ„verkar hĂ€lsa och stressnivĂ„. Av de studenter som deltog i studien hade 35% husdjur. Resultatet visade inte pĂ„ nĂ„gon effekt pĂ„ stress av att ha husdjur.

Syftet Àr att undersöka hur fyra affektiva personlighetsgrupper skiljer sig i stress, sömnsvÄrigheter och smÀrta. De fyra affektiva personlighetstyperna Àr sjÀlvförverkligande, lÄgaffektiva, högaffektiva och sjÀlvdestruktiva. Studien inkluderade fÀrdiginsamlad data frÄn The Middle Sweden Pain and Sleep Project. I studien deltog 611 mÀn och 838 kvinnor i varierande Äldrar (M=46.93, SD=12.73). Det visade sig att det fanns signifikanta skillnader i stress, sömnsvÄrigheter och smÀrta mellan grupperna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kriminalvÄrdspersonalens psykosociala arbetsmiljö utifrÄn faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Vidare undersöktes chefernas uppfattning om hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön utifrÄn faktorerna krav, kontroll och socialt stöd.Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som genomfördes med totalt 15 deltagare varav 10 var kriminalvÄrdspersonal och 5 var chefer pÄ en sluten anstalt.Resultatet i undersökningen delas in i ett tema, psykosocial arbetsmiljö med fyra kategorier: krav, kontroll, socialt stöd arbetskamrater och socialt stöd chef.Resultaten visade att kriminalvÄrdspersonalen upplevde höga krav, lÄg kontroll, bra socialt stöd frÄn arbetskamrater och ett lÄgt socialt stöd frÄn chef. Vidare visade resultatet frÄn cheferna att de upplevde att personalen hade höga krav, lÄg kontroll, bra socialt stöd frÄn arbetskamrater och ett bra socialt stöd frÄn chef.Avslutningsvis framkom att personalens psykosociala arbetsmiljö kan pÄverkas negativt om det finns en diskrepans mellan personal och chefers upplevelse om personalens psykosociala arbetsmiljö utifrÄn krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet diskuterades utifrÄn tidigare forskning och teoretiska referensramar..

För första gÄngen i historien bor fler mÀnniskor i stÀder Àn pÄ landsbygden. Stadsborna utsÀtts för mÄnga stressmoment, exempelvis trafik och buller, och arbetsrelaterad stress Àr idag bland de dominerande orsakerna till sjukskrivning. För att klara av hög press under en lÀngre period utan att fÄ utmattningssyndrom Àr det viktigt med ÄterhÀmtning, vilket fÄs vid Äsyn av eller vistelse i natur eller grönska. Flera studier visar pÄ mÄnga positiva effekter av natur, bland andra bÀttre humör, snabbare tillfrisknande, högre smÀrttröskel och ökad koncentrationsförmÄga. DÀrför bör grönska och grönomrÄden, speciellt i stora stÀder, prioriteras.

Att drabbas av yrsel Àr ett komplext symptom med varierande bakgrundsorsaker. Yrsel utan fysiskt definierbar anledning, tex. Störning pÄ balansorganen, Àr ofta förknippad med stress och psykisk ohÀlsa. Föreliggande studie genomfördes i form av sex intervjuer med syftet att undersöka hur det Àr att leva med yrsel och hur denna Àr relaterad till stress och psykisk ohÀlsa. Resultaten indikerade en koppling mellan yrsel, stress och symptom pÄ utmattningssyndrom.

Den hÀr uppsatsen syftar till att genom intervjuer undersöka hur fem pedagoger pÄ lika mÄnga förskolor i en stadsdel i Malmö Stad upplever stress i sitt arbete och hur man arbetar för att motverka denna stress. Studien Àr bland annat intressant dÄ det enligt lÀroplanen ligger i ett av förskolans uppdrag att aktivt arbeta för att skapa en trivsam miljö dÀr vila och aktivitet Àr i balans. Vi har intervjuat förskollÀrare med fokus pÄ deras upplevelser av stress hos sig sjÀlva och hos barnen. Som grundlÀggande förförstÄelse utgÄr vi frÄn att vuxnas stress sprider sig till de barn de arbetar med. Detta resonemang har vi fÄtt bekrÀftat i samtliga intervjuer. Av de fem intervjuade pedagogerna upplever tvÄ personer daglig stress i sitt arbete, medan tre personer upplever stress i mycket begrÀnsad utstrÀckning.

AbstractThe purpose with this study was to get knowledge if there are any possible differences in, and correlation between, experienced stress, experienced demands, experienced control and experienced social support in correlation to shiftwork.The study was made at two central hospitals in south of Sweden and had 90 participants (78 women and 12 men) that answered a questionnaire in the current variables. The result in experienced stress showed that there were no differences between shift workers. The results showed a difference between the day- and the nightshift in the correlation between control and stress. The writers speculates that the reason why the nightshift experience high stressvalues with high control can depend on the lack of presence by higher managers, compared with the dayshift. .

Denna studie handlar om hur stress formar gymnasieelevers motivation till Àmnet matematik. Vi har anvÀnt en interaktivistisk metod dÀr vi observerade tvÄ gymnasieklasser och intervjuade sju elever. Vi kom fram till att stress förekommer i matematikundervisningen, men stress upptrÀder olika vid de bÄda klasserna. Stress uppkommer frÄn kÀnslor i form av Àngslan vid de tillfÀllen man tvivlar pÄ sin egen förmÄga. Dessa obehagliga kÀnslor kan motverkas genom att eleven anstrÀnger sig och lÀr sig kunskaper som inte kÀnns motiverande för dem.