Tidigare forskning om lastbilschaufförers arbetsförhÄllanden har visat att de utsÀtts för ett flertal stressorer i arbetet och att de har lÄg kontroll över sitt arbete. Syftet med studien var att undersöka lastbilschaufförers upplevelse av stress till följd av Europeiska Kör- och vilotidslagen (KoV), hur de upplever sin arbetssituation samt bidra till att öka förstÄelsen kring lastbilschaufförers arbetsförhÄllande. Studien omfattade sex manliga lastbilschaufförer frÄn Trestadsregionen (Uddevalla, TrollhÀttan, VÀnersborg) som omfattades av KoV. Samtliga chaufförer hade familj med olika Älder pÄ barn och chaufförernas yrkeserfarenhet varierade mellan 19 och 40 Är. Det genomfördes en kvalitativ studie utifrÄn en tematisk analysmetod.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar stress hos barn. Mina frÄgestÀllningar blir dÀrav: Hur uppfattar pedagogerna negativ stress hos barn? Hur försöker pedagogerna hjÀlpa stressade barn och hur arbetar de stressförebyggande? För att svara pÄ dessa frÄgor har jag valt att genomföra intervjuer med tre pedagoger som arbetar i förskolan. Jag har stÀllt fasta frÄgor och vid nÄgra tillfÀllen stÀllt följdfrÄgor för att fÄ sÄ detaljrika svar som möjligt. Resultatet visar pÄ att alla pedagogerna hade reflekterat kring stressade barn, dock i olika omfattning.

The aim of this study was to examine the relations between women?s perceived stress off the job (dependent variable), responsability for household chores, emotional support, number of children living at home, neuroticism and age (independent variables). Comparisons between the present sample and two independent samples from previous research were made with regard to perceived stress and neuroticism. The sample of this study consisted of 186 women working in the fields of health care and geriatric care. The results showed that perceived stress correlated positively with neuroticism and number of children and negatively with emotional support, though the effectsizes for number of children and emotional support were fairly small.

Stress och utbrÀndhet har blivit allt mer vanligt i vÄr vardag och en stor bidragande faktor Àr arbetet. Flertal studier visar att arbetet Àr högt relaterat till stress och utbrÀndhet, specifikt i lÀraryrket. Dock har yrket fritidspedagoger glömts i dagens undersökningar vilket föreliggande studie anser som ett problemomrÄde. Intentionen med undersökningen Àr dÀrför att fÄ en förstÄelse för ohÀlsa, som handlar om stress och utbrÀndhet bland fritidspedagoger. Studien grundas pÄ en kvalitativ metod, som har utgÄtt frÄn sex semistrukturerade intervjuer.

En arbetsrelaterad ohÀlsa samt arbetsmiljöfrÄgans betydelse för individens hÀlsa och vÀlmÄende har medfört att hÀlsofrÀmjande insatser för hÀlsa och sÀkerhet i arbetet utgör viktiga ÄtgÀrder för en förbÀttrad folkhÀlsa. Arbetslivets förÀnderlighet med nya krav har skapat en medvetenhet om arbetsmiljö- och sÀkerhetsomrÄdets betydelse för organisationers utveckling och tillvÀxt. Strategier för att skapa hÀlsosamma arbetsmiljöer medför att arbetsplatsen utgör en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete.Syftet med denna studie var att beskriva upplevda framgÄngs- och motgÄngsfaktorer i beslutsprocessen bland chefer i utvecklingen av en sÀkerhetskultur. Metoden som anvÀndes har en kvalitativ studiedesign och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten visade att arbetsmiljö- och sÀkerhetsfrÄgor var givande att driva trots arbetsmiljöomrÄdets komplexitet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de kognitiva och emotionella reaktioner som sker under lÄngvarig stress. Uppsatsen Àr inspirerad av en kvalitativ ansats, hermeneutiken. Forskningsmetoden Àr en fallstudie dÀr tvÄ person har blivit intervjuad pÄ djupet i omrÄdet. I bakgrund och tidigare forskning finns kognitiva och emotionella reaktioner som sker under lÄngvarig stress. NÄgra av dessa reaktioner Àr depression, Ängest, ilska, irritabilitet, försvarsberedskap, minnesstörningar, koncentrationssvÄrigheter, talstörningar och organisationsproblematik.

Bakgrund: Inom sjuksköterskeprofessionen Àr döden en oundviklig företeelse och omhÀndertagandet av patienter i det palliativa skedet Àr en del av yrket. Döden vÀcker ocksÄ starka kÀnslor som kan vara svÄra för sjuksköterskan att hantera, vilket kan resultera i emotionell stress. Att vÄrda barn i livets slutskede medför att sjuksköterskan stÀlls inför flera emotionella utmaningar, vilket leder till att denne mÄste finna strategier för att hantera de uppkomna kÀnslorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera kÀnslomÀssig stress vid omvÄrdad av svÄrt sjuka barn i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturöversikt av tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar sex elever, som regelbundet praktiserat yoga, har om yogans betydelse för stress, koncentration och lÀrande. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning av djupgÄende intervjuer och pÄ forskningsrapporter. Syftet var, att med intervjuerna som grund, ta reda pÄ om yogan har nÄgon effekt pÄ stress, och om den kan skapa bÀttre förutsÀttningar för koncentration och för lÀrande. Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att eleverna uppfattar att yogapraktiken givit dem ett instrument att hantera stress. De kunde uppfatta ett gynnsamt samband mellan yogapraktik och skolarbete.

Studien handlar om stress i förskolan. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan upplever stress i sitt arbete. Arbetet begrÀnsades av följande frÄgestÀllningar:Hur pÄverkas lÀrare i förskolan av stress? Vad Àr det som gör att lÀrare i förskolan blirstressade? Vad gör lÀrarna för att försöka minska stressen i förskolan? Somundersökningsmetod anvÀndes kvalitativ intervju och intervjupersonerna var fyrastycken förskollÀrare i en mellanstor stad, de jobbade alla inom kommunala förskolor.Studien visade att pÄverkan av stress hos lÀrare i förskolan var vÀldigt individuellberoende pÄ vilka tidigare erfarenheter man hade. Det framkom att förskollÀrarnapÄverkades av stress genom trötthet, kÀnslor av frustration och otillrÀcklighet.

StÄlindustrin förser sÄvÀl mÀnniskor som samhÀllet med mÄnga nödvÀndiga byggstenar. I Sverige finns tolv stÄltillverkande anlÀggningar och hela 80 % av stÄlet exporteras. Som alla andra tillverkande industrier har den flera miljöaspekter att ta hÀnsyn till, men stÄlets nytta vÀger tungt och dÀrför Àr det av stor vikt att genom forskningsprojektet StÄlkretsloppet nÄ hÄllbar utveckling. Miljöskyddslagen, miljöbalken och ett ökande miljöengagemang har lett till arbete med miljöfrÄgor. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur allmÀnhetens riskperception, attityd och oro gentemot stÄlindustrin ser ut.

VÄren 2006 lÀmnade för första gÄngen svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lÀmnas för att förbÀttra transparensen i bolagen och dÀrmed aktieÀgarnas insyn.Studien som presenteras i denna uppsats söker svar pÄ frÄgan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieÀgarna. Syftet Àr att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlÀgga förhÄllandet mellan rapporterna och den rÄdande normen pÄ omrÄdet, COSO:s ramverk för intern kontroll.Genom en kvantitativ innehÄllsanalys beskriver uppsatsen innehÄllet i de fristÄende rapporter om intern kontroll som avgivits för Är 2005. Analys görs ocksÄ av förhÄllandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehÄllsanalysen.Uppsatsens resultat Àr frÀmst av beskrivande art, men nÄgra sammantagna slutsatser dras utifrÄn analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringenom intern kontroll och att rapporterna innehÄller relativt mycket substans i förhÄllande till ramverket.

Ordet stress anvÀnds ofta fritt om alla möjliga pÄfrestningar. Den strikta definitionen pÄ beteckningen stress Àr kroppens fysiologiska reaktion vid pÄfrestning, som Àr av bÄde fysisk och psykisk natur. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av stress under deras vÄrdtid pÄ intensivvÄrdsavdelning. Sexton vetenskapliga artiklar som svarade för syftet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att det var fasansfullt och skrÀmmande, att vara beroende av andra, att inte kunna göra sig förstÄdd och inte förstÄ och att stÀndigt bli störd.

Kontroll och relation Àr tvÄ vanligt förekommande Àmnen som ofta diskuteras och behandlas inom franchisinglitteraturen. Tidigare teori visar att kontroll och övervakning av franchisetagare Àr den mest centrala aspekt för att lyckas bedriva en franchiseorganisation. Samtidigt finns det teori och studier som tyder pÄ att den personliga relationen mellan franchisegivare och franchisetagare Àr avgörande för om franchiseorganisationen kommer att lyckas eller inte. DÄ bÄde kontroll och relation tvÄ Àr viktiga faktorer för att en franchiseorganisation ska kunna fungera stÀller vi oss frÄgan vad som hÀnder om den ena faktorn bedrivs för mycket, kommer den andra faktorn dÄ bli lidande? Vi menar att det existerar en paradox mellan kontroll och relation dÀr exempelvis en bra relation mellan parterna i sin tur innebÀr en reducerad kontroll.

Att drabbas av yrsel Àr ett komplext symptom med varierande bakgrundsorsaker. Yrsel utan fysiskt definierbar anledning, tex. Störning pÄ balansorganen, Àr ofta förknippad med stress och psykisk ohÀlsa. Föreliggande studie genomfördes i form av sex intervjuer med syftet att undersöka hur det Àr att leva med yrsel och hur denna Àr relaterad till stress och psykisk ohÀlsa. Resultaten indikerade en koppling mellan yrsel, stress och symptom pÄ utmattningssyndrom.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa olika stressframkallande situationer och copingstrategier för att bemÀstra den arbetsrelaterade stressen hos sjuksköterskor. ForskningsfrÄgorna Àr: Vilka faktorer ligger bakom stress för sjuksköterskor inom vÄrden? Vilka copingstrategier anvÀnder sjuksköterskor i stressade situationer? Metoden Àr en litteraturstudie, som Àr baserad pÄ tretton vetenskapliga artiklar. Den teoretiska referensramen Àr Antonovskys syn pÄ hÀlsa, KASAM. Resultatet av denna studie visar fem teman som orsakar stress.