Sökresultat:
7952 Uppsatser om Arbetsrättsliga krav - Sida 13 av 531
Kommuners arbete med att förebygga förekomsten av miljögifter i förskola och skola ur ett folkhÀlsoperspektiv
Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och lÄg kontroll vid anvÀndning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som anvÀndes var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med ett deskriptivt förhÄllningssÀtt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande pÄ kontor dÀr arbetet innebÀr att de dagligen anvÀnde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjÀlp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet frÄn studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och lÄg kontroll vid anvÀndning av IKT Àn respondenter som inte upplever höga krav och lÄg kontroll nÀr de anvÀnder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anstÀlldas kÀnsla av delaktighet och möjlighet till att styra över anvÀndningen samt inlÀrning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd pÄ arbetsplatsen pÄverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid anvÀndning av IKT skulle vara av intresse..
IntrÀdeshinder och koncentrationer i EU:s konkurrensrÀtt
Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.
Timmerhusets historia och framtid : En studie av timmerhusets energianvÀndning
I en tid dĂ€r vĂ„r miljömedvetenhet och vĂ„rt energianvĂ€ndande fĂ„r allt större utrymme stĂ€lls allt högre krav pĂ„ de alla de material som vi anvĂ€nder oss av. Ett omrĂ„de dĂ€r energianvĂ€ndandet har fĂ„tt allt mer fokus Ă€r byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet pĂ„ att vĂ„ra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Ăven timmerhuset som har tusenĂ„riga traditioner mĂ„ste klara de energikrav som vi har pĂ„ 2000-talet. Boverket har utifrĂ„n direktivet faststĂ€llt nya krav som sĂ€ger att hus belĂ€gna i den norra klimatzonen fĂ„r ha en lĂ€gsta energianvĂ€ndning av 130 kWh/Ă„r och 110 kWh/Ă„r i den södra.Endast 8? timmerhuset belĂ€get i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav pĂ„ 110 kWh/Ă„r.Uppsatsen analyserar fem energisparande Ă„tgĂ€rder:? AnvĂ€ndning av grövre timmer? UtvĂ€ndig tillĂ€ggsisolering? InvĂ€ndig tillĂ€ggsisolering? InvĂ€ndig tillĂ€ggsisolera av den norra vĂ€ggen samt endast pĂ„ de stĂ€llen dĂ€r timmervĂ€ggen Ă€ndĂ„ inte kommer att vara synlig:- Badrum- Kök? Dubbel timmervĂ€gg med isolering emellan.
Offentlig upphandling i förÀndring : Kan upphandlande enheter stÀlla krav pÄ svenska kollektivavtal vid offentlig upphandling?
Uppsatsen tar upp frĂ„gan huruvida upphandlande enheter kan stĂ€lla krav pĂ„ svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrĂ„n bĂ„de nationella och gemenskapsrĂ€ttsliga regler. Ămnet Ă€r aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun vĂ€ckt stor diskussion i media dĂ„ Ă€rendet i nulĂ€get ligger hos EG-domstolen.De juridiska omrĂ„den som berörs Ă€r europeisk integrationsrĂ€tt, arbetsrĂ€tt och upphandlingsjuridik. För att besvara frĂ„gan har vi utrett vad Ă€r gĂ€llande rĂ€tt pĂ„ omrĂ„det genom att undersöka relevanta rĂ€ttsfall samt tagit upp hur frĂ„gan diskuteras i den svenska samhĂ€llsdebatten. UtifrĂ„n detta har vi svarat pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen och diskuterat kring en framtida lösning pĂ„ problemet. I nulĂ€get kan den upphandlande enheten inte stĂ€lla dessa krav men vi ser en eventuell förĂ€ndring i framtiden..
Ett örlogsfartyg Àr inte ett bestyckat handelsfartyg
Denna magisteruppsats i krigsvetenskap med inriktning i militÀrteknik behandlar utveckling av kravstÀllningen i materielproduktionsprocessen för örlogsfartyg, exemplifierat av en konfigurationslösning för manöverbryggan. Syftet Àr att föreslÄ nya krav pÄ materielproduktionsprocessen för att skapa förutsÀttningar för konfigurationslösningar pÄ örlogsfartyg som sÀkerstÀller utövandet av den vÀpnade striden och hanterar effekter av stridsskador samtidigt som den militÀra sjösÀkerheten tillgodoses. UtifrÄn inhÀmtad kunskap om materielproduktionsprocessen, mÀnskliga faktorer, den vÀpnade striden, den militÀra sjösÀkerheten och en standard för hantering av skador orsakade av strid analyseras en befintlig manöverbryggas konfigurationslösning, innan och efter en skada, utifrÄn stÀllda krav inom den vÀpnade striden och den militÀra sjösÀkerheten. Manöverbryggans konfigurationslösning utvecklas och en förnyad analys sker pÄ motsvarande sÀtt. Resultatet presenteras i form av ett antal nya krav som bör stÀllas pÄ materielproduktionsprocessen för att skapa förutsÀttningar enligt ovan angivna syfte..
?Logiken sÀger att man borde fÄ samma, man borde bli behandlad pÄ samma sÀtt eftersom det Àr samma lagstiftning, samma kommun och samma riktnivÄ men sÄ Àr det inte?? - en studie om kraven som stÀlls pÄ en arbetssökande klient som ansöker om försörjningss
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns likheter och skillnader angÄende kraven som stÀlls pÄ en arbetssökande klient för att den skall ha rÀtt till försörjningsstöd vid ett nybesök i Göteborgs stadsdelar. FrÄgestÀllningarna handlar om vilka krav som stÀlls och vilka likheter och skillnader angÄende kraven som finns stadsdelarna emellan. FrÄgestÀllningarna handlar Àven om vilka orsaker och förklaringar som finns till likheter och skillnader stadsdelarna emellan. VÄr undersökning baseras pÄ en kvalitativ metod. Vi har intervjuat fyra personer med chefsposition inom försörjningsstöd i fyra av Göteborgs stadsdelar.
Catering- och butikskock- ett specialutformat program
Syfte med detta arbete Àr att skapa förstÄelse för gymnasieskolans utbildningsinnehÄll
pÄ Hotell och Restaurangprogrammet respektive Livsmedelsprogrammet i relation till
arbetslivets utveckling och utbildningsbehov. Genom en kartlÀggning av berörda
branschers uppfattning om elevernas utbildningsbehov vill vi undersöka om det finns
behov av att utveckla nytt specialutformat program med inriktning mot ?Butik och
Cateringkock?.
Metod
Vi har genomfört en kvalitativ studie, dÀr vi gjort intervjuer med berörda branscher. DÀr
söker vi svar pÄ frÄgan om utbildningsinnehÄllet pÄ gymnasieskolans ?Hotell och
Restaurang program? och ?Livsmedelsprogram? motsvarar arbetslivets utveckling och
framtida krav pÄ utbildningsbehov.
Resultat
Resultatet inleds med en övergripande introduktion som handlar om förÀndrade
mattrender och livsstilar i dagens samhÀlle.
Amfibiebrigaden mot 2020 : nya förmÄgor och krav pÄ bekÀmpningssystem
VÀgen frÄn invasionsförsvar till ett insatsförsvar för vÀpnad strid, nationellt och internationellt, innebÀr ett behov av nya förmÄgor och krav pÄ bekÀmpningsfunktionen inom amfibiebrigaden. Uppsatsen behandlar frÀmst system för sjö- och markmÄl i tidsperspektivet 2010-2020, men beskriver förmÄgor och krav som i viss utstrÀckning kan vara generella för hela bekÀmpningsfunktionen. Den strategiska nivÄns mÄlbild för utformningen av Försvarsmakten, framtida konflikt- och insatsmiljöer och de tekniska utvecklingsmöjligheterna utgör grunden för denna uppsats. Utöver perspektivplaneringen bygger uppsatsen pÄ bedömningar och vÀrderingar som gjorts i pÄgÄende studier inom AmfibiekÄren och inom forskningen om RMA som genomförts av FOI och FMV. Uppsatsen beskriver komplexiteten i system- och förbandsutformning i en allt mer grÀnsöverskridande framtid.
INVANDRARFĂRETAGARES FINANSIERING : En kvalitativ studie om kulturella skillnaders betydelse för anvĂ€ndningen av finansiell bootstrapping
MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..
Unga idrottares upplevelser av krav : en kvalitativ studie inom individuell idrott och lagidrott hos ungdomar
Syftet med studien var att undersöka unga idrottares upplevelser av deras egna och omgivningens krav samt att undersöka vilka konsekvenser det innebar för individens hÀlsa. FrÄgestÀllningar baserades pÄ studiens syfte som var att fÄ förstÄelse för vilka krav idrottarna upplevde och varifrÄn de ansÄgs komma. Vidare frÄgestÀllningar var att undersöka hur kraven pÄverkade motivationen till idrottande samt att se vilka konsekvenser det innebar pÄ individens hÀlsa. Metoden var av kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjufrÄgor som konstruerades utifrÄn en intervjuguide. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer pÄ idrottande ungdomar frÄn bÄde en skidförening och en fotbollsförening i GÀstrikland.
Franchisekommunikation : En fallstudie av Svenska MĂ€klarhuset
Vikten av att vara en god fo?rhandlare har pa? senare tid blivit ett popula?rt a?mne att sa?va?l studera som att skriva om. Det finns en uppsjo? av handbo?cker med strategier och taktiker som har till syfte att hja?lpa ma?nniskor att bli bra fo?rhandlare. Kvalite?n i bo?ckerna varierar men ma?ngden visar a?nda? pa? att fo?rhandlingsspelet a?r ett omdiskuterat och popula?rt a?mne.Det kan finnas olika syften till varfo?r en part va?ljer att fo?rhandla.
?En lycklig arbetsterapeut Àr en produktiv arbetsterapeut.? En studie om arbetsterapeuters psykosociala arbetsmiljö och arbetsförmÄga i kommunal verksamhet.
Miljön Àr viktig för mÀnniskans aktivitetsutförande och ett omrÄde dÀr arbetsterapeuten kan göra nytta med sin specifika kunskap. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet sjÀlva upplever sin psykosociala arbetsmiljö och om en eventuell förÀndring skulle pÄverka deras arbetsförmÄga. Syftet var Àven att studera hur deras upplevda psykosociala arbetsmiljö pÄverkade deras arbetsförmÄga enligt Karasek & Theorells krav- kontroll- stödmodell. För att besvara studiens syfte gjordes en enkÀtundersökning bland kommunanstÀllda arbetsterapeuter dÀr de fick besvara frÄgor som handlade om krav, kontroll och stöd. Resultatet visade att respondenterna upplevde en god psykosocial arbetsmiljö och efter det att resultatet analyserats enligt krav- kontroll- stöd modellen visade det att arbetsterapeuterna befann sig i den bÀsta kombinationen för att ha en bra arbetsförmÄga.
Personbilsmekaniker - lÄg status? Car mechanic - low status
Yrket personbilsmekaniker har genomgÄtt en stor förÀndring. Idag stÀlls det helt andra krav pÄ mekanikern Àn det gjordes för nÄgra Är sedan. BÄde miljökrav och ökande brÀnslepriser har gjort att biltillverkarna tvingats att göra bilarna mer brÀnslesnÄla och mer snÀlla mot miljön. Detta har gjort att bilarna idag Àr mer tekniskt avancerade Àn förut, och dÀrför alltmer svÄra att serva och reparera. Det stÀlls dÀrför helt andra krav pÄ mekanikern nu.
Bristande kvalitet i anvÀndbarhetskrav ? Internationell standard kontra praktiken
MÄnga utav de krav som idag utformas uppfyller inte kriterierna för att vara högkvalitativa. Denna undersökning behandlar hur anvÀndbarhetskrav formuleras i kravspecifikationer. Vi har i vÄr undersökning utgÄtt ifrÄn en internationell standard (ISO/IEC/IEEE-29148), som innehÄller kriterier för hur bÄde individuella och uppsÀttningar av krav ska formuleras, som teoretisk modell. Dessa kriterier har vi forskningsförankrat genom att studera vad andra forskare sagt om dessa och dÀrefter har vi anvÀnt modellen för att genomföra en dokumentanalys av fem olika kravspecifikationer för fem olika informationssystem. VÄra slutsatser pÄvisar att det kan finnas en brist pÄ kunskap kring hur krav bör formuleras i en kravspecifikation och vi belyser Àven de samband som finns mellan olika grader av uppfyllelse för kriterier hÀmtade frÄn ISO/IEC/IEEE-standarden och praktiken.
SPINDELN I N?TET Rekryterarens anpassning i m?tet mellan arbetsgivare och arbetstagare
Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa
arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess
beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens
olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en
sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en
lyckad rekrytering.
Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att
man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation
sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande.
Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa
intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.