Brist på djupare sociala relationer på arbetsplatsen kan leda till lägre social tillfredsställelse och därmed lägre arbetstillfredsställelse. Den här empiriska studien har undersökt om det är någon skillnad i arbetstillfredsställelse mellan kontorsbaserade och fältbaserade läkemedelskonsulter, då möjligheterna till socialt umgänge med kollegor är lägre för fältbaserade konsulter. Hypotesen var att kontorsbaserade konsulter upplever högre arbetstillfredsställelse då de har möjlighet till mer social kontakt med sina kollegor. I studien ingick 112 personer. Signifikant samband uppvisades mellan social tillfredsställelse och arbetstillfredsställelse.

De flesta organisationer är idag målstyrda där måluppföljning sker genom resultatbaserade styrsystem. Utvecklingen av styrsätt och styrsystem har gått från regelstyrning till fokus på prestationer. Tidigare studier visar att inre motivation skapar bättre attityder till arbetet. Det leder till bättre prestationer om medarbetaren känner delaktighet och får regelbunden återkoppling. I uppsatsen undersöktes hur medarbetare upplever att mål- och resultatstyrning påverkar motivationen och arbetsutförandet i en bankverksamhet, samt hur detta tar sig i uttryck i handling.

Enligt Maslows behovshierarki är de högre behoven, autonomi, uppskattning och självkänsla viktiga faktorer för att uppnå motivation på arbetsplatsen. Autonomi ökar arbetstagarens engagemang i arbetet. Uppskattning är nödvändigt för att uppleva intresse att prestera bättre. Hög självkänsla behöver arbetstagaren för välmående och trygghet. Om självkänslan däremot är låg finns det risk att arbetstagaren blir beroende av uppskattning och överpresterar för att uppnå bekräftelse. Denna prestationsbaserade självkänsla har vid tidigare studier visats öka risken för ohälsa.

Trots ett väldokumenterat samband mellan vårdpersonalens trivsel och välmåendet hos både personal och patienter inom vården, råder det brist på studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ändamål utformades en enkät som delades ut till personal på 11 avdelningar med varierande antal anställda inom slutenpsykiatrin i Stockholms Läns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vårdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekräftar betydelsen av personalens upplevelse av vårdkvaliteten samt framhäver vikten av att ta hänsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat..

Detta är en empirisk studie som handlar om relationen mellan arbetsliv och privatliv. Det som beskrivs i studien är innebörden av att ha ett serviceyrke samt att arbeta på obekväma tider. Är de två sfärerna, arbetssfären och familjesfären, relaterade till varandra eller är de två helt skilda sfärer? Kan det uppstå konflikter mellan arbetsrollen och familjerollen?Syftet är att undersöka hur relationen mellan arbetsliv och privatliv fungerar för flygpersonal och butiksbiträden. Olika teoretiska perspektiv presenteras på aspekterna av samspelet av arbete och familj.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader mellan vad som motiverar olika åldersgrupper i arbetslivet. Studiens hypoteser bygger på tidigare forskning som visade att betydelsen av interna motivationsfaktorer ökar med ålder, samt att betydelsen av externa faktorer minskar. Studien genomfördes på en multinationell logistikorganisation i mars 2015 genom en kvantitativ enkätundersökning på 119 deltagare. Reliabilitetstest för studien visade på god reliabilitet för både externa faktorer (?=0,85) och interna faktorer (?=0,79).

Ett kommunikativt ledarskap kännetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlättar arbetet, har tydliga förväntningar, är tillgänglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras på en enkätundersökning med deltagare från 16 olika yrkeskategorier där de flesta arbetar inom administration, hälsa och sjukvård, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militären. Med hjälp av enkäten har två grupper gjorts, en grupp som anger över medelvärdet på frågor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare är kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare även upplever högre inre motivation.

This study was carried out at a company within the computer industry, a sector that is expanding and is facing scarcity of competent personnel. The purpose was to examine factors that are crucial for being an employer of choice. To get a profound picture of the employees' comprehension of their work situation, a qualitative method with semi-structured interviews with ten of the employees were conducted. To examine factors that are important for future employees a survey was created and handed out to fiftysix civil engineering students majoring in computer science. The results from the interviews showed that the organisation's culture was of great value to the employees.

Ett kommunikativt ledarskap kännetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlättar arbetet, har tydliga förväntningar, är tillgänglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras på en enkätundersökning med deltagare från 16 olika yrkeskategorier där de flesta arbetar inom administration, hälsa och sjukvård, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militären. Med hjälp av enkäten har två grupper gjorts, en grupp som anger över medelvärdet på frågor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare är kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare även upplever högre inre motivation.

Undersökningen i detta arbete utfördes bland 69 anställda på ett företag som berörs av ett skiftformsbyte. Syftet var att undersöka hur de anställda upplever sin aktuella arbetssituation, hur de förhåller sig till det pågående förändringsarbetet samt hur de ser på sin framtida arbetssituation.Två olika metoder användes, en enkätundersökning samt djupintervjuer. Frågeformuläret besvarades av 69 personer och nio djupintervjuer utfördes.De anställda kände en trygghet i sin anställning och faktorer som lön, arbetskamrater, arbetsmiljö, relationer till ledning, upplevdes som positivt överlag. De negativa aspekterna fanns i en ökad arbetspress med minskade resurser och kontroll över arbetet. Förändringsarbetet gav positiva men till en stor del negativa reaktioner i form av motstånd, där bland annat känslor av oro och ovisshet manifesterades.

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (?=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (?=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (?=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (?=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (?=.91).

This paper was part of the ongoing cooperation between the Swedish Civil Aviation Authority and the Department of Psychology at Lund University. The purpose of this study was to develop a self-report measure regarding human factors, for the air traffic controllers to fill out before they start their working shift. This in order to aid the team leaders in their judgment regarding the air traffic controller's ability to perform at the right safety level. The self-report measure would also serve as an aid for the air traffic controllers who have a responsibility regarding their own performance. If successful this self-report measure would make it easier for the air traffic controllers to be alert regarding certain factors that can have a large impact on their performance.

Syftet med den här uppsatsen var att få en förbättrad förståelse av hur unga chefer upplever sitt arbete inom offentlig sektor och hur det psykiska välbefinnandet påverkas av arbetsbelastningen. Undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer om deras upplevelser av arbetskrav samt psykiska välbefinnande där analysprocessen samt grunden för studien följer den fenomenologiska ansatsen. Resultatet visar utifrån chefernas upplevelser att det finns starka samband att det psykiska välbefinnandet påverkas negativt av för hög arbetsbelastning. De tydliga faktorer som skapar ohälsan är arbetsansvaret, arbetstiderna och också de höga ambitioner som chefer kan ha. Studien konstaterar hur yngre chefer har större tendens till stressrelaterade sjukdomar till följd av arbetspressen som unga chefer anses ha.

Syftet med den här studien var att undersöka om det finns någon skillnad i prestation beroende på om rekryteringstestet har en koppling mellan test och arbetsuppgifter och när denna koppling saknas. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det finns något samband mellan en persons prestation och dennes uppfattning om testet. För att undersöka detta gjordes en enkätstudie. En enkät konstruerades som bestod av tre delar; den första delen beskrev ett rekryteringsscenario som deltagaren ombads sätta sig in i, den andra delen bestod av ett kognitivt test och den avslutande delen bestod av frågor angående hur rättvist deltagaren uppfattade testet. Resultatet visade att det inte fanns någon skillnad i prestation beroende på vilket scenario man tilldelats.

The purpose of this study is to examine how risk is perceived by the urban architect's in the region Dalarna, as well as how this is reflected in their everyday work with risk and decision- making according to urban planning. The ambition is also to show how their risk awareness could be improved. The study is written in cooperation with Länsstyrelsen Dalarna as a part of their regional long-term goal to improve the region's proactive risk' and crisis management. The study is based upon 12 semi-structured interviews with local urban architects conducted during the summer and autumn 2007. The result shows that some architects are motivated for working with risk and think that risk awareness should be integrated in their everyday work, while others are not motivated and think that risk is more of a passing trend.