I byggandet av ett varumärke ligger huvudsyftet i att skapa en produkt som bygger på mer än det visuella materialet. För att förstå både kunden och marknaden - och samtidigt bygga varumärket på ?rätt? värden - bör en designbyrå följa ett antal klara steg i sin arbetsmetodik. Denna uppsats syftar dels till att belysa arbetsmetodiken hos svenska designbyråer, dels att undersöka i vilken utsträckning byråerna tillämpar teorier inom Design Management och varumärkesbyggande. Med hjälp av intervjuer undersöks Arbetsprocessen vid tre ledande svenska designbyråer.

I denna rapport redogörs Arbetsprocessen för utvecklandet av vår produkt. Produkten är ett material vars syfte är att underlätta för pedagoger att komma igång med pedagogisk dokumentation som arbetssätt för uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Att det finns ett behov för vårt material kan vi se i vår enkätundersökning som ger oss svar på både vilket behov av produkten som finns och vilken typ av innehåll i ett sådant material som skulle vara till hjälp för pedagogerna. Vidare visar Skolinspektionens tillsyn av förskolor att pedagoger har svårigheter i arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling vilket tyder på att ett behov av ett material som underlättar arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling finns hos pedagogerna (Skolinspektionen, 2014). För att produkten ska rikta sig till en bredare målgrupp har vi medvetet valt att kombinera en utvecklingspedagogisk syn på dokumentation med en Reggio Emilia-inspirerad syn i både rapporten och produkten.

I den här slutreflektionen kommer ni att kunna läsa om vårt kandidatarbete i sin helhet. Ni får ta del av det koncept vi arbetade fram och strävade efter att realisera. Ni kommer att få följa med i Arbetsprocessen där vi låter er få inblick i hur vi gick från idé till färdig produkt inom de tre avdelningarna programmering, grafik och ljud. Avslutningsvis kommer vi att reflektera över kandidatarbetstiden, både som grupp och på individnivå. Några av de frågeställningar vi tar upp handlar om hur vi har lyckats genomföra projektet trots bristande planering och utan någon hierarkisk ordning samt hur det har varit att arbeta i en grupp där majoriteten av medlemmarna har haft en ny roll för första gången i ett projekt.

Uppsatsen beskriver Arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid på Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat består av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudläggning Mitt syfte har varit att ta reda på skillnader mellan atmosfärer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver också ljudläggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och långfilmer samt undersöker om det finns något generellt sätt att ljudlägga på med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har fastställts genom att intervjua personer på Ljudligan med flera års erfarenhet inom ljudläggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudläggning som genomförts. Mina slutsatser är att man kan utgå från de definitioner som finns för termerna: atmosfärer, ljudeffekter och tramp och sedan själv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och långfilm är bl.a.

Målet med det här examensarbetet är att skapa positiv konst som ska hjälpa människor att börja tänka och känna sig mer positiva. För att ta reda på vad som upplevs som positivt i färg, form och motiv utfördes en undersökning på målgruppen. Målgruppen bestod av flickor mellan 14 och 18 år, då de enligt rapporter är den grupp i samhället som mår sämst. I undersökningen fick flickorna titta på 6 stycken olika tavlor, varav 5 stycken var målade med olika positiva inslag i både färg, form och motiv, medan 1 tavla var målad med negativa inslag. Flickorna fick skriva ner hur de upplevde tavlorna och i nästa moment fick de själva skapa någonting med inspiration utav en tavla som de själva valt.

I den här slutreflektionen kommer ni att kunna läsa om vårt kandidatarbete i sin helhet. Ni får ta del av det koncept vi arbetade fram och strävade efter att realisera. Ni kommer att få följa med i Arbetsprocessen där vi låter er få inblick i hur vi gick från idé till färdig produkt inom de tre avdelningarna programmering, grafik och ljud. Avslutningsvis kommer vi att reflektera över kandidatarbetstiden, både som grupp och på individnivå. Några av de frågeställningar vi tar upp handlar om hur vi har lyckats genomföra projektet trots bristande planering och utan någon hierarkisk ordning samt hur det har varit att arbeta i en grupp där majoriteten av medlemmarna har haft en ny roll för första gången i ett projekt. Throughout this final reflection you'll be able to read about our graduation project as a whole.

Detta examensarbete utreder hur information kan anpassas textuellt och formges efter en specifik målgrupp. Informationen behandlar explosiva och energetiska material, var de används och av vilka, och hur hanteringen sker säkert. Arbetsprocessen har innefattat metoder för textanalys, fokusgrupp och jämställt språk och har lett fram till ett designförslag. De texter som har analyserats har dels varit tagna från examensarbetets samarbetspartner, KCEM, och dels tagna från andra branscher som genom målgruppsanpassat material informerar om sina möjligheter. En fokusgrupp sattes samman av ett representativt urval av målgruppen.

Rapporter visar att byggföretagen spenderar stora delar av sin tid på att planera och förbereda sina byggnationer. Den tiden kan ses som slöseri och skulle i stället skulle kunna användas för att sälja och producera varor.Lunqvist Travaru AB har bestämt sig för att utveckla deras IT system för att effektivisera företaget. Systemets grundtanke är automatisering och användarvänlighet. Vi har fått i uppgift att skapa den del av systemet som riktar sig ut mot kunden i form av en 3D-webbaplikation. Applikationen skall marknadsföra företaget, involvera kunden i byggets tidiga skede och ge kunden större förståelse av byggkonstruktioner.Denna rapport sammanfattar det process och arbete som krävs för att skapa vår 3D-webbapplikation för byggbranschen.

Denna uppsats behandlar arbetet med tema. Betecknande för temaarbete är bland annat dess obundenhet från traditionella läromedel. Inom det tematiska arbetet finns en röd tråd, och elevernas förkunskaper tas tillvara. Det som har studerats är hur lärarna arbetar med tema och hur de tar tillvara på elevernas erfarenheter och förkunskaper samt vilket inflytande eleverna har enligt lärarna och eleverna själva. Detta har studerats i två olika klasser med hjälp av observationer och intervjuer med lärare och elever.

Abstrakt I den här uppsatsen undersöks hur ett narrativ kan drivas inom digitala spel enbart med hjälp av spelmiljön. Syftet är att få förståelse för vad miljöberättande behärskar som en självständig form av berättande och vad författarna kan göra för att uppnå detta mål. För att undersöka problemområdet genomfördes en spelproduktion där metoder framtagna under undersökningens gång applicerades. Produktionen testades av utomstående studenter i medieteknik och resultaten sammanställdes med reflektioner kring vad som uppnåtts och de metoder som applicerats. Undersökningen beskriver Arbetsprocessen och metoder och visar hur dessa kan driva ett narrativ med en spelmiljö.

Denna rapport aterger Arbetsprocessen kring att utvärdera geograskatjänster, och att utveckla karttillämpningar för nätverk av rikstäckande omfattning. Arbetet utfördes pa plats hos DGC, en datakommunikations-, tele- och nätoperatör som distribuerar kundförbindelser i hela Sverige där konsumenter ansluts till stamnätet. Uppgiften bestod av att utvärdera möjligheter till att slå upp koordinater för etablerade kundplatser, rita ut accessnätet i ett kartgränssnitt och ta fram ett eller flera stödverktyg för bland annat orderprocesser. Användningsfall utifrån önskemål, arkitekturmönster samt analys av yttre leverantörers tjänster för geocoding avgjorde hur det slutgiltiga systemet var utformat. Mjukvaran som utvecklades integrerades både i bentliga system och som ensamstående tillämpningar.

Den här studien är skriven på uppdrag av Stadsskolan i Mellanstad kommun. Syftet med studien är att, med utgångspunkt i Skolverkets allmänna råd, studera Stadsskolans likabehandlingsplan och hur Stadsskolan likabehandlingsteam anser att teamet arbetar mot mobbning. Stadsskolans likabehandlingsplan och likabehandlingsteams syn på Arbetsprocessen mot mobbning sammanställs med hjälp av programteori. Skolverkets allmänna råd och Stadsskolans likabehandlingsarbete jämförs och analyseras för att upptäcka likheter och skillnader mellan dem. Tillvägagångssättet vid likabehandlingsärenden som likabehandlingsteamet på Stadsskolan lyfter fram har hög samstämmighet med Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och Stadsskolans likabehandlingsplan samt med det aktuella forskningsläget avseende mobbning.

Vi har tillverkat en brädspelsprototyp som är tänkt att fungera som ett verktyg för lärare vid individualisering av undervisningen. Brädspelet är också tänkt att fungera som ett engagerande och interagerande verktyg för elever. Spelet är ett frågespel som främst behandlar de naturorienterande ämnena, NO och de samhällsorienterade ämnena, SO, men även ämnena bild, engelska, matematik, musik, svenska och teknik behandlas. Vid utformning av brädspelet och brädspelets frågekort utgick vi från utvalda delar av det centrala innehållet i Lgr 11, för årskurs 1-3. Kopplat till frågorna utformades ett underlag som eleverna kan fylla i och som läraren sedan kan använda som ett hjälpmedel i sitt arbete med att individanpassa undervisningen, och därmed individualisera den efter varje elevs olika förutsättningar.

Kort sammanfattningDetta arbete av kvalitativ ansats hade som syfte att undersöka hur det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning kan se ut i grundskolan. Syftet var dessutom att ge läsaren en djupare inblick i hur detta arbete kan genomföras utifrån tidigare forskning och de intervjuades tankar och erfarenheter. I arbetets undersökning deltog sju informanter som alla arbetar inom skolan. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att samtal är betydelsefullt för både det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning. Det visade sig att dessa samtal genomfördes på olika sätt.

Idag finns det många olika systemutvecklingsmetoder och dess strategiska fokus skiljer sig från metod till metod. Vissa metoder använder sig av en mer användarledd strategi till exempel JAD, där användarna får vara med och driva utvecklandet av systemet och få det anpassat efter deras behov. Andra metoder använder en expertdominerad strategi till exempel SSADM, där experterna utvecklar systemet, där experterna utreder vad systemet bör innefatta. Eftersom metodernas strategi och fokus skiljer sig, skiljer de sig även åt när det gäller Arbetsprocessen gentemot organisationen. Ett sätt att arbeta gentemot organisationen är att använda sig av en facilitator.En facilitator är en medlare, assistent som är neutral.