SammanfattningFrån och med den 1 januari år 2005 ska samtliga börsnoterade företag redovisa efter IFRS. Detta innebär bland annat att goodwill inte längre är föremål för planenlig avskrivning utan skall istället årligen testas för nedskrivningsbehov. Innan företaget kan göra ett nedskrivningstest måste all goodwill först ha fördelats ut på de kassagenererande enheter som väntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Därefter värderas goodwill med hjälp av lämplig värderingsmodell. Det största problemet för företagen med den nya goodwillhanteringen är att urskilja de olika kassagenererande enheterna.Uppsatsens syfte är att få en förståelse för den komplexitet som uppstår för företagen vid Arbetsprocessen med de kassagenererande enheterna och frågeställningarna den ämnar besvara är; Hur organiserar företagen Arbetsprocessen med de kassagenererande enheterna, från det att en goodwillpost har uppstått tills det att den fördelats ut över berörda kassagenererande enheter samt testats för nedskrivning? och Vad är företagens åsikter om regeländringarna i goodwillhanteringen?För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar har fem djupintervjuer genomförts med företag noterade på Stockholmsbörsens O-lista, Attract 40.

SammanfattningSyfte- Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar som finns inom inköpsprocessen i företag med en kundorderdriven tillverkning och hur dessa utmaningar kan hanteras för att uppnå ökad effektivitet.Metod och genomförande ? För att uppfylla syftet har en fallstudie på Lidan Marine i Lidköping utförts. Genom observationer och intervjuer på fallföretaget har empiri samlats in för att parallellt analyserats med studiens teoretiska ramverk. Utifrån en analys har sedan studiens resultat utformats.Bakgrund ? Ett företag med en kundorderdriven tillverkning kännetecknas av otillgängliga buffertar och lager som kan fånga upp variationer och brister i materialflödet.

SammanfattningGenom att implementera kontinuerligt förbättringsarbete skapas möjligheter för utveckling av företaget. Det är viktigt att följa den globalt fluktuerande efterfrågan för att kunna bemöta kundens krav och differentiera sig ifrån dess konkurrenter. Dock är en implementering av förbättringsprogram komplext och sätter höga krav på organisationen. Detta tvingar ansvariga till att ha förståelse, kunskap och drivkraft för konceptet. Denna studie baseras på hur Posten AB i Sverige ställer sig till förbättringsarbete. Idag använder sig företaget utav stödsystem C2 för att underlätta och skapa systematik i deras förbättringsarbete.

Den här studien belyser hur revisorer i Sverige har påverkats av den globala finanskrisen. Inledningsvis presenteras tidigare skandaler och kriser som en bakgrund för studien, med anledning att upplysa läsaren om vilka konsekvenser det har fått för revisionsarbetet. Historiskt sett har yrket upprepade gånger haft motgångar som resulterat i hårdare krav och nya Arbetsprocesser för revisorerna, där man gång på gång tvingats upprätthålla sitt förtroende och professionella status för allmänheten. Ämnet finner vi intressant eftersom det är under krissituationer som yrket prövas på allvar. För den här studien har vi valt en kvantitativ ansats som har baserats på en enkätundersökning.

Denna studie behandlar ett försök att applicera Lean-teorier på informationshantering. Lean är ett managementkoncept som togs fram i USA under 60- och 70-talet. Dess popularitet har gått i vågor men är idag en utbredd standard inom bil- och verkstadsindustrin. Grundstenarna i Lean-filosofin är att hantera resurser snålt genom att eliminera slöseri och processer som inte tillför värde till kunden. Att applicera Lean-teorier på informationshantering är ett relativt nytt och i dagsläget finns ej vedertagna och allmänt erkända verktyg och metoder.

Syftet med denna uppsats a?r att fa? en djupare fo?rsta?else fo?r arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) inom e-handeln genom att analysera:Det engagemang som finns för CSR och det ansvar som tas av företag inom e-handeln.Hur kommunikation av CSR används av företagen för att positionera sig och stärka sin image.Vad konsumenter har för syn på CSR inom e-handeln och vad detta har för påverkan på företags arbete kring ämnet.I koppling till detta syfte har följande forskningsfråga formulerats:Vad präglar e-handelsföretags arbete med Corporate Social Responsibility?Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie da? vi ville analysera vad fo?retagare, experter och konsumenter inom e-handeln har fo?r erfarenheter och a?sikter kring arbetet med CSR. Studien har pra?glats av en abduktiv ansats da?r vi har haft ett va?xelspel mellan teori och empiri. Prima?rdatan har samlats in genom fyra personliga, semi-struturerade intervjuer samt en strukturerad intervju via mail.

För att Skatteverket lättare skall kunna granska att prissättningen vid transaktioner mellan koncernföretag är marknadsmässig har det i Sverige införts en lag om dokumentationsskyldighet.Svenska revisionsbyråer anser att dokumentation av internprissättning inte, ur företags perspektiv, enbart bör ses som en börda. Istället anses att koncernföretag bör se dokumentationsskyldigheten som en möjlighet till fördelar.I vår huvudsakliga problemfrågeställning har vi ställt frågan om dokumentationsskyldigheten medfört fördelar för fyra koncernföretag eller om den enbart är en arbetsbörda? Vidare har vi med avsikt att kunna besvara vår huvudsakliga problemfrågeställning utformat tre delfrågeställningar.Syftet med denna uppsats är beskriva vilka effekter dokumentationsskyldigheten av internprissättning har inneburit för de koncernföretag som undersökts.Vi har valt att avgränsa oss till att studera lagens effekter hos fyra olika koncernföretag. Av företagen ser tre av dem sig som medelstora medan ett ser sig som ett mindre företag. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vår Arbetsprocess och vårt vetenskapliga förhållningssätt har varit hermeneutiskt.Den teoretiska referensramen består främst av redogörelser av begreppet internprissättning, OECD samt Skatteverkets föreskrift (SKVFS 2007:1).

Från och med 2002 ska börsnoterade företag upprätta koncernredovisningar enligt IAS/IFRS. Detta gäller inom hela Europeiska Unionen. En del av dessa standarder är IAS 40 som behandlar redovisningen av förvaltningsfastigheter. Efter införandet av dessa nya regler har viss kritik uppkommit då flertalet faktorer i värderingsprocessen har stor osäkerhet. Därav är det intressant att titta närmre på dessa olika faktorer, vilka de är, hur de tas fram och hur de påverkar värderingen.

Diskussionerna om ?granskning? av miljö- och hållbarhetsredovisningar har i Sverige funnits sedan mitten av 1990-talet. Specialistrevisorn Lars-Olle Larsson menar att efterfrågan ökar angående bestyrkta hållbarhetsredovisningar. Detta på grund av de ökade kraven från organisationer som Global Reporting Initiative (GRI), Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International. Med andra ord har uppmärksamheten riktas mot såväl företagens samhällsansvar som den enskilda revisorn och revisorsprofessionen.Det finns en pågående forskningsdebatt som grundar sig på struktur kontra bedömning i revisionsprocessen.

Bakgrund: Inom ett byggprojekt är det många aktörer inblandade vilket gör kedjan mycketkomplex. Det finns flertalet logistiska strategier som har till syfte att förbättra logistiken. Enav dessa strategier är Lean vars huvudsyfte är att skapa värdeökande aktiviteter för sinakunder. Under de senaste åren har Building Information Modelling (BIM) blivit allt mer känt.Det är ett informationssystem och en Arbetsprocess som har till syfte att bryta ned ettbyggprojekts processer för att skapa ett högre värde för kunden. BIM är ett verktyg som ritar3D-modeller och innehåller information om varje objekt.

SAMMANFATTNINGDatum:             2009-05-29Nivå:                 Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoängFörfattare:       Sofi Gustafsson                                   Therese Johansson Handledare:     Ulla PetterssonTitel:                 Budgetlös styrning - inom Handelsbanken och AhlsellProblem:          Styrning med budget har kritiserats, exempel på kritiken är att den uppdateras alldeles för sällan, det är en tidskrävande Arbetsprocess och den baseras på antaganden och gissningar. Ett resultat av kritiken är att ett fåtal företag har valt att överge budgeten för den budgetlösa styrningen. Litteraturen beskriver enbart de budgetlösa styrmodellerna teoretiskt och det kan vara svårt att förstå hur de tillämpas i verkligheten.Syfte:                Vår undersökning syftar till att bidra till en djupare förståelse för hur den budgetlösa styrningen tillämpas i praktiken genom att undersöka hur Handelsbanken och Ahlsells budgetlösa styrning tillämpas, för att se kopplingen mellan teori och deras egna system, samt att undersöka budgetlös styrning i förhållande till styrning med budget.Metod:              I denna Magisteruppsats har vi använt oss av litteratur om budget och budgetlös styrning, för att skapa referensramen. Vi har även använt intervjuer som metod för att samla in material till empirin. Dessa avsnitt är sedan sammankopplade vilket resulterade i vår analys och våra slutsatser.Slutsats:            I vår undersökning har vi kommit fram till att Handelsbanken använder sig av den modell Wallander grundade, Handelsbanksmodellen och de använder sig också av benchmarking.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om förutsättningar för lärande inom det estetiska ämnesområdet i grundsärskolan för elever med kombinationen utvecklingsstörning och hörselskada/dövhet. I studien undersöks vilka undervisningsstrategier som används av lärare i bild, drama och slöjd. Studien beskriver även kunskaper och förmågor som eleverna ges förutsättningar att utveckla, samt hur detta lärande tar sig uttryck.Denna fallstudie har en kvalitativ ansats och genomsyras av en sociokulturell syn på kunskapsbildning.  Det empiriska materialet består av videofilmade observationer av lektioner i bild, drama och träslöjd samt semistrukturerade intervjuer med respektive ämneslärare. För att identifiera lärarnas undervisningsstrategier och elevernas förutsättningar för lärande har det transkriberade materialet tolkats utifrån den didaktiska triangeln samt två andra teoretiska ramverk.Resultatet visar att lärarna genom ett flexibelt arbetssätt, personligt bemötande, individuella anpassningar och en ?röd tråd? mellan lektionerna får eleverna delaktiga och aktivt deltagande.

I uppsatsen beskrivs riskkapitalisters investeringskriterier och om de skulle tillämpas på lantbruksnäringen. Bakgrunden till arbetet är att belåningsgraden i den svenska lantbruksnäringen har ökat kraftigt de senaste åren. Utvecklingen har lett till att finansiering av lantbruksföretag blivit en allt viktigare strategisk fråga. Ett sätt för lantbruksföretag att finansiera sig kan i framtiden vara via riskkapital. Det eftersom riskkapital historiskt sett har bidragit med både kapital och kompetens till svenska företag.

Tjänsteföretag är kunskapsintensiva företag som är beroende av den kunskap som finns inom företaget. Det är vanligt inom dessa företag att basera arbetet på en projektform. Detta innebär att när ett projekt ska bedrivas tillsätts en projektgrupp, bestående av individer som besitter den kunskap som behövs för att slutföra projektet. Projektets karaktär kan vara av varierande slag men i de flesta fall kommer ett skapande av ny kunskap att äga rum samt även någon form av kunskapsöverföring. För att projektets resultat ska bli en allmänt vedertagen modell eller produkt så måste den framtagna kunskapen valideras av beställaren.

Idag kan vi se att företag har börjat med insourcing av deras produktion till skillnad mot den trend av outsourcing som tidigare funnits. Sourcingstrategin är en viktig del för de moderna företagen för att optimera vinster och behålla ledande positioner på marknaden. Fokus har fram tills nu varit att reducera personalkostnader genom outsourcing av produktionen till lågkostnadsländer. Syftet med den här rapporten är att förstå vad det är som har förändrats i företagens sätt att tänka kring sourcingbeslut och därmed varför de börjat med insourcing. Vi har startat med att studera litteraturen om insourcing och outsourcing som finns skriven om tillverkande företag i västvärlden, och med det skapa oss en bild av vad som har influerat de här förändringarna i företagens strategier.