Studien handlar om fysisk aktivitet i förskolan. Syftet med studien Àr att undersöka förekomst av fysisk aktivitet pÄ förskolan utifrÄn tre aspekter: miljö, pedagoger och barnen sjÀlva. Jag har valt tvÄ metoder för att undersöka dessa saker: intervju och observation. Jag har intervjuat tre verksamma pedagoger och en bitrÀdande förskolechef för att ta reda pÄ hur de tÀnker kring fysisk aktivitet. Jag har observerat barnen i olika situationer som utomhusvistelse, planerade aktiviteter inomhus och planerade aktiviteter utomhus.För att fÄ bredare kunskap i Àmnet har jag tagit hjÀlp av aktuell forskning genom att lÀsa avhandlingar, böcker och styrdokument.

Denna uppsats Àr en kvantitaiv undersökning om hur fysisk aktivitet pÄverkar sjÀlvrapporterad stress. Det har utgÄtts frÄn syftet att undersöka hur fysisk aktivitet pÄverkar stress i mÀnniskors vardag och beskriva om skillnader finns mellan tvÄ olika gym i olika stÀder. Undersökningen genomfördes som en tvÀrsnittsstudie pÄ tvÄ gym, ett gym i BorÄs och ett gym i Mjölby. Föreliggande uppsats vÀnde sig till gymbesökare, mÀn och kvinnor, som var minst 15 Är fyllda. För att fÄ in svar som var av intresse anvÀndes enkÀter med följebrev dÀr respondenterna var helt anonyma.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka tolkningsbarheten i lÀroplanstillÀgget ?Skolan ska strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen? (Lpo94). Arbetet syftar ocksÄ till att visa vilka faktorer som de tillfrÄgade pedagogerna beskriver som viktiga för den daglig fysik aktiviteten samt deras medvetenhet gÀllande fysisk aktivitet. Det empiriska materialet utgörs av svaren frÄn sju utbildade och verksamma pedagoger i förskoleklasser. I resultatredovisningen framkommer det att lÀroplanstillÀgget gÄr att tolka pÄ mÄnga olika sÀtt.

Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka om Àmnet idrott och hÀlsa var en faktor vid val av fysisk aktivitet. Studien utgick ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar. Hur stor pÄverkan har idrott och hÀlsa i jÀmförelse med andra faktorer pÄ valet av fysisk aktivitet pÄ fritiden och vilka faktorer pÄverkar valet av fysisk aktivitet pÄ fritiden? Inspirationen till att göra undersökningen kom ifrÄn vÄra egna tankar och idéer. Vi har inte sett idrott och hÀlsa som en faktor till att hjÀlpa elever att bli mer fysiskt aktiva utan mer som en möjlighet dÀr man kunde komma och utöva de aktiviteterna som man redan var bekanta med.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka om golf Àr en fysisk aktivitet som kan bidra till bÀttre hÀlsa hos Àldre och kunna ordineras av lÀkare som fysisk aktivitet pÄ recept vid Äldersrelaterade vÀlfÀrdssjukdomar. De frÄgestÀllningar som besvarades var om det förelÄg nÄgon skillnad i upplevd hÀlsa, levnadsvanor och faktisk hÀlsa mellan Àldre kvinnor som spelar golf och Àldre icke golfande kvinnor.MetodI studien deltog 36 kvinnliga golfare och 17 icke golfande kvinnor som var 65 Är och Àldre.Golfarna togs fram genom slumpmÀssigt urval bland medlemmar i golfklubbar i Stockholms lÀn. Försökspersonerna rekryterade en anhörig vilken ingick i en kontrollgrupp. Ett frÄgeformulÀr med frÄgor om subjektiv hÀlsa och levnadsvanor besvarades av deltagarna. DÀrefter genomfördes ett styrketest, blodtrycksmÀtning, registrering av vikt och lÀngd pÄ undersökningsdeltagarna.ResultatDet framkom ingen skillnad mellan de bÄda grupperna i deras upplevda totala hÀlsa.

SAMMANFATTNING2003 gjordes en revidering av Lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet ? Lpo 94 anpassad till att ocksÄ omfatta förskoleklassen och fritidshemmet) som innebÀr att alla skolor skall erbjuda samtliga elever hÀlsa och daglig fysisk aktivitet. UtifrÄn detta tillÀgg Àr syftet med vÄrt examensarbete att ge en överblick av lÀrare pÄ tvÄ skolors syn pÄ sitt arbete med hÀlsa och daglig fysisk aktivitet, enkÀtstudien genomförs med fokus pÄ kön, skola och Àmne. Tidigare forskning visar pÄ ett samband mellan fysisk aktivitet och hÀlsa samt mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. VÄr studie visar Àven att ingen av de medverkande skolorna anser sig arbeta aktivt med den aktuella revideringen, och de enda lÀrare som involverar hÀlsa i sin undervisning samt arbetar med daglig fysisk aktivitet Àr lÀrarna i idrott och hÀlsa.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra fritidspedagogers uppfattningar kring hur fysisk aktivitet pÄverkar elevers lÀrande inom fritidshemmets arena. Studiens frÄgestÀllningar bestÄr av, vilka typer av fysisk aktivitet upplever fritidspedagoger som sÀrskilt betydelsefulla för elevers lÀrande? samt vilka pedagogiska möjligheter och hinder uppfattar fritidspedagoger att det finns med fysisk aktivitet pÄ fritidshemmet? Forskningen som denna studie vilar pÄ belyser den fysiska aktivitetens betydelse för barn samtidigt som den fria leken som fysisk aktivitet berörs. Forskningen framhÄller Àven de hinder och möjligheter som kan uppstÄ i mötet med fysisk aktivitet som lÀrande inom fritidshemmets arena. Studiens resultat har analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och pragmatismens filosofi avseende pÄ lÀrande.

Bakgrund: Fysisk aktivitet Àr all kroppsrörelse som resulterar i ökad energiförbrukning. Genom att vara fysisk aktiv sÄ minskar risken att drabbas av flera sjukdomar. Balans och muskelstyrka förbÀttras och risk för benskörhet minskar. Fysisk aktivitet kan anvÀndas bÄde i förebyggande syfte och som behandling av sjukdom. Sedan 2001 har fysisk aktivitet kunnat förskrivas pÄ recept (FaRŸ).

Den hÀr studiens syfte har varit att undersöka lÀrares uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse för skolarbetet. Som metod anvÀndes intervju i bÄde undersökandet av ett befintligt rörelseprojekt och lÀrarnas uppfattningar. En deltagande observation utfördes ocksÄ för att kunna observera fysisk aktivitet i ett klassrum. Resultatet visar att lÀrarna upplever rörelseprojektets utformning tillfredstÀlland och material och övningar dÀrifrÄn hjÀlper eleverna att utveckla kroppsuppfattning, sjÀlvkÀnsla, samarbetsförmÄga, koncentrationsförmÄga och motorik. LÀrarna anser att fysisk aktivitet Àr en nödvÀndighet i undervisningen för eleverna nÀr det Àr lÄngpass i skolan.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett ökande problem i dagens samhĂ€lle och kan leda till mĂ„nga negativa konsekvenser för sĂ„vĂ€l individ som samhĂ€lle. Personer med övervikt och fetma har en ökad risk för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Undersökningar har visat att kvinnor Ă€r mindre fysiskt aktiva och har en sĂ€mre psykisk hĂ€lsa. Fysisk aktivitet Ă€r den mest effektiva metoden för att behandla övervikt och fetma. Men fysisk aktivitet kan ocksĂ„ ha positiv pĂ„verkan pĂ„ den psykiska hĂ€lsan samt skydda mot stress, depression och Ă„ngest.

Övervikt och fetma Ă€r idag ett stort problem hos barn och ungdomar, i synnerhet pĂ„ grund av fysisk inaktivitet och försĂ€mrade matvanor. Skolan Ă€r en viktig instans i frĂ€mjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott Ă€r ocksĂ„ viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslĂ„ngt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod, följt av innehĂ„llsanalys som analysmetod.

MÀnniskan Àr skapad för ett liv i rörelse och i dagens samhÀlle rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet. Upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet pÄverkas av den livssituation man befinner sig i. Fysisk aktivitet upplevs betydelsefullt av fysioterapeutstudenter och majoriteten utför fysisk aktivitet regelbundet. Studiens syfte var att undersöka fysioterapeutstudenters upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet och om dessa pÄverkats av de fysioterapeutiska kunskaper som erhÄllits med utbildningen. FörfrÄgan om medverkande skickades ut via mail och sociala medier.

Bakgrund: Fysisk beröring Àr en central del i omvÄrdnad och ingÄr i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet Àr fysisk beröring ett grundlÀggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvÄrdnadspersonalen möta pÄ ett respektfullt och ödmjukt sÀtt och det Àr skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det Àr för mÀnnen nÀst intill tabubelagt med det kroppsliga vÄrdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvÄrdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvÄrdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

Bakgrund: Depression Àr en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kÀnda behandlingsmetoder finns Àr det fÀrre Àn hÀlften som behandlas. Den vanligaste behandlingen Àr antidepressiva lÀkemedel men tyvÀrr kan det medföra mÄnga biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan pÄverka en mÀnniska med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehÄllande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sÀnka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pÄgick under lÀngre tid samt högintensiva aktiviteter.

 Syftet med denna uppsats Àr att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvÄrigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmÄga och koncentrationssvÄrigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebÀr svÄra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk trÀning pÄ olika sÀtt kan ha en positiv pÄverkan pÄ koncentrationsförmÄgan men det verkar rÄda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som Àr effektiv. För att besvara vÄrt syfte har vi med hjÀlp av enkÀter frÄgat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga under teoretiska lektioner. Vi har Àven intervjuat en speciallÀrare om hennes arbete och om hennes syn pÄ fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga.