Rapporten avser att visa på vikten av fysisk aktivitet som en faktor som påverkar skolresultat..

Människans behov av fysisk aktivitet är lika stort idag som det alltid varit. Dock har människans genomsnittliga energiförbrukning minskat avsevärt i och med det mer moderna samhället. Enligt Fyss, (2008) är den åtgärd som skulle ha störst positiv effekt på folkhälsan ökad fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har visat sig ha positiva effekter på människors välmående, dock är verkningsmekanismerna okända. Idag använder samtliga landsting i Sverige sig av fysisk aktivitet som behandlingsform för olika sjukdomar.

Ohälsan relaterad till kost och fysisk aktivitet fortsätter att öka världen över och förebyggande insatser behövs redan i tidig ålder för att hejda trenden. Enligt studier hör ungdomar i gymnasieåldern till en särskild riskgrupp då de efter studenten blir mer självständiga individer som fattar fler beslut på egen hand kring kost och fysisk aktivitet. Eftersom uppfattningar och attityder är en stor del av vad som styr beteende så är dessa av intresse att studera som en del av det hälsofrämjande arbetet.Till vår studie utformade vi en enkät som vi med hjälp av har undersökt uppfattningar och attityder kring kost och fysisk aktivitet hos en grupp gymnasieelever i Göteborgsområdet och sammanlagt deltog 106 elever i undersökningen. Enkätsvaren analyserades därefter med hjälp av SPSS (17.0).Resultaten visade att majoriteten av deltagarna hade en positiv attityd till hälsa, men att en del av deras uppfattningar om hälsosam kost och fysisk aktivitet inte stämmer överens med Livsmedelsverkets fem kostråd och rekommendationer om fysisk aktivitet. Vi kunde även urskilja skillnader mellan tjejernas och killarnas uppfattningar och attityder kring fysisk hälsa.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vilka åtgärder sjuksköterskor kan vidta för att få patienter >65 år att börja aktivera sig och/eller bibehålla sin fysiska aktivitet efter sjukhusvistelsen. Regelbunden fysisk aktivitet förebygger både fysiska och psykiska sjukdomar. Fysisk aktivitet är även en viktig komponent för att förbättra hälsan vid många sjukdomar. Kunskaperna om människans åldrande har ökat markant under de senaste decennierna och levnadsvanornas betydelse för processerna i åldrandet har blivit tydligare. Det har skett en minskning av den fysiska aktiviteten hos många människor i samband med den stigande åldern.

SAMMANFATTNING:Äldre rullstolsburna personer är för lite fysiskt aktiva. Studien visar att de rullstolsburna personerna på servicehem har för lite fysisk aktivitet. En kvantitativ studie gjordes genom tolv systematiska observationer. Det var den fysiska aktiviteten hos äldre som observerades på ett servicehem. Inklusionskriterier var personer med nedsatt rörlighet, sittande i rullstol som hade svårt att aktivera sig själva.

Fysisk aktivitet är viktigt för att minska livsstilssjukdomarnas utbredning. Den fysiska aktiviteten är idag låg, både i Sverige och i övriga delar av världen. För att öka den fysiska aktiviteten har metoder tagits fram för att främja fysisk aktivitet och förändra dåliga vanor. Två av dessa kallas ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa effekten av ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal på utfall såsom fysisk förmåga, livskvalitet och livsstilsförändring samt hur dessa metoder kan användas som behandling.

Inom den positiva psykologin hävdas att det finns ett starkt samband mellan en individs känslor och fysiska välmående och hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan positiva emotioner och fysisk hälsa. Är ett positivt förhållningssätt bra för individens fysiska hälsa? Metoden som användes var en litteraturgenomgång av artiklar, i vilka sambandet mellan positiva emotioner och fysisk hälsa har undersökts. Resultatet visar att positiva känslor som glädje, intresse, tillfredsställelse och kärlek har både omedelbara och långsiktiga effekter på fysisk hälsa.

Syftet med detta arbete har varit att förstå och beskriva personalens inställning till och tillämpning av fysisk aktivitet i innemiljön på tre olika förskolor. Vi har valt att fokusera på den grovmotoriska aspekten av fysisk aktivitet och tittat på barnens möjligheter till att utföra sådana aktiviteter på förskolorna. Detta har vi gjort genom att formulera fem frågeställningar och utifrån dessa satt oss in i forskning samt annan relevant litteratur. Utifrån frågeställningarna utformade vi sedan semistrukturerade intervjuer och systematiska observationer som vi genomförde på de tre förskolorna. Genom våra datainsamlingsmetoder har vi fått ta del av skilda sätt att tillämpa fysisk aktivitet i förskolan.

Undersökning av hur skolor i Dalarna och Skåne arbetar med fysisk aktivitet i skolans dagliga verksamhet utöver idrottstimmarna, kopplat till läroplanens mål om daglig rörelse inom ramen av hela skoldagen. .

Föreliggande studie undersökte en eventuell skillnad i fysisk aktivitet mellan inre (intrinsic) och yttre (extrinsic) motiverade gymnasieelever med utgångspunkt från SDT-teorin (Self-Determination Theory) samt även eventuella köns- och åldersskillnader. Enkätformulär med items från IMI- (Intrinsic Motivation Inventory) och EMI- (Extrinsic Motivation Inventory) skalan för motivation tillsammans med det korta IPAQ-formuläret för fysisk aktivitet delades ut till 194 friskole-gymnasieelever från yrkesinriktade program. Resultatet visade att elever som var mer inre motiverade också var mer fysiskt aktiva. Ingen könsskillnad fanns för fysisk aktivitet eller för inre motivation. Inom IMI-subskalan för självständighet hade kvinnorna ett signifikant högre medelvärde än männen.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på hur eleverna i undersökningen uppfattade sina vanor kring och betydelse av fysisk aktivitet och kost. Dessutom ville vi undersöka hur eleverna upplevde att skolorna arbetar med fysisk aktivitet utanför ämnet idrott och hälsa. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod, där enkäter var den undersökningsform som tillämpades. Anledningen till det var att vi ville undersöka en stor grupp elever för att kunna se tendenser och därför anser vi att den kvantitativa metoden passade bäst för den här studien. Resultatet i undersökningen visar att en klar majoritet av de elever som tillfrågades uppskattar sina motions- och kostvanor som goda.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades.

Äldre människor har statistiskt visat sig vara en utsatt grupp för psykisk ohälsa och försämrad livskvalité. Låg dos av fysisk aktivitet har rapporterats försämra självupplevd livskvalité och hälsa, medans regelbunden fysisk aktivitet har visat sig stärka detta samband. Massage har belägg för att vara ett kraftfullt verktyg mot stress och oro samt delvis kunna stärka självkänsla och självförtroende. Denna studie syftade till att undersöka om massage och fysisk aktivitet kan förbättra äldre människors självupplevda hälsa. Försökspersoner (n=13) från Östersunds kommun med olika hälsostatus rekryterades för 6 veckors intervention av en kombination av styrketräning och massage.

TIA är en kraftig varningssignal för att drabbas av en allvarligare hjärt-kärlhändelse, bland annat stroke. Hjärt-kärlsjukdomar är beroende av levnadsvanor, där låg nivå av fysisk aktivitet är en viktig faktor. Bland de viktigaste behandlingsmetoderna mot hjärt-kärlsjukdomar, både primär - och sekundärpreventivt, är förändring av levnadsvanor. Rådgivning om fysisk aktivitet bör bestå av individanpassade muntliga råd i kombination med skriftlig information och uppföljning. Sjukgymnaster som träffar TIA-patienter har möjlighet att informera patienterna om fysisk aktivitet men det är inte känt i vilken omfattning detta sker.

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom och är den främsta orsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Sjukdomen leder till försämrad rörelseförmåga, smärta, fatigue och sänkt livskvalitet. Symtomen försvårar de dagliga aktiviteterna och personer med MS är idag mindre fysiskt aktiva än friska personer. Syftet med studien var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar individer med MS. Studien utfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar granskades.