Sökresultat:
1526 Uppsatser om Arbetsmiljölagen - Sida 53 av 102
Positiv feedbacks pÄverkan pÄ lagsport : Passningsspel i fokus
Syfte och frĂ„gestĂ€llningSyftet med studien Ă€r att undersöka hur positiv feedback pĂ„verkar passningsspel inom fotboll.FrĂ„gestĂ€llningar: -         Ăkar antalet passningar i en matchsituation om spelarna fĂ„r positiv feedback i samband med passningar?-         Ăkar antalet mĂ„l i samband med en ökning av passningar? MetodStudien kommer vara av en kvantitativ ansats. Författaren kommer observera ett bestĂ€mt beteende som han sedan för ner till statistik. Passningsspelet samt antalet mĂ„l kommer att observeras. Fyra lag med fem spelare i vardera lag kommer att observeras under Ă„tta matcher för vardera lag, varav deltagarna i fyra matcher kommer erhĂ„lla positiv feedback för varje pass. Detta kommer vara en cross-over studie dĂ€r tvĂ„ lag fĂ„r positiv feedback för lyckad passning under tillfĂ€lle ett, medan de resterande tvĂ„ lagen fĂ„r positiv feedback för lyckad passning under tillfĂ€lle tvĂ„.
Fastighetsbolagens incitament gÀllande energieffektivisering
SammanfattningFastighetsbranchen förbrukar under driftskedet stora mÀngder energi för att driva sina fastigheter. Lagen om energideklarationer och byggnader trÀdde i kraft den första oktober 2006. Lagens syfte Àr att effektivisera energianvÀndningen i bebyggelsen och pÄ sÄ vis minska utslÀppen av farliga vÀxthusgaser. FastighetsÀgare med flerbostadshus i sitt bestÄnd skall senast vid utgÄngen av 2008 upprÀttat en energideklaration för samtliga inehavda flerbostadshus. Energideklarationen berör fastigheters energimÀssiga prestanda men, utgör ocksÄ ett underlag för framtida energiinvesteringar.Som en reaktion pÄ den relativt nyimplementerade energideklarationen valde författarna att undersöka vilka bakomliggande incitament fastighetsÀgare har för att energieffektivisera.Författarna valde vidare att undersöka om nÄgra ÄtgÀrdsförslag som presenteras i energideklarationen Àr fördelaktiga för fastighetsÀgare.Författarna har valt an anvÀnda sig av ett kvalitativt arbetssÀtt samt en deduktiv ansats.
Personlig assistans - Insatsen, yrket och utbildningskraven
Syftet med vÄrt examensarbete Àr undersöka generella utbildningskrav pÄ personliga assistenter. Vi vill ocksÄ fÄ en ökad förstÄelse för hur assistenternas arbetsförhÄllanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi Àr intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns pÄ Àmnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som Àr berörda av Àmnet framför. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀndes en litteraturstudie och genom innehÄllsanalys och sekundÀranalys jÀmför vi de olika Äsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjÀlp av vÄr litteraturstudie möjlighet besvara följande frÄgestÀllningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut pÄ personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i sÄ fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhÄllanden ut?
Teorierna vi utgÄr ifrÄn Àr: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens.
Drabbade mÀn och beroende kvinnor : En aktstudie utifrÄn ett genusperspektiv
Syftet med studien var att analysera bistÄndsutredningar utifrÄn ett genusperspektiv för att undersöka om det finns nÄgra skillnader bÄde sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt utifrÄn kön. VÄrt gemensamma intresse för genusfrÄgor och socialt arbete för individer med funktionsnedsÀttningar Àr anledningen till valet av studiens inriktning. Karin Barrons teori om att kvinnor och mÀn med funktionsnedsÀttningar inte tilldelas kön har inspirerat till studien.Med hjÀlp av socialkonstruktivism och ett genusperspektiv har empirin analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. Studiens empiri bestÄr av bistÄndsutredningar enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) angÄende ansökan om personlig assistans. Utredningarna kommer ifrÄn en relativt stor kommun.Resultatet visar att sprÄket i bistÄndsutredningarna synliggör kön och skapar olika bilder av kvinnor och mÀn med funktionsnedsÀttningar.
Förarbeten: en undersökning om lagförarbeten, maktdelning och rÀttssÀkerhet
Lagförarbeten intar en unik position i Sverige vid en jÀmförelse med andra rÀttsystem genom sin starka stÀllning bland de andra rÀttskÀllorna. Sverige Àr antagligen det land dÀr lagförarbetena Ätnjuter starkast stÀllning i vÀrlden. Varför Sverige Àr sÄ annorlunda Àr en frÄga som det inte har reflekterats över eller diskuterats om i nÄgon större utstrÀckning i den offentliga debatten. En intressant frÄgestÀllning som aktualiseras angÄende förarbeten Àr emellertid frÄgan om maktdelning mellan den lagstiftande, verkstÀllande och dömande makten, dvs. riksdag, regering och domstolarna.
Etablering i Dubai. En fallstudie om en svenskbanks möjligheter pÄ en marknad med en stark vÀxande ekonomi
VÄrt syfte i denna uppsats Àr att undersöka om Dubai kan vara en potentiell marknad för Swedbank och detta kommer att göras genom en jÀmförelse med etableringsprocessen i Kina. Vi vill Àven poÀngtera att vi genom denna undersökning kommer fokusera pÄ sökningsfasen som Àr början pÄ ett företags ingÄngsfas pÄ en ny marknad. DÀrefter Àr vi intresserade att ta reda pÄ de möjligheter som marknaden och dess aktörer erbjuder, vilket i sin tur leder till en ny fas, dvs. projektfasen. Vi har med denna uppsats kommit fram till att Dubai har en stor potential för bankbranschen vid en etablering dÄ man bland annat kan vara en del av frizon med full Àgandekontroll.
RÀtt till kommunikation : En kvalitativ studie om Alternativ & Kompletterande Kommunikation med fokus pÄ omsorgspersonalens erfarenheter
MÀnniskor med kommunikationssvÄrigheter kan ges möjligheter till kommunikation med hjÀlp av Alternativ och kompletterande kommunikation, Àven kallad AKK. Att ha förmÄga att kommunicera med sin omgivning, att göra sin röst hörd och att kunna uttrycka sina behov eller önskemÄl borde vara en sjÀlvklarhet, men tyvÀrr Àr detta inte sjÀlvklart för alla mÀnniskor.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal inom Stöd och Omsorg upplever metoder inom AKK samt dess inverkan pÄ personer med kommunikationssvÄrigheter. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ innehÄllsanalys med en induktiv ansats. Halvstrukturerade intervjuer Àr genomförda med fem intervjupersoner som har erfarenhet av personer med kommunikationssvÄrigheter. De som medverkat i studien arbetar som handledare, enhetschef och projektledare i stöd- och omsorg, inom lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS.
Mediegranskning- en komparativ studie om pressens rapportering av politiska skandaler de senaste tjugo Ären
Denna studie grundas pÄ huruvida media har blivit mer dömande Àn granskande i sina rapporteringar om högt uppsatta politiker över en tidsperiod pÄ 20 Är. Det som har granskats Àr tidningars rapportering dÄ en högt uppsatt politiker bestridit över lagen. För att fÄ en grundlig vetenskap om hur media fungerar i vÄrt samhÀlle Àr uppsatsen uppbyggd pÄ kapitel som naturligt leder fram lÀsare till analysen. Till analysen har artiklar anvÀnts frÄn tvÄ Svenska rikstÀckande tidningar sÄsom Expressen och Dagens Nyheter. De politiska hÀndelser som analyseras Àr Ebbe Carlsson- affÀren frÄn slutet av 80- talet, Mona Sahlin frÄn 90- talet och slutligen Laila Freivalds frÄn 2000- talet.
AnstÀlldas upplevelse av förÀndringsarbete: En fallstudie om byte av affÀrssystem i kommunal sektor
FörÀndringar sker i alla typer av organisationer och Àr ofta en svÄr uppgift att genomföra eftersom det Àr en komplicerad process som pÄverkar alla individer i en organisation och de behöver i sin tur skapa mening och förstÄelse av förÀndringen. Lagen om offentlig upphandling Àr den lag som reglerar hur kommuner hanterar upphandlingar och det Àr denna lag som ligger till grund för den studerade kommunkoncernens förÀndringsarbete med att byta affÀrssystem. Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för institutionella mekanismer och anstÀlldas meningsskapande processer under ett förÀndringsarbete i en kommunkoncern. Syftet Àr Àven att identifiera viktiga faktorer vid en förÀndring samt att utveckla en analysmodell för att förstÄ den process en kommun genomgÄr i ett förÀndringsarbete. FörstÄelsen för institutionella mekanismer och anstÀlldas meningsskapande processer ökas genom institutionell teori och litteraturen om sensemaking samt av de berörda aktörernas upplevelse av förÀndringsarbetet.
Möjligheter och begrÀnsningar i molnet
Idag vÀljer mÄnga företag och kommuner att placera data i molnet istÀllet för
pÄ en lokal server, detta medför nya problem som tidigare inte varit aktuella.
Datainspektionen har pÄpekat brister i hur tvÄ kommuner anvÀnder molntjÀnster
för att lagra personlig data dÄ de stÀller sig tveksamma till
molnleverantörernas hantering av data samt insynen till molnleverantörerena.
I detta arbete kommer det undersökas hur den svenska personuppgiftslagen
fungerar nÀr data lÀggs ut i en molntjÀnst. Resultatet av uppsatsen kommer Àven
visa pÄ de olika sÀkerhetshoten som finns i molnet och se vad sÀkerhetsexperter
sÀger för att ta reda pÄ om kommuner och företag Àr medvetna om och
uppmÀrksammar samma hot. För att ta reda pÄ detta har intervjuer genomförts med
en svensk molnleverantör, företag som utvecklar tjÀnster mot molnet,
privatpersoner som nyttjar molnet och experter inom sÀkerhet frÄn Blekinge
Tekniska Högskola, BTH.
Resultatet av studien visar att det Àr svÄrt att se om en amerikansk leverantör
uppfyller de svenska lagarna för personuppgifter, det visar ocksÄ att det Àr
teoretiskt möjligt att anlita en svensk leverantör och uppfylla lagen. Det har
Àven visat sig att den största oron gÀllande molnet Àr bristen pÄ kontroll av
data..
Riskanalys av transporter med farligt gods i VÀnersborgs tÀtort samt riksvÀg 45
Ă
rsskiftet 2003/2004 trÀdde Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor i kraft. DÀrmed upphÀvdes RÀddningstjÀnstlagen. Lagtexten krÀver att kommuner skall upprÀtta en riskhanteringsplan för tÀnkbara olyckstillfÀllen. VÀnersborgs kommun har beslutat göra sÄ och en del i detta arbete Àr att sammanstÀlla en riskanalys. Denna rapport innehÄller en riskanalys för farligt gods inom VÀnersborgs tÀtort samt riksvÀg 45.
SkadestÄndsansvar inom ishockey
Idrotten fyller en vÀrdefull funktion i vÄrt samhÀlle, den verkar som en inspiration och Àr frÀmjande för den allmÀnna folkhÀlsan. Idrotten har Àven en uppfostrande egenskap för unga i samhÀllet och sysselsÀtter mÄnga mÀnniskor som fÄ andra företeelser kan mÀta sig med. Det Àr dÀrför av vikt att elitidrotten framstÄr som ett föredöme, eftersom dess vÀrderingar genomsyrar hela den svenska breddidrotten. VÄld inom sport, och i synnerhet inom ishockey, Àr vanligt förekommande i dagens samhÀlle. Faktum Àr att det inte existerar nÄgon lagstiftning som reglerar att den idrottsliga verksamheten skulle vara undantagen frÄn de allmÀnna lagreglerna om skadestÄnd och straffansvar.
Den onda modern och den försvarslösa fadern : Om förÀldrakonstellationer och köns pÄverkan pÄ rÀttstillÀmpningen i LVU-mÄl
Ă
rligen placeras ett flertal barn och unga med stöd av lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Det centrala fokuset i denna studie Àr att identifiera skillnader vad gÀller rÀttens argumentation i domskÀlen, gÀllande beslut om LVU, med utgÄngspunkt i förÀldrakonstellationer och bioligiskt kön.Studien bygger pÄ totalt 33 domar frÄn 11 av Sveriges förvaltningdomstolar och analyseras i enlighet med diskursanalytisk samt innehÄllsanalytisk metod.Flertalet liknande studier har gjorts tidigare, men samtliga gÀller barnautredningar inom socialtjÀnsten. Forskning med fokus pÄ förÀldrakonstellation och kön i relation till beslut med stöd av LVU saknas pÄ det rÀttsliga omrÄdet. DÄ rÀttens argument i LVU-domar till stor del grundas pÄ socialjÀnstens utredningar finns liknande möster som presenteras i studier som gjorts inom sektorn för socialt arbete.De största skillnader som denna studie presenterar rör vÀrderingar i relation till sprÄket, sÄ som att mödrar misshandlar och fÀder bestraffar nÀr vÄld förekommer i hemmet. TvÄ vÄrdnadshavare fÄr fler brister tilldelade sig jÀmfört med ensamstÄende förÀldrar och mödrar förvÀntas kunna ta hand om sina barn medan fÀder inte har denna förvÀntning pÄ sig och anses vara försvarslösa gÀllande familjerelaterade problem..
Hur kvalitetsgranskar man ett skolbibliotek?
Den senaste tiden har en livlig debatt förts angÄende skolans kvalitet. Som en del av dennadebatt ingÄr skolbiblioteket samt dess roll i kvalitetsarbetet för att eleverna ska kunna nÄ deuppsatta mÄlen. Genom en lagÀndring 2011 flyttades lagtexten om skolbiblioteket tillSkollagen och blev dÄ en del av Skolinspektionens granskningsarbete.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Skolinspektionen sÀkerstÀller attskolbibliotekslagen efterföljs. För att göra detta har intervjuer genomförts med rektorer dÄdessa Àr huvudmÀn över skolbibliotek samt med personal pÄ Skolinspektionen dÄ det Àr desom granskar skolbiblioteken. Vi har utgÄtt frÄn tidigare forskning som vi delade in tvÄomrÄden: skolbibliotekens roll samt kriterier som styr granskning.
Kvinnliga chefer i osynliga strukturer: En sociologisk studie om hur det att vara kvinna och förvaltningschef i offentlig verksamhet
Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.