Syftet med vår fallstudie var att studera hur förskollärare beskriver sitt arbete med naturvetenskap i förskolan och även studera hur detta kan ta sig i uttryck i yrkespraktiken. För att kunna besvara vårt syfte har vi gjort kvalitativa intervjuer och observationer med fem förskollärare i Luleå kommun. Resultatet som vi kom fram till efter vi hade analyserat intervjuerna och observationerna visar att förskollärarnas beskrivningar av sitt arbetssätt oftast stämmer bra överens med vad de gör i praktiken. Deras arbetssätt utgår ifrån läroplanen där barn har möjlighet att på ett lekfullt och utforskande sätt möta naturvetenskap i förskolan. Vårt resultat visar att naturvetenskap i förskolan handlar mest om djur och natur men i några enstaka fall arbetar de även med kemi och fysik.

I detta arbete har samband mellan personlighetsdrag definierade enligt Femfaktor-modellen gentemot strategier för lärande och erhållna betyg undersökts.  53 gymnasieelever på naturvetarprogrammet samt 6 lärare deltog i studien. En tidigare rapporterad association mellan höga idrottsbetyg och extraversion (t.ex. hög självsäkerhet, mera utåtriktad, mer spänningssökande) var statistiskt signifikant även i denna studie.  Två andra personlighetsdrag, vänlighet/värme samt känslomässig stabilitet, visade även signifikans, p<0,05, gentemot höga betyg i biologi/kemi. Hypotesen att lärare tenderar att ge högre betyg till elever som har likande personlighetsdrag som de själva kunde inte verifieras i denna studie. I studien fanns exempel på lärare som gav högsta betyg till elever vars personligheter i vissa avseenden var motsatta lärarens.Då personlighetsdrag ställdes gentemot lärande, både i enkät och intervjuer, pekade resultaten på att elever har olika strategier för att underlätta sitt lärande och det som fungerar för en elev kan vara ineffektivt för andra. Detta understryker vikten av att läraren varierar undervisningen så att inte bara en strategi för lärande premieras..

The aim with this master thesis is to analyze a scientific material concerning the context between learning and child/student development, and factors which controls process of learning, to create an image with quality account and teaching in mathematics, which then can raise the mathematical knowledge among students.The phenomena which stand in focus for the investigation is: why there is a negative tendency for development of knowledge in mathematics, among the Swedish students that TIMSSs investigations showed in intercultural comparison within the years 1993, 1999, 2003 and 2007.The method is the ethnographical method, which is based on: analyzing scientific theories about learning child/student development, factors which controls process of learning, and factors which controls process of learning the most and qualitative empiric investigation with qualitatively analyzes the questionnaires, which is about factors which are controlling the process of learning and factors which are controlling the process of learning the most.Result of the theoretical and empiric analyzes shows that factors as school environment, attitude for subjects and teaching, controls and influence the learning. To end a unenthusiastic tendency as a negative development of mathematical knowledge among students that is shown in TIMSS investigation and to elevate the students' performance in mathematics, an elevated qualitative account and teaching in mathematics, by the factors named. Safe school environments as the intercultural meeting place, the teachers influence part to the students' subjects' attitude in mathematics and goal related grading criteria in teaching, is all required for e qualitative teaching in mathematics..

Hållbar utveckling i skolan? en studie om hur lärare arbetar med hållbar utvecklingSustainable development in school? a study about teachers work with sustainable developmentI detta arbete har jag tittat på hur lärare med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen arbetar med hållbar utveckling i klassrummet. Jag har i teoriavsnittet valt att börja med en definition av begreppet hållbar utveckling där de tre olika perspektiven miljö, socialt och ekonomi tas upp. Sedan beskrivs det aktuella miljöproblemet global uppvärmning, för att sedan i teori delen ta upp vad som står om hållbar utveckling i läroplanen och i kursplanerna för kemi, biologi och fysik. I det sista teoriavsnittet beskrivs hur två olika skolor har arbetat på olika sätt med hållbar utveckling.Metoden som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer där fyra naturvetenskapslärare har intervjuats om sin undervisning i hållbar utveckling.

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att färre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och många har svårt att se meningen med innehållet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte är naturvetenskapen i sig som eleverna avfärdar utan att det mer handlar om hur innehållet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar många ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och ställer bland annat frågor till olika medier där forskare bemöter och svarar på allmänhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjälp av innehållsanalys. Urvalet är hämtat från två populärvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frågor.

I detta examensarbete har vi granskat Skellefte-Tekniken, som är en arbetsmetod inom NO-Teknik (åk1-6). Konceptet bygger på elevaktiva praktiska uppgifter inom NO-Teknik, främst inom kemi, fysik och teknik. Syftet med detta examensarbete, var att undersöka om Skellefte-Tekniken som arbetsmodell, sett ur ett genusperspektiv, bidrar till att väcka elevernas intresse för naturvetenskapliga studier. Syftet var även att ta reda på om skillnader i förståelse förelåg mellan elever som arbetar enligt modellen och sådana som inte gör det. Undersökningen genomfördes i två klasser som arbetar med Skellefte-Teknik och två klasser som arbetar på annat sätt, samtliga i årskurs 6.

Gymnasieelevers intresse för olika delar av ämnesinnehållet i gymnasiets kärnämneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjälp av en enkät. Frågorna var uppdelade dels efter ett fokus på antingen naturvetenskapliga begrepp eller naturvetenskap i vardagen, dels efter ämnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för naturvetenskapliga begrepp och naturvetenskap i vardagen. Jämfört med elever på det naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever på yrkesförberedande program och det samhällsvetenskapliga programmet lägre för naturvetenskapliga begrepp, men också, i omkring samma utsträckning, lägre för naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor på samtliga program.

Med detta arbete vill jag undersöka kemilärares attityder till säkerheten gällande kemilaborationer. Jag vill få en inblick i hur arbetet fungerar i praktiken och vilka faktorer som har betydelse för säkerheten. För att studera lärarnas inställningar valde jag att utföra semistrukturerade intervjuer med hjälp av färdiga frågor. Denna metod ger möjlighet att med hjälp av följdfrågor få en rättvis bild av lärarnas åsikter samtidigt som det ger bra underlag för att jämföra mellan lärarna. Under laborationstid känner sig alla lärare ansvariga för säkerheten och har utarbetade säkerhetsrutiner. Lärarnas individuella inställningar till säkerhetsarbetet verkar vara beroende av hur mycket skolan de arbetar på har satsat på säkerhetsarbete.

Traditionen av vinodling och vinframställning är förhållandevis i Sverige, i jämförelse med andra delar av världen. Syftet med detta kandidatarbete är att med hjälp av en litteraturstudie kartlägga tillgängliga analysmetoder på råvara vid vinframställning och beskriva vad mätvärdena ger svar på, med fokus på vindruvor odlade i kyligare klimat så som i Sverige. Utifrån litteraturstudien innefattar arbetet även beskrivning av vinframställning och de olika kemiska beståndsdelarna i råvaran (vindruvor), vinmust och vin så som alkohol, socker, syra och fenoler. Som del av arbetet jästes must pressad från grekiska bordsdruvor och mätningar för ?Brix, titrerbar syra och pH utfördes för att se hur värdena förändrades under jäsningens gång. Något välsmakande vin framställdes inte, men tillräckligt för att kunna genomföra några av analysmetoderna. Förståelse för analysmetoderna och dess resultat underlättar processen vid vinframställningen oerhört och blir betydelsefullt för att kunna producera ett välsmakande vin. Vissa av analysmetoderna är mer avancerade och kräver både mycket goda kunskaper i kemi och laboratoriearbete.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 4-6 anser är intressant inom naturvetenskap.Studiens syfte undersöktes genom en kvantitativ metod i form av en enkät. Det är väsentligt att undersökaelevers intresseområden eftersom ett intresse inom ett ämnesområde stimulerar lärandet och förbättrardärmed även resultatet. Studien har en teoretisk anknytning till socialkonstruktivism. Tre klasser, enårskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6 från samma grundskola i Mellansverige, svarade på enkäten. Totaltmedverkade 46 elever.

Denna rapport är en del av ett självständigt arbete där en barnbok med tillhörande aktiviteter har framställts av två studenter med inriktning på matematik. Syfte är att framställa ett lättillgängligt pedagogiskt material för pedagogerna att arbeta med. Materialet ska vara konkret och föremålen till aktiviteterna i barnboken är material som oftast finns ute i verksamheterna eller i utemiljön. Målet är att barnboken ska väcka det matematiska intresset hos toddlarna (1-2 åringar), (Løkken, 2008). Anledningen till att materialet riktar sig till toddlarna är för att man bör introducera matematiken i tidig ålder.

Studiens syfte var att undersöka hur elever i årskurs två förstår vattnets fasförändringar i jämförelse med elever i årskurs fyra. Även elevernas kunskaper i förhållande till kursplanens centrala innehåll och kunskapskrav undersöktes. Studien baseras på 52 elever varav 24 i årskurs två och 28 i årskurs fyra. För att ta reda på hur eleverna förstod vattnets fasförändringar gjordes kvalitativa gruppintervjuer där eleverna fick förklara olika fenomen som visades för dem. Även intervjuer med lärarna för klasserna har gjorts för att ta reda på vilken undervisning eleverna har fått.

SammanfattningBakgrund:Ett projekt för lärare att arbeta med formativ bedömning startades på en skola i Borås Stad. Detta projekt påbörjades som ett svar på den negativ statistik beträffande elevers skolprestationer som kommunen ådragit sig i olika nationella jämförelser. Bedömning för lärande (BFL) blir således ett led i att försöka förbättra elevers skolprestationer.Syfte:Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur ett antal matematik- och språklärareresonerar kring och använder sig av formativ bedömning.Metod:En kvalitativ intervjustudie har genomförts.Resultat:Denna studie visar hur ett antal lärare resonerar kring och använder sig av formativbedömning. Studien visar att lärarna säger att de är positiva till arbetet med formativbedömning, även om de klart uttrycker att de kan se att det finns negativa aspekter meddenna undervisningsmetod. Vidare kan vi i denna studie se att de intervjuade lärarnas arbete med, samt beskrivning av, formativ bedömning struktureras av det arbetsmaterial de har fått ta del av inom ramen för projektet.

Prokalcitonin är ett prohormon på 116 aminosyror som normalt produceras i tyroideas c-celler och i neuroendokrina celler i lungorna som svar på hyperkalcemi. Vid sepsis och andra bakteriella infektioner stimulerar bakterielipopolysackarider (LPS) och olika cytokiner produktionen av prokalcitonin i celler i hela kroppen. Flera studier har gjorts för att utvärdera hur prokalcitoninmätningar kan användas, dels för att skilja bakteriella infektioner från icke-bakteriella, dels för att anpassa antibiotikabehandlingen individuellt. I dessa studier har antibiotikaanvändningen kunnat minskas, vilket kan leda till minskat selektivt tryck och minskad resistens hos bakterier, samt sänker kostnaden för behandling. Syftet med denna studie är att sätta upp en ny metod för prokalcitoninanalys.

Syftet med detta produktionsarbete är att genom intervjuer med elever utveckla förståelsen för och undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i matematik i år 5. För att undersöka elevers uppfattning om formativ bedömning i matematik har tre frågeställningar besvarats: hur eleverna uppfattar olika aspekter (såsom var eleverna är i sitt lärande, var de ska och hur de ska komma dit) av formativ bedömning i matematik, hur eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematik samt hur eleverna uppfattar självbedömning och kamratbedömning i matematik. I syfte att besvara detta har kvalitativa intervjuer med elever i år 5 genomförts för att samla in material och bearbetning samt analys av insamlat material har genomförts med inspiration från den fenomenografiska metodansatsen.Det som resultatet sammanfattningsvis belyser  är att elevers uppfattningar angående om var eleverna är i sitt lärande tenderar att vara resultatorienterade, samtidigt som elevernas uppfattningar om hur läraren vet var eleverna är i sitt lärande är mer processorienterade. Genomgångar och individanpassat arbetsmaterial uppfattas av eleverna som tillfällen då flera av Wiliam och Thompsons (2008) nyckelprocesser och  strategier kan synliggöras. Angående hur eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematikundervisningen visar resultatet bland annat att eleverna vill ha återkoppling som kan relateras till  Wiliam och Thompsons tre nyckelprocesser, det vill säga (a) vad eleven ska sträva efter, (b) fastställa var eleven är i sitt lärande och (c) vad som behövs för att komma dit, samt Hattie och Timperleys (2007) tre frågor som kännetecknar framåtsyftande återkoppling.