Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.

Denna uppsats undersöker hur deltagare i arbetsmarknadspolitiska program upplever deltagandet och effekten av programmen. Studien riktar sig specifikt mot fas 3 inom jobb- och utvecklingsgarantin, dit individer som varit arbetslösa under flera Ärs tid skrivs in. ProblemomrÄdet omfattas av hur arbetslivets förÀndring leder till komplikationer för individer som Àr arbetslösa. Sju medverkande intervjupersoner deltog i studien, dÀr semi-strukturerade intervjuer anvÀndes. Resultaten visar att deltagarna i programmet upplever att de dagliga aktiviteterna Àr meningsfulla, men att det politiska och byrÄkratiska ramverket leder till försÀmrat vÀlmÄende och hopplöshet.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att analysera den aktiva arbetsmarknadspolitiken utifrĂ„n ett antal lĂ„ngtidsarbetslösas perspektiv. Tyngdpunkten i frĂ„gestĂ€llningarna har lagts pĂ„ huvudinformanternas upplevelser, erfarenheter, attityder och Ă„sikter om arbetsmarknadspolitiska Ă„tgĂ€rder. Även beteendet efter Ă„tgĂ€rderna och hur man vĂ€rderar dem har tagits med. Personer med god utbildning och arbetslivserfarenhet pĂ„ högre nivĂ„ sa sig ha haft större utbyte av Ă„tgĂ€rder och visade pĂ„ större tilltro till deras sjĂ€lvförtroendehöjande effekt. NĂ„got starkt samband mellan studiemotivation och Ă„tgĂ€rder kunde inte finnas hos informanterna.

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

Andelen avhopp fr?n den kommunala vuxenutbildningen ?r h?g. Enligt Skolverkets statistik l?g andelen avhopp mellan 18.7 och 20.2 procent under kalender?ren 2004-2009 (Skolverket 2011). Syftet med den h?r studien ?r att studera hur man som l?rare kan g?ra f?r att ?ka chansen att eleverna slutf?r de kurser de p?b?rjar. F?r att ta reda p? det har jag gjort en litteraturstudie ?ver vad forskningen ger f?r m?jliga sk?l till att eleverna s?ker kursen fr?n b?rjan samt varf?r de v?ljer att hoppa av.

Föreliggande forskningsrapport syftar till fördjupning i frÄgor som rör lÄngtidssjukskrivna kvinnor med psykisk ohÀlsa. I Sverige Àr i dag kvinnor överrepresenterade nÀr det kommer till lÄngtidssjukskrivningar och att delta i arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram pÄ arbetsförmedlingen. Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga fem lÄngtidssjukskrivna kvinnors upplevelser av att vara i en rehabiliteringsprocess. Studiens intresseomrÄde rör sig kring vad det kan vara för faktorer som pÄverkar om kvinnorna hjÀlps av att vara i ett ÄtgÀrdsprogram. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ intervju nÀr jag samlat in mitt empiriska material.

LÄngtidssjukskrivningar Àr ett folkhÀlsoproblem i Sverige liksom i hela vÀstvÀrlden, ett problem som Àr mer utbrett bland kvinnor Àn bland mÀn. Projekt Vitalis följde 312 kvinnor i Uppsala lÀn som utförsÀkrades och som före inskrivning i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion (Intro) randomiserades till tvÄ interventionsgrupper samt en kontrollgrupp. Denna uppsats Àr en delstudie i Vitalis med huvudsaklig avsikt att jÀmföra studiedeltagarnas erfarenheter och upplevelser av Intro, beroende pÄ om de ingÄtt i Vitalis interventionsgrupper eller i kontrollgruppen. Vitalis genomfördes som en RCT med enkÀtmÀtningar vid fem tillfÀllen. I denna delstudie anvÀnds enkÀtmaterial frÄn tvÄ mÀttillfÀllen, vid projektets start samt efter avslutat deltagande i Intro, 6-7 mÄnader efter projektstart. Deltagare i interventionsgrupperna upplevde insatser och aktiviteter i Intro som anpassade efter individens behov och förutsÀttningar i högre grad Àn dem i kontrollgrupppen.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.

En halv miljon svenskar i arbetsför Älder har funktionshinder som medför att deras arbetsförmÄga Àr nedsatt. Endast varannan person i denna grupp Àr sysselsatt. Trots att det Ärligen avsÀtts cirka 12 miljarder kronor till arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionshinder ökar skillnaden i sysselsÀttningsgrad mellan gruppen och övriga befolkningen. Den mest omfattande arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrden Àr lönebidraget som ekonomiskt kompenserar arbetsgivaren vid anstÀllning av personer med nedsatt arbetsförmÄga. MÄlsÀttningen med lönebidraget Àr att det skall trappas ned över tid och att arbetstagaren skall övergÄ till osubventionerad anstÀllning.

Bakgrund D?lig munh?lsa kan leda till b?de lokala infektioner och allvarliga sjukdomar s?som stroke och annan hj?rt-k?rlsjukdom. Tandborstning prioriteras ofta bort i v?rdmilj?er och det ?r sjuksk?terskans ansvar att v?rna om f?rebyggande ?tg?rder. Teorin om Missed Nursing Care fokuserar p? orsaken till uteblivna omv?rdnads?tg?rder.

Denna uppsats a?r en studie i hur man hanterar la?kemedel pa? en klinik pa? ett sjukhus i Sverige. Ma?let a?r att se vilka a?tga?rder som skulle kunna appliceras fo?r att fa? en sa?krare va?rd genom att fo?rso?ka minska antalet felmedicineringar. Studien gjordes genom observationer och samtal med ansta?llda pa? kliniken, samt att relevanta teorier hittades, vilket gjorde att en del fo?rba?ttringsfo?rslag och ide?er till vidare forskning lades fram.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.