Uppsatsen fokuseras kring högskoleutbildade kvinnor som befinner sig i en specifik arbetsmarknadspolitisk Ă„tgĂ€rd. ÅtgĂ€rden har en inriktning mot lĂ€rande och kompetens, kombinerat med arbetspraktik. Uppsatsen bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer med fem av de kvinnliga deltagarna i Ă„tgĂ€rden. Dessa kvinnors upplevelser av sitt lĂ€rande och de erfarenheter de gör Ă€r en av grundstenarna i arbetet. Resultatet av detta arbete tyder pĂ„ att det kan ha betydelse att du Ă€r kvinna för att fĂ„ ett arbete pĂ„ en allt hĂ„rdare arbetsmarknad, en arbetsmarknad med allt större förutsĂ€ttningar för selektering utifrĂ„n andra faktorer Ă€n formell kompetens.

Arbetslösheten i Sverige ses som ett samhÀllsproblem dÀr den rÄdande lÄgkonjunkturen och massuppsÀgningar har lett till att arbetslösheten har stigit. Ett vanligt sÀtt att motverka att arbetslöshet uppkommer samt för att lindra dess effekter Àr att olika arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder vidtas. I december 2008 beslutade regeringen om att satsa 1,1 miljarder kronor pÄ en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd i form av jobbcoachning. ArbetsmarknadsÄtgÀrden innebÀr att arbetssökande erbjuds möjlighet till jobbcoachning i syfte att utveckla och förbÀttra sitt arbetssökande för att fortare komma ur arbetslösheten. Syftet med denna studie var att undersöka arbetssökandes upplevelse av jobbcoachning.

VÀxjö University, School of Social SciencesBachelor ThesisTitel: Minijob ? en tysk arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrdAuthor: Hanna PeterssonSupervisor: Lennart BergfeldtI?ve made a descriptional evaluation of the tax-free low-income action from Germany, Minijob. If the employees earns maximum 400 ? a month they don?t have to pay any tax. The employer pays an employer?s fee of 30 %.

Arbetslösheten bland unga vuxna Àr idag hög i Sverige. Detta samhÀllsproblem förebyggs bland annat genom arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder. Denna sociologiska studie bygger pÄ kvalitativ metod och baseras pÄ tio intervjuer. Studien undersöker instÀllningar kring det arbetsmarknadspolitiska projektet ?100 satsningen? hos anstÀllande chefer samt deltagare i projektet.

Det rÄder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsÀttningstal mellan inrikes och utrikes födda iSverige. Det finns ett uttalat politiskt mÄl att minska dessa skillnader genom att ökasysselsÀttningen bland invandrare. För att Ästadkomma en sÄdan förÀndring har en rad ÄtgÀrderprövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten Àr varierande. Dennauppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrderna riktade mot invandrare,nÀmligen det sÄ kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare.

LuleÄ kommun och Arbetsförmedlingen startade kompetensutveckling och lokalt utvecklingsarbete, KUL pÄ landet, för att minska arbetslösheten pÄ landsbygden. Denna undersökning granskade KUL pÄ landets syfte, deltagarnas motivation, utveckling och gruppens betydelse för dessa samt upplevelser som byautvecklingsgrupperna hade av KUL pÄ landet utifrÄn motivationsteorier och arbetsmiljöteorier. Undersökningen kom ocksÄ att inriktas pÄ projektsamordnarnas och arbetsledarens arbetssÀtt. Syftet med KUL pÄ landet visade sig uppfyllas i viss mÄn, sannolikt pÄ grund av projektsamordnarna och arbetsledaren, men Àven gruppen pÄverkade deltagarna positivt. UtvÀrderingen fann att KUL pÄ landet mÄste ses ur ett lÄngsiktigt perspektiv dÄ förÀndringar som utveckling av landsbygdsföretagande inte sker över en dag.

Vilka effekter ger sÀrskilda insatser till personer som Àr uppsagda till följd av varsel? Denna uppsats syftar till att undersöka effekterna pÄ ÄtergÄng till arbete av extra-insatta utbildningar som syftade till omstÀllning vilka fanns tillgÀngliga för de som varslades vid Volvo Cars och dess underleverantörer 2008/2009. EffektutvÀrderingen utgÄr ifrÄn överlevnadsanalys dÀr projektgruppen matchas mot en kontrollgrupp bestÄende av samtliga övriga varslade i Sverige. Resultaten visar att gruppen som tog del av utbildningsinsatserna hade signifikant lÄngsammare ÄtergÄng till arbete jÀmfört med en matchad kontrollgrupp..

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder har för betydelse för arbetslösa ungdomar, bÄde psykiskt och socialt. FrÄgor som vi ville ha svar pÄ var varför ungdomarna gÄr en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd och vad den betyder för dem. Hur det Àr att vara arbetslös och om deras situation förÀndrats sedan de började pÄ ÄtgÀrden. Vi ville Àven se om det Àr nÄgon skillnad mellan ÄtgÀrderna i Halmstad jÀmfört med Varberg.Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod genom att göra intervjuer med sju ungdomar samt personal frÄn arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten. Fokusering har legat pÄ den sociologiska visionen enligt Mills, Becks individualisering, Baumans arbetsetik och kontroll pÄ den egna individen, social exkludering och Foucaults disciplineringsprocess.

I uppsatsen studerar jag hur Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvÀrdering (IFAU) har följt upp och utvÀrderat det svenska friÄrsförsöket. Jag undersöker om deras tillvÀgagÄngssÀtt stÀmmer överens med hur man teoretiskt bör följa upp och utvÀrdera arbetsmarknadspolitiska program. Hemström med fleras (2002) ?Att följa upp och utvÀrdera arbetsmarknadspolitiska program? ligger som huvudsaklig teoretisk grund för studien. IFAU:s uppföljningar av friÄrsförsöket stÀmmer till stora delar överens med vad man bör ha med i enkla uppföljningar av program och de har Àven studerat hur implementeringsprocessen av friÄrsförsöket har gÄtt till.

En arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd som har införts de senaste Ären för att minska antalet personer som stÄr utanför arbetsmarknaden och som fÄr försörjningsstöd Àr att erbjuda jobbcoachning till personer som Àr arbetslösa. SödertÀlje kommun har i riktlinje med detta, genom sitt bolag Telge koncernen tillsammans med Manpower AB, startat ett företag; Manpower Telge Jobbstart för att fÄ ner den stora andelen arbetslösa i kommunen genom ett program innehÄllande jobbcoaching. Manpower Telge Jobbstarts verksamhet bekostas av SödertÀlje kommun och har under de dryga tvÄ Ären sedan företaget startades visat upp goda resultat.Denna uppsats Àr en fallstudie, med kvalitativ ansats, pÄ Manpower Telge Jobbstart. Insamlingen av empirisk data har gjorts genom tvÄ besök pÄ företaget dÀr tre personer som Àr insatta i verksamheten har intervjuats. Dessutom har tvÄ gruppaktiviteter med deltagare i programmet studerats.

Den skillnad som finns i sysselsÀttningsgrad mellan svenskar och invandrare pÄ arbetsmarknaden kan förklaras pÄ olika sÀtt. En förklaring Àr att arbetsgivare upplever en osÀkerhet kring invandrares kompetens vilket kan leda till statistisk diskriminering i anstÀllningsförfarandet. Förekomsten av osÀkerhet och statistisk diskriminering var bakgrunden till att Svenskt NÀringsliv 2003 tog initiativ till skapandet av den arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrden prova-pÄ-plats. Denna ÄtgÀrd syftar till att eliminera den osÀkerhet som rör invandrares kompetens och dÀrmed Àven till att förbÀttra integrationen av invandrare pÄ arbetsmarknaden. I syfte att undersöka om ÄtgÀrden verkligen kan förÀndra invandrares situation pÄ arbetsmarknaden till det bÀttre har vi gjort en uppföljning av ÄtgÀrden.

Samhall Àr en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd som syftar till att hjÀlpa individer med funktionshinder att komma ut pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Detta görs frÀmst genom utbildning och arbete. Samhall anvÀnder sig av en utvecklingsplan för att pÄ bÀsta sÀtt motivera och stÀrka individen för ett arbete pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Samhall har uttryckt svÄrigheter med att motivera de anstÀllda att lÀmna organisationen och har dÀrför bett om en utvÀrdering. Syftet med arbetet var att undersöka om Samhalls utvecklingsplan Àr effektiv nog för att motivera de anstÀllda och att ge förslag pÄ förbÀttringar utifrÄn teorier och andra problemfaktorer som eventuellt kan hittas.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.

NÀstan 15 000 lÄngtidssjukskrivna personer utförsÀkrades sista december 2009! Arbetslinjen -att ta till vara mÀnniskors arbetsförmÄga och allas bidrag till vÀlfÀrden - har prÀglat reformerandetav den svenska socialförsÀkringen. Metoden blev en övergÄng frÄn sjukskrivning tillarbetssökande genom en ny arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd; Arbetslivsintroduktion. Programmetstartade januari 2010 vid Arbetsförmedlingen.Syftet med denna studie var att undersöka sex deltagares upplevelser av programmet Arbetslivsintroduktion.Urvalet hÀmtades frÄn den population som tidigare haft sjukpenningeller tillfÀllig sjukersÀttning och som utförsÀkrats 31 december 2009 samt deltagit i Arbetslivsintroduktionen2 januari ? 31 mars 2010 vid en lokal Arbetsförmedling. Urvalsmetodenvar 1) sjÀlvselektion och 2) bekvÀmlighetsurval.

För mÄnga mÀnniskor Àr jobbet mycket viktigt för sin sjÀlvidentitet. I sÄdana fall kan arbetslöshet leda till intensiva kÀnslor av bÄde förlust och förtvivlan pÄ mÄnga personliga plan. SysselsÀttningsfasen för lÄngtidsarbetslösa infaller efter att den arbetssökande erhÄllit arbetslöshetsersÀttning under 450 dagar. I en artikel publicerad i Dagens nyheter publicerad i april 2012 framgÄr det att hÀlften av alla lÄngtidsarbetslösa faktiskt inte fÄr nÄgon hjÀlp att hitta nÄgot nytt jobb. Bemanningsföretaget Adecco la ett anbud pÄ ett behovsuppdrag som kom frÄn arbetsförmedlingen gÀllande coachning, dÄ de ansÄg att de redan hade grunderna för det i sin verksamhet och idéerna om ett program fanns redan med i bilden.