Arbetet handlar om improvisationens fo?rekomst i dagens undervisning pa? klassiska instrument. I den klassiska musiken har improvisation inte haft na?gon sto?rre roll de senaste 150 a?ren. Jag ville framfo?rallt fa? reda pa? om dagens klassiska instrumentalla?rare pa? musik och kulturskolor anva?nder sig av improvisation i sin undervisning och vilka tillva?gaga?ngssa?tt de i sa? fall har.

Nyföretagande är viktigt eftersom det påverkar sysselsättningen och tillväxten i Sverige positivt. I och med att nyföretagandet har minskat de senaste åren anser vi att nyföretagande är ett aktuellt och intressant ämne. Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för viktiga faktorer som kan påverka nyföretagande i Sverige och förklara hur och varför de kan påverka nyföretagandet. Studien har utförts i form av personliga intervjuer med tre företagare inom konsultbranschen i Luleå. Analysen baserar sig på intervjuerna med de berörda företagarna samt på referensramen.

Turismutbildningar på högskolenivå har växt fram som ett resultat av att förstärka kompetensförsörjningen och konkurrenskraften inom turistbranschen. Studien undersöker hur HR chefer inom turismrelaterade företag värderar högskoleutbildning i sin rekryteringsprocess. Utifrån en hermeneutisk analysmetod är målet med studien även att få inblick i chefernas uppfattning kring utbildnings och kompetensbehovet i deras bransch idag.Uppsatsens empiriska resultat utgörs av fyra kvalitativa intervjuer med HR chefer från resebranschen respektive mötesbranschen. En femte intervju utfördes även med en forskare från Etour som ett viktigt kunskapsbidrag. Resultatet som styr värderingen av en akademisk examen i rekryteringsprocessen avgörs av tjänst och position.

Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv på hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jämförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat åtta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att få ökad kunskap och förståelse inom detta problemområde. Teoretisk utgångspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, därefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod användes med hermeneutik som angreppssätt.

Uppsatsen behandlar relationen mellan åldersfördelning och tillväxt. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det har funnits ett samband mellan dessa historiskt sett. Tillväxten påverkas av makroekonomiska variabler som sparande och investeringar. I uppsatsen undersöks även hur dessa variabler påverkas av ändringar i åldersfördelningen. Med detta som utgångspunkt undersöks vidare vad effekten blir på tillväxten i Sverige när 40-talister pensionerar sig.

Turismutbildningar på högskolenivå har växt fram som ett resultat av att förstärka kompetensförsörjningen och konkurrenskraften inom turistbranschen. Studien undersöker hur HR chefer inom turismrelaterade företag värderar högskoleutbildning i sin rekryteringsprocess. Utifrån en hermeneutisk analysmetod är målet med studien även att få inblick i chefernas uppfattning kring utbildnings och kompetensbehovet i deras bransch idag.Uppsatsens empiriska resultat utgörs av fyra kvalitativa intervjuer med HR chefer från resebranschen respektive mötesbranschen. En femte intervju utfördes även med en forskare från Etour som ett viktigt kunskapsbidrag. Resultatet som styr värderingen av en akademisk examen i rekryteringsprocessen avgörs av tjänst och position.

Tysta och blyga barn är ofta de som lämnas åt sidan eller får vänta med att få sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog är det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig själva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och när blir insocialisering ett värde som bör överordnas barnets fria val?I denna essä undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstå dessa barns behov och förhålla mig till dem utifrån begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bästa. Jag kommer att utgå från några problem från min egen Arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjälp av olika synsätt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism..

Syftet med följande studie är att få en uppfattning om hur lärare på högstadiet arbetar med åtgärdsprogram. Arbetet ger en översikt över hur ett åtgärdsprogram kan användas och tar upp forskning kring åtgärdsprogrammets användande och lärarens roll. Genom att intervjua tio pedagoger på högstadiet har vi undersökt deras uppfattning av arbetet med att upprätta och använda åtgärdsprogram. Vi har också tolkat hur de uppfattar föräldra- och elevmedverkan. Vilka vanliga orsaker som finns till upprättandet av åtgärdsprogram och vilka hinder och möjligheter de ser i detta arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att alla pedagogerna arbetar med åtgärdsprogram.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem grundskollärare i de tidigare skolåren, få vetskap om hur de resonerade kring begreppen normalitet och avvikelse, hur de kategoriserade och kartlade elever i behov av särskilt stöd samt hur de resonerade kring "en skola för alla". intervju som metod valdes för att kartlägga och tolka lärarnas subjektiva tankar, uppfattningar och värderingar. Resultatet visade på att de lärare som hade lång Arbetslivserfarenhet kände en säkerhet i sina bedömningar kring elever som avviker från det normala. Arbetslaget framstod som centralt viktig när diskussioner och beslut om utredning av en elev var aktuell. Lärarna var i grunden positiva till "en skola för alla", men tveksamma till om den kan fungera i praktiken, bl.a på grund av bristande resurser.

En kvalitativ studie genomfördes med intervjuer av 12 respondenter, varav sex nuvarande och sex utexaminerade studenter på en PA-utbildning. Syftet med denna studie var att undersöka nuvarande och utexaminerade PA-studenters upplevelse av sin egen förmåga att hantera olika arbetsrelaterade uppgifter. Detta gjordes med hjälp av teorierna Work Selfefficayoch Self-efficacy. Man undersökte också om det har skett någon förändring sedanrespondenterna påbörjade sina studier eller arbeten. Med hjälp av Work self-efficacyinventorys (WS-Ei) förbestämda skalor undersöktes en rad olika upplevelser av temansåsom effektiv inlärning, arbetsuppgifter, problemlösning, stress/tidpress, team/grupp,rolluppfyllning, mål/resultat och regler/företagskultur.

Enligt JämL 15,16 §§ och 17 § så har arbetstagare rätt till att inte bli diskriminerad på grund av kön. Syftet med uppsatsen har varit att genom en litteraturstudie ge en bild om män kan diskrimineras på grund av kön på svenska arbetsmarknaden, dels genom att försöka belysa vad lagen säger om jämställdhet med en fördjupning om könsdiskriminering och dels hur den tillämpas i praktiken. Jag har även utrett begrepp som ?kön?, såsom likvärdig jämförelse avseende arbete, utbildning och Arbetslivserfarenhet etc. Resultatet av studien blev att diskriminering mot män avseende deras kön existerar och att den behandlas men bortom det offentliga.

Denna uppsats strävar efter att undersöka kvällstidningarna Aftonbladet och Expressens rekryteringsmetoder och på detta sätt göra läsaren uppmärksam på vilka vägar som finns in på dessa tidningsredaktioner.Vi anser att det råder en osäkerhet hos personer som vill arbeta som journalister kring vad som egentligen krävs av dem och vad som värdesätts av en rekryterare. Vad ska en ny journalist ha packat sin ?journalistiska ryggsäck? med under utbildningens gång och vilka kvaliteter måste han eller hon ha för att sticka ut i konkurrensen om platserna på en tidningsredaktion? Spelar journalistutbildning någon roll? Är en person med journalistisk utbildning mer intressant än en person utan?Vi kan efter vår undersökning konstatera att vägen in på kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen inte alltid har samma form och utseende. Det finns inte en väg, det handlar inte om två vägar. Vägarna in på tidningsredaktionerna är betydligt fler och ser olika ut.

Psykopati är en personlighetsstörning som utmärks av speciella karaktärsdrag och särskilt beteendemönster. Det finns forskare som betraktar att psykopati finns med redan som en grund från barndomen, dock finns det inte någon behandling för barn med psykopatiska drag. Detta skapar ett behov av att finna stöd för att insatser i tidig ålder ger möjlighet till att förändra beteendet hos barnet. Syftet med studien var att undersöka förskolelärarens synsätt och kunskaper kring bemötandet av barn med psykopatiska drag. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns skillnader i dessa synsätt mellan äldre och yngre förskolelärare respektive med längre och kortare Arbetslivserfarenhet.

Abstrakt Syftet med det här examensarbetet var att undersöka vilka läsinlärningsmetoder lärare använder sig av och hur dessa metoder stödjer sig på de olika läsinlärningsteorierna som finns. Syftet var även att undersöka om lärarna använder sig av något utvärderingsverktyg för att följa elevernas läsutveckling. Våra frågeställningar var: Hur arbetar lärare med läsinlärning och vilka metoder används? Hur stödjer sig dessa på de olika läsinlärningsteorierna? Utvärderar lärarna elevernas läsutveckling? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i grundskolans tidigare år och med varierande Arbetslivserfarenhet. Resultatet av undersökningen visar att alla tillfrågade lärare plockar delar från olika metoder och på så vis komponerar sin egen läsinlärningsmetod.

Abstract Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn från utsatta miljöer. Fem pedagoger berättar om hur de förstår och arbetar med utsatta barn. Lärarutbildningen, Malmö Högskola Detta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmärksammar när de misstänker att ett barn far illa. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur man på två förskolor uppmärksammar och arbetar med barn från utsatta miljöer. Frågeställningen är: Hur förstår och hanterar pedagoger vid två förskolor barn från utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig på intervjuer med fem pedagoger på två förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem år. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om och förstår vilka signaler barn i utsatta situationer sänder ut.