Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Uppsatsen Àr uppbyggd pÄ aktionsforskning som behandlar vad pedagogerna pÄ en förskola har för förvÀntningar pÄ en ommöblering av inomhusmiljön och vad det kommer att leda till för pedagogerna i deras fortsatta arbete. Jag har Àven behandlat hur pedagogerna tÀnker nÀr vi inreder rummen pÄ nytt. UtgÄngspunkten för undersökningen har vÀxt fram nÀr jag har varit ute pÄ olika förskolor och sett pÄ den oinspirerade miljön. Min upplevelse var att det oftast saknades en filosofi om varför man möblerar som man gör.UtgÄngspunkten för min uppsats har varit att fÄ svar pÄ vad pedagogerna har för förvÀntningar och vad arbetet leder till i deras arbete. Detta har jag försökt att fÄ svar pÄ genom att intervjua pedagogerna som Àr med i förÀndringen.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

SyfteSyftet med studien Àr att med grund i en livsvÀrldsansats beskriva hur tre förskolelÀrare i ett arbetslag upplever specialpedagogisk handledning. Den kvalitativa ansatsen avser att besvara vilka arbetssÀtt och situationer pedagogerna förÀndrar i anslutning till handledningen och hur arbetssituationen för arbetslaget utvecklas.MetodI studien genomfördes observationer vid tre handledningstillfÀllen ledda av en specialpedagog. TvÄ gruppintervjuer skedde av arbetslaget i anslutning till det första och tredje handledningstillfÀllet. Efter andra handledningstillfÀllet intervjuades förskollÀrarna enskilt. Studien var regionaliserad till förskollÀrarnas livsvÀrld i förskolan och dÀrmed begrÀnsas undersökningen till att studera de tre förskollÀrarna.

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.

Iréne Sandh Bengtson (2010). Vad vi gör ? eller borde göra. Specialpedagoger och klasslÀrare beskriver sitt arbete med barn med koncentrationssvÄrigheter. (What we do ? or what we should do.

I föreliggande examensarbete presenteras en studie om förskollÀrare och barnskötares syn och tankar kring sina yrkesroller, och de konflikter som kan uppstÄ, dÄ tvÄ yrkesgrupper arbetar sida vid sida, men med olika formellt ansvar. Vad anser de Àr det viktigaste i sin yrkesroll, och vilka tankar har man om hur yrkesrollerna kommer att se ut i framtiden?Genom en kvalitativ studie med intervjuer av bÄde förskollÀrare och barnskötare pÄ en förskola, sÄ samlas de material in som utgör underlag för studien. UtifrÄn forskningsfrÄgorna, sÄ kategoriserades materialet frÄn intervjuerna, för att sedan presenteras i en löpande text.Vissa skillnader i informanternas uppfattning om yrkesrollerna kunde urskiljas men samtidigt sÄ lyfts det fram att det Àr viktigt att ta tillvara pÄ allas kompetens oavsett utbildning. I det vardagliga arbetet pÄ förskolan, sÄ menade alla informanter att personligheten Àr viktigare Àn sjÀlva yrkesrollen och utbildningen, och det Àr det som gör dig till den pedagog du Àr.

LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) Àr tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillÀmpas i skolan och att undervisningen ska utgÄ frÄn den enskilde elevens behov. DÄ forskning pekar pÄ att definitionen och innebörden av begreppet behov inte Àr tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lÀrare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i Är 1 med sÀrskilt fokus pÄ aspekten elevers behov. För att studera verksamma lÀrares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och dÀrefter diskuterats med referens till forskning inom omrÄdet. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsÀttningsfrÄga.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Syftet med arbetet Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ begreppet jÀmstÀlldhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det Àr svÄrt att omvandla teori till praktik. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollÀrare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika Äldrar och med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas pÄ forskning inom jÀmstÀlldhet i förskolan. Resultatet visade att jÀmstÀlldhet för förskollÀrarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. FörskollÀrarna sÄg pÄ begreppet jÀmstÀlldhet som allas rÀtt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta lÄg ocksÄ till grunden för hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheten. Tre av fem förskollÀrare tyckte det var lÀtt att omvandla teori till praktik, de pekade dÄ pÄ vikten av ett bra arbetslag.

Denna studie syftar till att belysa l?rare i fritidshems perspektiv p? det h?lsofr?mjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utf?rs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag r?r sig f?r lite i f?rh?llande till rekommendationerna s? vill vi unders?ka hur detta ?terspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det ?r ett intressant omr?de att l?gga fokus p? d? m?nga barn spenderar mycket tid i fritidshemmet.

Palliativ vÄrd innebÀr ett förhÄllningssÀtt som bekrÀftar livet och ser döden som en normal process och som en viktig slutpunkt av livet. Den palliativa vÄrden bör omfatta symtomkontroll, samarbete av mÄngprofessionellt arbetslag, god kommunikation samt stöd till nÀrstÄende. Palliativ omvÄrdnad stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan, inte minst vad gÀller kommunikativa fÀrdigheter. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vÄrd. Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie.

I den samhÀlle som ungdomar idag lever i finns sexualiteten stÀndigt nÀrvarande genom olika media. Undervisning i sexualkunskap har funnits i skolan sedan början av 1900-talet och varit obligatorisk sedan 1955. Idag benÀmns sex och samlevnad som ett Àmnesövergripande arbetsomrÄde i lÀroplanen, och anges vara en del av rektors ansvar.Syftet med denna undersökning var att studera sex- och samlevnads-undervisning pÄ grundskolorna i en kommun i Mellansverige. Undervisningens upplÀgg och innehÄll studerades och jÀmfördes mellan skolorna och med tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i form av ett frÄgeformulÀr som skickades ut till de arbetslag som valde att delta.

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

Abstract Malin Holst och Anja Olsson (2011) ?Lugn, sansad och inget skrik?- En studie om lÀrares ledarskap i klassrummet. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Denna studie bygger pÄ en mindre empirisk studie kring lÀrarens ledarskap i klassrummet. Syftet Àr att hitta och försöka förstÄ likheter och skillnader mellan lÀrares och elevers olika perspektiv och uppfattningar pÄ lÀrarens ledaregenskaper och auktoritet. Genom att jÀmföra lÀrares och elevers syn pÄ ledarskap i skolan, strÀvar uppsatsen efter att finna svar pÄ hur ledarskapsdiskursen upprÀtthÄlls och verkar i en svensk grundskola idag.