Viktigt för ett bra gruppklimat är bland annat gruppens kommunikationsmönster och tidigare framgångar, något som är beroende av tydliga mål för arbetet. Tidigare forskning har påvisat ett positivt samband mellan gruppens kollektiva efficacy och dess prestationer. Området kollektiv efficacy är relativt välforskat, dock tycks frågan om vilka faktorer som har betydelse för kollektiv efficacy i Arbetsgruppen stå relativt obesvarad. Inom området dominerar kvantitativ metod, varpå en kvalitativ ansats bedömdes lämplig i denna undersökning. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för individens upplevelse av kollektiv efficacy i Arbetsgruppen.

Sjuksköterskan är ledare för omvårdnadsarbetet samtidigt som hon/han är delaktig i utförandet av omvårdnaden. Sjuksköterskans ledarskap består av förmågan att utifrån patientens behov och medarbetarnas olika kompetens samordna omvårdnadsarbetet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans ledarskap och dess inverkan på arbetsmiljön och omvårdnadskvalitén. Metoden var en litteraturstudie. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2003 och 2009.

Kvinnor har uppfattats som effektiva i ett transformativt ledarskap vilket även haft en positiv inverkan på ett effektivt samarbete i en arbetsgrupp. Ett effektivt samarbete krävde gemenskap i Arbetsgruppen vilken kunde kompliceras av såväl arbetsrelaterade som relationsrelaterade konflikter. Åtta kvinnliga mellanchefer intervjuades med fokus på deras arbetssätt som chefer och deras uppfattningar om eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga medarbetare och kollegor i olika avseenden. Resultatet från en kvalitativ innehållsanalys visade att ett effektivt samarbete krävde såväl tydliga arbetsroller och mål som en gemenskap med och förståelse för varandra. Kvinnliga medarbetare upplevde ett behov av relationer i Arbetsgruppen och ett psykosocialt stöd.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en liten arbetsgrupp på nio individer, belägen på en liten ort, påverkas av en arbetskamrats plötsliga avhopp till följd av en oegentlig handling. Fallet undersöks genom att utröna om, och i så fall hur, det lilla samhället sett genom begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft har haft någon betydelse för Arbetsgruppens reaktioner och handlingar efter gruppmedlemmens avhopp. Undersökningen genomfördes med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer med Arbetsgruppen. Det genomfördes även en gruppintervju med utgångspunkt i resultaten från de enskilda intervjuerna diskuterades. Resultaten från undersökningen visade att gruppen kännetecknas av en stark familjekänsla, där tilliten och samhället har stor betydelse för gruppens karaktär.

Forskning kring minimala grupper, det vill säga grupper för vilka grupptillhörigheten endast är påstådd, har visat att undersökningsdeltagare tenderar att favorisera den grupp dom påstås tillhöra och diskriminera den grupp dom inte påstås tillhöra. 100 studenter vid Stockholms Universitet, fick svara på 4 olika enkäter i vilka påstods att undersökningsdeltagaren tillhörde en arbetsgrupp eller inte. Undersökningsdeltagarna fick utifrån en bild skatta fem egenskaper för hur dom upplevde Arbetsgruppen på bilden. Hälften av enkäterna redovisade öppet att vissa undersökningsdeltagare påstods tillhöra den avbildade Arbetsgruppen medan andra påstods inte tillhöra den avbildade Arbetsgruppen. Signifikant resultat erhölls som pekar på att undersökningsdeltagare som påstås tillhöra en grupp generellt skattar gruppens egenskaper mer positivt än de som inte påstås tillhöra gruppen.

Teorin om Leader- Member Exchange antar att en chef differentierar mellan olika anställda i Arbetsgruppen, vilket därav kan kännas av i arbetsplatsomgivningen. Ett högt utbytesförhållande med chefen har visat sig få betydande konsekvenser inom en organisation. Utifrån det kan det vara viktigt att chefen upplevs som jämlik. Denna studie undersökte hur chefen brukar differentiera förhållningssätt gentemot olika anställda samt om chefen uppfattas som jämlik, detta för att utröna vilken påverkan det har på commitment till organisationen, och till Arbetsgruppen. Beroende på om avdelningscheferna skiljer sig åt beträffande uppfattad jämlikhet undersöktes om anställdas commitment skiljer sig åt mellan avdelningarna.

Syftet med studien varatt undersöka hur ett företag genomfördeett implementeringsarbete av förändrade arbetsuppgifter, samt hur förändringen upplevdesav den berörda Arbetsgruppen. Genom att besvara frågeställningarnauppnås syftet; Hur genomförs implementeringen av de förändrade arbetsuppgifterna? På vilket sätt arbetar företaget för att förändringen ska ske så framgångsrikt som möjligt?Hurupplever Arbetsgruppen det rådande implementeringsarbetet?Studien är utförd genom en kvalitativ metod där vi intervjuat fem respondenter med koppling till förändringen.Av det som framkommit av empirin när den ställts mot de teoretiska utgångspunkterna var att det finns brister i genomförandet av implementeringsarbetet. Men även att det finns förutsättningar för att nå ett önskvärt resultat om att stärka företagets konkurrenskraft på marknaden.

Syftet med denna uppsats a?r att med hja?lp av Susan A. Wheelans teori fo?rsta? och tolka de faser som arbetsgrupper och ledare ga?r igenom, samt komma med fo?rslag om hur man kan komplettera hennes teori. Wheelans teori handlar om att anpassa sitt ledarskap pa? Arbetsgruppens utvecklingsniva?.

På alla arbetsplatser uppstår konflikter som kan hanteras med hjälp av de fem strategierna konkurrens, samverkan, kompromiss, undvikande och anpassning. Vilken strategi som används beror till stor del på situationen och hur individen bedömer konsekvenserna. På arbetsplatser kan ledare ha ett transformellt- och transaktionellt ledarskapsbeteende eller ett låtgå-ledarskapsbeteende. Syftet med studien var att undersköka relationen mellan ledarens beteende och konflikthanteringsstrategin i Arbetsgruppen. Enkäter som bestod av frågor om bakgrund, konflikthantering och ledarskapsbeteende lämnades ut på två företag i Mellansverige samt som länkar på två diskussionsforum på Internet.

Det har skett stora förändringar inom den svenska äldreomsorgen, där bl.a. arbetsuppgifterna inom hemtjänsten har gått från social service till mer omvårdande arbetsuppgifter. Det är idag också allt vanligare att verksamheter drivs genom självstyrande arbetsgrupper där mer ansvar har lagts på Arbetsgruppen. Syftet med denna studie är att förstå hur hemtjänstpersonal på en utvald arbetsplats upplever sin arbetssituation. Genom intervjuer av hemtjänstpersonal framkom att de anser att arbetet har förbättrats när det gäller den fysiska arbetssituationen men den psykiska arbetssituationen kan upplevas som stressig genom förändrade arbetsuppgifter i form av administrativa arbetsuppgifter som har lagts på arbetsgrupperna.

Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet är att ta reda på om fitness applikationer kan bidra till ökad fysiskaktivitet hos en arbetsgrupp anställda på en svensk myndighet.- Hur fysiskt aktiva är personerna i en arbetsgrupp på en svensk myndighet?- Är personerna i Arbetsgruppen tillfredsställda med deras fysiska aktivitetsgrad?- Hur många personer i Arbetsgruppen använder fitness applikationer samt vilka kvalitéer hosapplikationen anser de har störst påverkan/är mest motiverande?- Finns det någon könsskillnad vad gäller användandet?- Har applikationen gjort att personerna i Arbetsgruppen vill fortsätta med fysisk aktivitet?MetodEn tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats användes och en elektronisk enkätundersökning gjordes för att få frågeställningarna besvarade. Enkäten skickades ut till anställda på en svensk myndighet. 39 personer deltog varav åldersspannet var 24-46 år. De anställda fick besvara frågor om deras fysiska aktivitetsnivå, om de har eller har haft en fitness applikation.

Syftet med denna studie var att undersöka hur organisationen av utredningsarbetet i barn- och ungdomsgrupperna påverkar den upplevda arbetsbelastningen i kommunerna De kommuner som ingick i studien är Ekerö, Solna, Sundbyberg samt Sigtuna. Studiens frågeställningar var: Hur organiserar socialsekreterarna sitt dagliga arbete med barnavårdsutredningar? Vad upplevs som hinder och vad upplevs som tillgångar i den befintliga organisationen? Vilka förutsättningar är centrala för att arbetet med barnavårdsutredningar ska fungera bra? Som metod användes tidsgeografisk dagbok som analyserades kvantitativt samt fokusgruppsintervjuer som analyserades kvalitativt. Studiens resultat visade att arbetet med barnavårdsutredningar organiseras olika i kommunernas arbetsgrupper. Arbetsgruppen där ledningen lägger ett större ansvar på Arbetsgruppen att själv åtgärda och hantera de begränsningar som finns hade en mer tidspressad och splittrad arbetsdag än de grupper där ledningen tar ett större ansvar.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie är unik genom att de flesta som arbetar där har varit på samma arbetsplats i flera år. Det unika är att man i andra studier har påvisat den höga personalomsättningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstå det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar på just denna arbetsplats.Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig är deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som påverkar dem i deras arbetsmiljö.

ProblemAtt generera kreativa idéer i grupp kan anses vara en omöjlig uppgift när en arbetsgrupp är homogen där divergent tänkande saknas. Då veckomöten är identiska och innehåller upprepande processer i form av att samma dagordning repeteras, anser författarna att nya metoder är nödvändiga för att nya idéer ska träda fram.SyfteFörfattarna vill undersöka om en stegvis förändring i Arbetsgruppens veckomötes rutiner kan öka antal idéer/ förslag som Arbetsgruppen genererar fram. Tanken är att ge produktionsledaren ett verktyg som denne kan använda sig av när gruppen ska generera fram lösningar till arbetsrelaterade problem. MetodMetoden i arbetet är en systematisk observation, det vill säga att flera observatörer studerar flera individers beteende med en specifik instruktion. Instruktionen anger vilka händelser som observeras. Instruktionen i detta arbete är studiens syfte som undersöker Arbetsgruppens idégenerering.

Arbetsgruppen på arbetsplatsen har fått en ökad betydelse i kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt. Många har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera väl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsättning av arbetsgrupper bör tydlighet råda kring mål och uppgift. Ett tillåtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse.