Bemanningsbranschen i Sverige är expansiv. Arbetet som konsult innebär ständiga anpassningar till nya miljöer. Arbetsmiljön består av psykosociala och fysiska aspekter och idag är problemen inom psykosociala arbetsmiljön mer uttalade än på 1990-talet. Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar på ett bemanningsföretag inom lager, verkstad och industri, uppfattar att deras fysiska- och psykosociala arbetsmiljö påverkar arbetsutförande och välbefinnande på arbetet samt om demografiska faktorer inverkar på hur arbetsmiljön uppfattas. Studien är en tvärsnittsstudie, där bedömningsinstrumentet Work Environment Impact Scale (WEIS) har använts.

Innan vi började skriva vår uppsats trodde vi att mellanchefens position var konfliktfylld och upplevdes som en klämd position. Vi har gjort en kvalitativ studie och intervjuat sju mellanchefer inom försörjningsstöd. Dessa chefer befinner sig mellan överordnade såsom politiker och verksamhetschef och sin underordnade Arbetsgrupp. Denna mellanposition karakteriserar en av våra intervjupersoner som en hamburgare, där mellanchefen befinner sig mellan de två bröden i hamburgaren. Syftet med studien är att försöka förstå och analysera vilka konflikter mellanchefer inom försörjningsstöd kommer i kontakt med utifrån sin position och vilka orsaker det finns till konflikterna, samt hur de löser och hur de skulle önska lösa dessa konflikter.

Under 1980 och 90-talen skedde stora strukturförändringar inom arbetslivet och reaktioner på förändringar blev ett område som man arbetat alltmer med. Den ökade effektiviseringen och de därmed ökade kraven i arbetslivet har lett till en markant ökning av arbetsoförmågan. Forskning har visat att psykosociala faktorer har stor betydelse för hur man mår.Syftet med uppsatsen är att få förståelse för hur organisationer konkret arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod där tre organisationer: Försäkringskassan, Länsstyrelsen och Polismyndigheten deltagit i intervjuer där deras enhets- eller personalchef har fått svara på hur de arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.I analysen framgår det att genom arbetsmiljöpolicy och handlingsplaner upprättas mål att jobba efter, där arbetsgivare och arbetstagare gemensamt arbetar för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. Det är ett sätt att skapa struktur och även en gemensam norm om hur de på deras arbetsplatser är mot varandra. Detta sker genom utbildning och information till anställda.

Denna studie är en del av ett större projekt, ?Tillit och tillväxt?, angående funktionsnedsättningar i ett tillväxtperspektiv. Studien avser att undersöka vilka attityder och förhållningssätt som en Arbetsgrupp har gällande anställda med någon form av funktionsnedsättning på arbetsplatsen. Två fokusgrupper med fyra deltagare i varje grupp genomfördes med avsikt att besvara syftet. Fokusgrupperna tog plats på två företag som var i enlighet med projektets ramar; Region Värmland - en större regionalstyrd organisation - och Innebandybutiken, som är ett mindre privatägt företag med en handfull anställda.Materialet från fokusgrupperna analyserades genom en tematisk analys, vilket innebar att dela upp och kategorisera samtalen i olika teman.

För att dagvatten ska ses som en resurs behövs verktyg för att lyfta fram mervärden som genereras av dagvattensystemet. Med anledning av detta var syftet med denna studie att utveckla en metodik för att kunna jämföra olika dagvattensystem, med avseende på mervärden och risker.Vad som utgör mervärden och hur de genereras varierar från fall till fall. Därutöver uppkommer svårigheter vid mervärdesbedömningar eftersom de beror på vilket perspektiv bedömaren har samt i vilket syfte analysen genomförs. I den här studien har mervärde definierats som:Ett värde, för en individ, organisation eller miljön, utöver objektets huvudsakligen tänkta funktion.Mervärdena och riskerna delades in under fem olika kategorier: miljö, ekonomi, teknik, hälsa och sociokulturellt. Mervärdesanalysen som utvecklades baserades på faktainsamling via en enkät samt en Arbetsgrupp som sedan kunde sammanställa och utvärdera svaren.

Sammanfattning ? ?SUHF-modellen jämförd med ABC-systemet?Datum: 19 januari, 2012Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens högskolaFörfattare: Madelene Danielsson Mariam Khazal Hiro Saaid22 juni 1987 20 februari 1986 10 april 1985Titel: SUHF-modellen jämförd med ABC-systemetHandledare: Ole LiljeforsNyckelord: SUHF-modellen, ABC-systemet, universitet, indirekta kostnader, full kostnadstäckningFrågeställning: Vad kännetecknar SUHF-modellen respektive ABC-systemet? Hur är SUHF-modellen uppbyggd jämfört med ABC-systemet?Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera de skillnader och likheter som finns mellan SUHF-modellen och ABC-systemet.Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och baserades på sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar och böcker inom ämnet ABC-systemet i lärosäten. Som empiriskt underlag gjordes en semistrukturerad intervju med ekonomichefen på Mälardalens högskola för att få information om SUHF-modellen. Även rapporter framtagna av SUHF:s Arbetsgrupp användes som underlag till den empiriska delen.Slutsats: Målet med de båda modellerna är att full kostnadstäckning ska ske genom att fördela de direkta och indirekta kostnaderna på ett tillfredställande vis till kostnadsobjektet/kostnadsbäraren. En tydlig skillnad som vi kan se mellan modellerna är att ABC-systemets fokus ligger på aktivitetsgrupper och aktiviteter medan SUHF-modellens fokus ligger på kärnverksamheten respektive stödverksamheten men att de i grund och botten är benämningar för samma utföranden.

En bra vårdsituation bygger på en fungerande relation mellan patient och behandlare. Grundläggande för en bra relation är att kommunikationen fungerar. Kommunikation handlar dels om det verbala uttrycket, men även om kroppsspråk. I samtalen med barn och föräldrar måste vårdgivaren kunna möta både känslomässiga behov och behovet av kunskap. Syftet med arbetet är att beskriva hur god kommunikation beskrivs i litteraturen, hur den skapas i tandvården samt hur kommunikationen sker på Tandborsten Hermodsdal. Arbetet bygger på en inspelad personlig intervju och information inhämtad från läroböcker och vetenskapliga artiklar. Läroböcker som användes handlar om kommunikation i vården. Artiklarna är hämtade från PubMed och Artikelsök och handlar om olika samtals- och kommunikationsmetoder. Resultatet visade bl.a. att den mest effektiva kommunikationen i en Arbetsgrupp sker i småpratets form.

Den palliativa vården utgår från en helhetssyn på patienten och närstående och den ska vila på en grund bestående av fyra hörnstenar; symtomlindring, teamarbete, relation och kommunikation samt närståendestöd. Den palliativa vården bedrivs av både slutenvård, primärvård och kommun och den kräver ett gott samarbete över huvudmannagränser för att vården ska fungera så bra som möjligt för patienten och de närstående. På uppdrag av de dåvarande sjukhuscheferna i Alingsås, Borås och Skene samt primärvårdschefen i södra Älvsborg startade hösten 1999 en tvärprofessionell Arbetsgrupp arbetet med att sammanställa ett vårdprogram för palliativ vård i livets slut. Vårdprogrammet kom ut i verksamheten 2004. Verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor har positioner som kan ge förutsättningar för och följa upp att en god palliativ vård bedrivs.

Vägverket har i sin strävan att ständigt förbättra sina projekt och utvecklingen inom byggindustrin sett partnering som ett värdefullt verktyg. Partnering innebär inte en helt ny entreprenadform utan är snarare ett nytt sätt att arbeta. Huvudmålet är att skapa en miljö i projekten där samverkan, förtroende och gemensamma mål ligger i fokus. Genom att fördela både risker och vinster mellan parterna skapas en ömsesidig vilja att effektivisera byggprocessen. Genom att i samråd diskutera och föreslå nya lösningar tas den kompetens som finns inom branschen bättre tillvara.

Studien syftar till att undersöka om och hur sex timmars arbetsdag påverkar relationerna på arbetsplatsen. Studiens frågeställningar är: Vilka delar på arbetsplatsen upplever intervjupersonerna har förändrats efter arbetstidsförkortningen? I vilken utsträckning anser intervjupersonerna att dessa eventuella förändringar har påverkat förutsättningarna för relationerna till kollegorna? För att undersöka detta gjordes sju intervjuer med individer som arbetar på samma arbetsplats, där de genomfört en arbetstidsförkortning, från åtta till sex timmars arbetsdag. Det har tidigare gjorts studier om arbetstidsförkortning likaså om sociala relationer på arbetsplatser. Det saknas däremot forskning som kombinerar och undersöker dessa fenomen tillsammans, vilket blev en motivering till denna studie. Den tidigare forskningen har bland annat kommit fram till att den sociala samvaron på arbetsplatsen har minskat efter arbetstidsförkortningen.

För att dagvatten ska ses som en resurs behövs verktyg för att lyfta fram mervärden som genereras av dagvattensystemet. Med anledning av detta var syftet med denna studie att utveckla en metodik för att kunna jämföra olika dagvattensystem, med avseende på mervärden och risker.Vad som utgör mervärden och hur de genereras varierar från fall till fall. Därutöver uppkommer svårigheter vid mervärdesbedömningar eftersom de beror på vilket perspektiv bedömaren har samt i vilket syfte analysen genomförs. I den här studien har mervärde definierats som:Ett värde, för en individ, organisation eller miljön, utöver objektets huvudsakligen tänkta funktion.Mervärdena och riskerna delades in under fem olika kategorier: miljö, ekonomi, teknik, hälsa och sociokulturellt. Mervärdesanalysen som utvecklades baserades på faktainsamling via en enkät samt en Arbetsgrupp som sedan kunde sammanställa och utvärdera svaren.

Denna uppsats fokuserar på arbetstrivsel i människobehandlande organisationer, mer specifikt ett autismboende i en större stad i Skåne, med de speciella förhållanden som dessa innebär. Råmaterialet i dessa organisationer utgörs av människor ofta i behov av hjälp och stöd. Tidigare forskning visar på att arbetstrivsel är ett fenomen som har stor betydelse för både individ, grupp och samhälle. Det finns därför en stor vinst i att försöka sätta sig in i de aspekter som bidrar till att stärka respektive hota arbetstrivsel i organisationer. Därmed blir syftet med uppsatsen att undersöka vilka faktorer som bidrar respektive hotar arbetstrivseln på en psykisk påfrestande arbetsplats.En kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer genomfördes inom en LSS - verksamhet.

Vår C-uppsats handlar om hur de anställda på Transports avdelning Y upplever sin arbetsplats och hur dem anser att deras arbetsmiljö är och vad dem gör för att få en god arbetsmiljö. Uppsatsen har en inriktning på Arbetsgruppens trygghet och trivsel samt vad det är Arbetsgruppen gör för att få en bra arbetsmiljö, hur dem upplever sin arbetsmiljö och vilka inställningar och upplevelser av arbetsmiljön har dem på sin arbetsplats? Syftet med uppsatsen är att försöka förstå en arbetsplats arbetsmiljö som i detta fall en specifik avdelning på transportmedarbetar förbundet. Vi syftar till att undersöka hur just denna arbetsplats och Arbetsgrupp ska kunna utvecklas för att kunna få en ännu bättre psykosocial arbetsmiljö. Men även för att försöka förstå vad det är som kan göra att de anställd har en bra arbetsmiljö.

Intentionen med denna studie är att ta reda på sex- och samlevnadsundervisningens utformning på grundskolans senare del samt hur rektorn och läraren förhåller sig till ämnet. Studien visar att de flesta lärare från samtliga ämneskategorier är positivt inställda till ämnet sex och samlevnad. Detta oavsett om man undervisar i ämnet eller inte. Många lärare i undersökningen som inte bedriver någon form av sex- och samlevnadsundervisning kan även tänka sig att samarbeta med lärare som undervisar detta ämne. Det är rektorns ansvar att se till att man arbetar ämnesövergripande.

Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse för vilket förhållningssätt första linjens chefer har för att främja lärandet i vårdarbetet. Lärandet i vårdarbetet handlar om handlar kravet på att personalen ska lära sig nya rutiner, behandlingsmetoder och samarbetsformer. På vilket sätt första linjens chefer organiserar lärandet i vården samt vilket stöd de upplever sig ha. För att undersöka hur första linjens chefer går till väga intervjuades åtta chefer på ett sjukhus i södra Sverige, som bedriver offentlig vård. Uppsatsen har en hermeneutisk ansats och empirin bearbetades med hjälp av kontextuell analys.