I ett alltmer varierat samhälle ökar behovet hos individer av att identifiera sig inom alla samhällsnivåer. Arbetsgivarens ansvar, som regleras via lagstiftningen med diskriminerings- och jämställdhetslagen, saknar tydliga ramar och verktyg för att integrera mångfald i det vardagliga arbetet. Solna stad ingick i ett EU-projekt för att medvetandegöra fördomar inför processer som rekrytering, rehabilitering och lönesättning. Studien tar del av chefernas upplevelse av satsningen samt vilka möjligheter och svårigheter de upplevde med mångfald i organisationen. Detta har undersökts kvalitativt och explorativt i form av åtta intervjuer med chefer som har personalansvar och som sedan analyserats tematiskt.

För hälso- och sjukvårdspersonal med anställning inom ambulansen krävs en beredskap inför olika vårdsituationer och en kunskap om de behov som personer som vårdas prehospitalt kan ha. Studier visar på att förekomsten av hot och våld mot ambulanspersonal är något som ökar. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för hot och våld i den prehospitala miljön. Åtta specialistutbildade sjuksköterskor intervjuades med kvalitativa forskningsintervjuer och data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att känna obehag, Att beakta den egna säkerheten, Att hantera hotfulla och våldsamma situationer och Att finna stöd hos arbetsgivaren.

Uppsatsens syfte är att undersöka om klassmotsättningar och kraftig försämring av levnadsförhållandena kan antagas vara en tänkbar orsak till arbetarrörelsens splittring i Kiruna 1917, och om denna utveckling kan spåras i ageranden hos Kiruna socialdemokratiska arbetarkommun. Som teori för undersökningen har Karl Marx klassmotsättningsteori använts. Denna pekar på att i tider av hårdnade motsättningar mellan arbetarklassens och kapitalets intressen radikaliseras arbetarklassen. En genomgång av bakgrunden till splittringen nationellt och på länsplanet görs för att sätta in splittringen i sitt sammanhang. Därefter redogörs kronologiskt för hur Kiruna arbetarkommun utvecklas politiskt under åren 1905-1917.

The Swedish school law says that students who need special education should have all the support they need to reach the qualification that is set up. The arrangements have to be written down in an Individual education plan (IEP). Before the IEP is set up there has to be an investigation about what kind of support and measures the student needs to reach the qualification that is set up. The aim of this study is to examine student?s participation in school and in the progress with their own IEP.I have accomplished a qualitative study by interviewing eight students during the letter part in the nine-year school.

I och med omregleringen på den svenska apoteksmarknaden så ställs svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bästa, som en del av svensk hälso- och sjukvård, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förändring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvärld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stärka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hälso- och sjukvård. Således publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag på en lösning på ett problem så gav den också upphov till en osäkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osäkerhet som varje enskild organisation måste hantera.

Syftet med studien har varit att undersöka om det finns skillnader i attityder hos de arbetsgivare som har anställt personer med funktionshinder, jämfört med de arbetsgivare som tog emot personer med funktionshinder som praktikanter, i grupperna över sex månader och under sex månader, samt om arbetsgivarens attityd har påverkat längden på praktiken? Metoden var kvalitativa intervjuer med sex arbetsgivare som varit i kontakt med Misas dagliga verksamhet. Resultatet visade framförallt att störst skillnad i attityd, mellan intervjupersonerna som anställt personer med funktionshinder och dem som tog emot praktikanter med funktionshinder. Arbetsgivare som anställde personer med funktionshinder hade mer tillit och förtroende för personen och ansåg att personer med funktionshinder kunde uppfylla deras krav, samt att lönebidrag var största anledningen att anställa personer med funktionshinder. Arbetsgivarna som tog emot praktikanter med funktionshinder trodde däremot inte att personer med funktionshinder kunde uppfylla arbetskraven samt fungera väl utifrån alla faktorer som är viktiga på arbetsplatsen.

Mot bakgrund av den allt mer ökande ohälsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens så som det definieras av Prevent. Företagshälsovården var det forum jag vände mig till för att inhämta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika människor kan ha olika attityd till egenansvar för hälsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens kräver en inlärningsprocess. Olika strukturella faktorer så som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjälpa, eller hindra, den utvecklingen.

Min postenkätstudie har riktat sig till 65 icke-aktiva vid Magisterprogrammet i pedagogiskt arbete vid IBL, Linköpings universitet. En distansutbildning med relativt låg genomströmning.Syftet med enkäten har varit att försöka finna orsaker till varför den som påbörjat utbildningen inte fullföljer den, vilka det är som påbörjar men inte avslutar, varför man söker sig till programmet och vad som skulle kunna få den som inte är aktiv, eller som har valt att sluta, att återuppta studierna igen.Min enkät möjliggjorde en indelning av de icke-aktiva i tre grupper; avhopparna, pausarna och tvekarna. Avhopparna har valt att avbryta studierna utan avsikt att återuppta dem. Pausarna är inaktiva men har för avsikt att återuppta studierna. Tvekarna är även de passiva men de har inte bestämt sig för om de ska fortsätta sina studier eller sluta helt.Resultatet av min enkätstudie visar bl.a.

Syftet med denna uppsats är att analysera och redogöra för de frågor som uppkom i Arbetsdomstolen (AD) 2005:92. Vi kommer även att diskutera de genusfrågor som är relevanta för domen samt ge en allmän beskrivning på genusfrågor vad gäller föräldraledighet i arbetslivet. Vi avgränsar oss till föräldraledighetslagens 10, 11, 12, 14 och 17 §§, och den traditionella synen på mannen och kvinnan på arbetsplatsen. Vi har belyst det sociologiska perspektivet kring föräldraledighet genom en kvalitativ arbetsmetod och könsrelaterad diskriminering på arbetsplatsen vid föräldraledighet. Vi beskriver även föräldraledighetslagen ur ett rättdogmatiskt perspektiv för att ge en bild av vad som är gällande rätt.

Studiens syfte var att undersöka hur arbetssituation och karriär påverkar hur föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten mellan sig. Sverige har en föräldraförsäkring som ger både mannen och kvinnan möjlighet att ta ut och dela föräldraledigheten lika, men kvinnan är fortfarande den som tar ut den hösta andelen av föräldraledigheten. Den undersökta gruppen bestod av fem informanter som varit föräldraledig och var tillbaka i arbete igen. Studien genomfördes med en kvalitativ deskriptiv metod med hjälp av en intervjuguide som var halvstrukturerad med öppna frågor.Resultatet visade på att traditioner och könsroller fortfarande är starkt styrande. Männen tar oftare ut sin del av föräldraledigheten i kortare perioder eller i mindre omfattning än kvinnor och är därför borta från arbetet mindre del.

Från tidig ålder lär vi oss vad som anses "tjejig" och "pojkaktigt". Det omfattar allt från färger och kläder till beteende och även yrken, och det är allmänt känt att det finns branscher som är mans- och kvinnodominerande. Byggindustrin och vård och omsorg hör till dessa typer av yrken.Syftet med denna studie är att få anställda som arbetar inom bygg och vård och omsorg sektorn att beskriva sin bransch genom ett genusperspektiv. De använda teorierna är Yvonne Hirdmans genussystem gällande maskulina och feminina normer, regler och uppfattningar, Vertikala och horisontella segregation och ekonomiska teorier om den yttre påverkan på en persons yrkesval och arbetsgivarens värdering av manliga och kvinnliga arbetstagare.Resultaten visar att informanterna i båda sektorerna upplever en lite jämnare könsfördelning på grund av en pågående förändringar av båda branscherna och samhället i allmänhet, men det kommer att tatid att jämna ut könsfördelningen ytterligare. Både män och kvinnor är lika lämpade för båda branscherna och alla informanter har intrycket att en jämn könsfördelning är bra för alla som arbetar i branschen..

Varje dag engagerar sig tusentals fackligt förtroendevalda på olika arbetsplatser i Sverige med mål att förbättra arbetssituationen för företagets anställda. Detta genom att representera anställda på arbetsplatsen och därmed vara en förbindelselänk mellan arbetsgivaren och fackets medlemmar. Således ställs den fackliga representanten mot arbetsgivarens krav som inte alltid stämmer överens med medlemmarnas önskemål. Det leder inte sällan till att den fackligt förtroendevalda möts av ett visst motstånd, som gör uppdraget krävande. Detta ställer krav på att som förtroendevald kommunicera såväl med arbetsgivare som medlemmar för att kunna förstå samt samarbeta med varandra.

Bakgrund:Långtidssjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa har under senaste åren ökat i Sverige. Det medför oftast ett stort lidande för den enskilde och ger även ökade kostnader för samhället. Hur rehabiliteringen genomförs är av vikt för att kunna hjälpa personerna som är långtidssjukskrivna tillbaka till familjeliv och arbetsliv. Därför är det viktigt att få ta del av de sjukskrivnas egna erfarenheter av rehabiliteringen. Syftet: Var att undersöka hur personer som är långtidssjukskrivna > 3 månader på grund av långvarig stress har upplevt sin rehabilitering och vad som har underlättat för återgång till familjeliv och arbetsliv.

Försäkringskassans (FK) handläggare är en central person för att en smidig rehabilitering av långtidssjukskrivna skall kunna äga rum. Jag har velat visa hur FK:s insatser har tett sig för ett antal patienter sett ur företagshälsovårdens perspektiv. Patienterna som har studerats har varit bokade för rehabilitering hos företagshälsovården och de har följts under ett år. FK:s samordningsansvar har tagit sig uttryck i ställningstagande till sju rehabiliteringssteg där första steget är återgång i arbete utan andra insatser än de rent medicinska och det sjunde steget innebär bedömningen att patienten är långvarigt eller varaktigt arbetsoförmögen. I denna studie som enbart visar rehabiliteringen för ett begränsat antal patienter under en begränsad tid kan man ana FK:s närvaro främst i form av begäran om ?särskilt läkarutlåtande om hälsotillstånd? LUH.

Det finns ingen exakt definition av vad som utgör saklig grund för uppsägning vid sena ankomster. Detta på grund av att förhållandena på arbetsplatserna är mycket varierande. Syftet med denna uppsats var därför att redogöra för vad begreppet uppsägning på grund av personliga skäl innebär framförallt när det gäller sena ankomster. Vidare var syftet att närmare redogöra för rättsläget kring sena ankomster som uppsägningsgrund och vilka faktorer som påverkar bedömningen av detta. Den metod som använts är en traditionell juridisk metod, vilket inneburit en konsultation av rättskällorna.