Denna uppsats beskriver attityder till arbete bland norrbottniska ungdomar, som Ànnu inte etablerat sig pÄ arbetsmarknaden. Vidare beskriver den i vilken utstrÀckning dessa ungdomar kÀnner samhörighet med sina hemregioner. Till sist sÄ undersöks ocksÄ kopplingar mellan olika attityder och samhörighetsgrad till hemregionen eller intresse för internationella utblickar och kontakter. Syftet Àr pragmatiskt pÄ sÄ sÀtt att det ger svar pÄ vad arbetsgivare i Norrbotten kan fokusera pÄ för att knyta den framtida arbetskraften till lÀnet. Metoden Àr kvantitativ och utgÄr frÄn svar pÄ postenkÀter som skickats till alla ungdomar i Norrbotten som gick i nian i grundskolan och i trean pÄ gymnasiet under hösten 2005.

Inom byggindustrin finns det idag mĂ„nga aktörer. För att lyckas konkurrera som företag behöver man personal som har hög motivation. I dagens situation Ă€r det svĂ„rt att fĂ„ tag i arbetskraft inom byggsektorn, och dĂ„ Ă€r det av yttersta vikt att personalen Ă€r motiverad och trivs pĂ„ arbetet för att undvika att de söker sig till en annan arbetsgivare. Denna rapport Ă€r en undersökning om hur man kan hĂ„lla motivationen pĂ„ en hög nivĂ„ bland yrkesarbetare pĂ„ HÖ Allbygg. HÖ Allbygg Ă€r ett byggindustriföretag som utför entreprenader inom hus/bygg och mark/anlĂ€ggning.

SammanfattningEftersom mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha friska och hÀlsosamma medarbetare. HÀlsa Àr en förutsÀttning för ett sunt arbetsliv. En god hÀlsa och vÀlmÄende ökar prestationen och bör dÀrmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatser.

Varje Är tar 5000 studenter i Sverige examen i företagsekonomi och sÄ mÄnga som 650 studenter lÀser idag civilekonomprogrammet vid Högskolan i GÀvle (HiG). Vi Àr sjÀlva ekonomstudenter vid HiG och snart redo att ta steget ut i arbetslivet, vilket innebÀr blandade kÀnslor av bÄde förvÀntan och oro. Orsaken till denna osÀkerhet Àr till stor del det faktum att vi inte vet vad som förvÀntas av oss den dag vi tar examen. Vad har vi egentligen lÀrt oss under vÄr utbildning och vad förvÀntar sig arbetsgivarna att vi kan? För att besvara denna frÄga har vi intervjuat före detta studenter frÄn HiG, varav en man och en kvinna frÄn den privata sektorn samt en man och en kvinna frÄn den offentliga sektorn.

För att styra det svenska samhÀllet mot en hÄllbar utveckling Àr det framförallt viktigt att samhÀllets större aktörer tar ansvar för sina verksamheter och försöker minimera sin belastning pÄ miljön. Landstingen i Sverige tillhör en av landets största arbetsgivare och stÄr för en stor del av dessa pÄfrestningar, dÄ de berör mÄnga omrÄden inom miljön. Miljöledningssystemet ISO 14001 Àr ett hjÀlpverktyg som pÄ senare Är har anpassats för landstingens verksamheter för att förbÀttra deras miljöarbete och miljöprestanda. Vad som anses som ett mÄste för att fÄ ett miljöledningssystem att fungera vÀl i en organisation Àr den interna miljökommunikationen. Det har dÀremot visat sig att det inte Àr helt lÀtt i större organisationer att skapa en bra intern miljökommunikation och det inverkar i sin tur pÄ hur miljöarbetet utvecklar sig.Studien har granskat den interna miljökommunikationen inom tvÄ olika landsting, VÀsternorrland och JÀmtland, och tittat pÄ vilka skillnader som kan identifieras mellan deras miljökommunikation.

Studenter har ofta som ma?l att fa? ett arbete efter avslutade studier och med ho?g konkurrens pa? arbetsmarknaden skulle personal branding, personligt varuma?rkesbyggande, i sociala medier kunna vara ett bra hja?lpmedel fo?r att fa? ett arbete. Men hur ma?nga utnyttjar egentligen detta? Uppsatsens syfte a?r att belysa denna kombination. Fra?gesta?llningen handlar om hur studenter inom olika yrkesomra?den upplever och hanterar presentationen av sig sja?lva i sociala medier.

Flexibilitet har blivit allt viktigare pÄ den svenska arbetsmarknaden vilket Àr nÄgot organisationer anpassat sig till. Detta har lett till att bemanningsbranschen har vÀxt och att arbeta som uthyrd personal blir en allt vanligare arbetsform. Denna utveckling beror pÄ att organisationer vill vara flexibla och anpassa sin arbetsstyrka efter rÄdande behov. Syftet med denna undersökning Àr att lyfta fram hur de anstÀllda upplever sin anstÀllning pÄ ett bemanningsföretag. Genom att ha studerat tidigare forskning samt bilden som mÄlats upp genom media angÄende bemanningsbranschen anser vi att det finns en problematik med denna sorts anstÀllning.

1 augusti 2011 upphÀvdes Arbetsmiljöverkets dispens för uttag av extra mertid och extra övertid. IstÀllet Àr det nu upp till arbetsgivaren att bedöma ifall det finns sÀrskilda skÀl för uttag av extra övertid och extra mertid samt att bedöma att situationen inte gÄr att lösa pÄ annat rimligt sÀtt. Skyddsombuden fÄr nu som ett led i regleringen möjlighet att göra framstÀllningar till arbetsgivaren om det behövs för att sÀkerstÀlla att arbetstidslagen följs.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vilka omstÀndigheter och situationer, som krÀvs för att en arbetsgivare ska kunna ta ut extra övertid och extra mertid. Uppsatsen beskriver den gÀllande rÀtten för uttag av extra övertid och extra mertid. Syftet har ocksÄ varit att redogöra för hur skyddsombudens befogenheter har pÄverkats av de nya reglerna kring uttag av extra övertid och extra mertid.Uppsatsen har baserats pÄ en rÀttsdogmatisk metod, vilket innebÀr att den har haft sin utgÄngspunkt utifrÄn olika befintliga rÀttskÀllor.

Den hÀr uppsatsen handlar om organisatorisk olydnad och motstÄnd. Vi vill genom denna uppsats bidra till tidigare forskning kring detta Àmne och genom vÄr studie ge en tydligare bild pÄ huruvida motstÄnd förekommer eller inte. Genom att detta Àmne vanligtvis har studerats genom kvalitativa studier önskar vi bidra till forskningen med ett nytt sÀtt att se pÄ motstÄndet genom att göra en kvantitativ studie. Uppsatsen Àr genomförd med 76 enkÀter varav hÀlften hos anstÀllda pÄ ett produktionsföretag och hÀlften hos tjÀnstemÀn pÄ ett annat företag.Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka utbredningen av anstÀlldas motstÄnd under arbetstid och att fÄ en kunskap om hur det tar uttryck i arbetslivet vilket mÄste göras genom att undersöka olika arbetsplatser. UtifrÄn vÄrt syfte har vi tagit fram följande frÄgestÀllningar för att förtydliga meningen med studien:? Förekommer det nÄgot motstÄnd pÄ arbetstid och i sÄ fall hur ofta?? Vad gör anstÀllda pÄ sin arbetstid som kan definieras som motstÄnd?? Varför utför anstÀllda motstÄnd pÄ arbetstid?? Förekommer det skillnad pÄ hur mycket motstÄnd produktionsanstÀllda gör och hur mycket motstÄnd tjÀnstemÀn gör?Vi har i vÄr uppsats valt att koppla samman att anstÀllda utför en icke arbetsrelaterad aktivitet under arbetstid med att de gör ett motstÄnd.

Denna uppsats behandlar synen pÄ ledarskap pÄ olika nivÄer i Svenska kyrkan, i detta fall stift och församling, i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i kyrkoherdens, kyrkorÄdets och stiftets syn pÄ vilka egenskaper och förmÄgor som krÀvs för att kyrkoherden ska vara vÀl rustad för sin tjÀnst. Stiftet Àr den regionala nivÄn, det omrÄde som styrs av en biskop, geografiskt ofta med samma omfattning som ett eller tvÄ lÀn. AnstÀllda pÄ stiftsnivÄn kallas stiftsadjunkter om de Àr prÀstvigda. Församlingen Àr den lokala nivÄn, Svenska kyrkans primÀra enhet och geografiskt ofta med samma omfattning som en kommun. Församlingen styrs av ett kyrkorÄd bestÄende av valda församlingsmedlemmar och leds av en kyrkoherde som Àr församlingens chef, alltid prÀstvigd.

UppmÀrksamhet kan ske pÄ flera olika sÀtt och fÄ flera olika konsekvenser. UppmÀrksamhet pÄ en arbetsplats kan exempelvis leda till att de anstÀllda kÀnner sig motiverade och uppmuntrade. Samtidigt kan uppmÀrksamhet uppfattas som en slags övervakning. Syftet med denna studie Àr att belysa dessa tvÄ motstridiga aspekter av uppmÀrksamheten samt undersöka vad dessa innebÀr för en anstÀllds arbetsprestation och beteendemönster.Den empiriska undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr sex informanter hos en stor arbetsgivare deltagit  i intervjuer. Intervjuerna tillÄtit informanterna att beskriva situationer som berört Àmnen som andras uppmÀrksamhet, uppmuntran och kontroll och informella regler pÄ arbetsplatsen.I analysen framgÄr det att uppmÀrksamhet frÄn kollegor har en övervÀgande positiv effekt pÄ en anstÀllds arbetsprestation och beteendemönster.

Föreliggande rapport behandlar Äsikter och instÀllningar kring ett alternativt lönesystem för yrkesarbetare inom byggbranschen i Sverige. Synpunkter frÄn arbetsgivare, yrkesarbetare och fackliga ombud har dÀrför stÀllts mot varandra för att ge en objektiv bild av vad man anser om ett alternativ till traditionella ackord. Denna rapport tar upp arbetsmiljöns betydelse för individen i ett bredare perspektiv dÀr motivation och engagemang Àr minst lika viktigt som skyddsanordningar mm ute pÄ arbetsplatsen. Syftet med rapporten Àr att utvÀrdera vilka effekter ett alternativt lönesystem kan ge för enskilda individer och företag. NCC Entreprenad i LuleÄ har sedan 1997 anvÀnt sig av ett lönesystem, bestÄende av en stor fast del kompletterat med en mindre rörlig bonusdel, för sina yrkesarbetare.

Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete ligger till grund för en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö pÄ arbetsplatsen. Arbetsgivare Àr enligt lag skyldig att följa de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfÀrdat samt bedriva ett eget och aktivt arbetsmiljöarbete. Denna studie utgör examensarbetet i magisterpÄbyggnadsutbildningen Arbetsmiljöledning 60 poÀng vid LuleÄ Tekniska Universitet dÀr examensarbetet omfattar 15 poÀng. Studien Àr genomförd pÄ ett sjukhus i Mellansverige med syftet att kartlÀgga och analysera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrevs vid tre enheter inom kliniken för medicin. Syftet var ocksÄ att undersöka ledningens och medarbetarnas syn pÄ arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet.

Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete ligger till grund för en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö pÄ arbetsplatsen. Arbetsgivare Àr enligt lag skyldig att följa de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfÀrdat samt bedriva ett eget och aktivt arbetsmiljöarbete. Denna studie utgör examensarbetet i magisterpÄbyggnadsutbildningen Arbetsmiljöledning 60 poÀng vid LuleÄ Tekniska Universitet dÀr examensarbetet omfattar 15 poÀng. Studien Àr genomförd pÄ ett sjukhus i Mellansverige med syftet att kartlÀgga och analysera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrevs vid tre enheter inom kliniken för medicin. Syftet var ocksÄ att undersöka ledningens och medarbetarnas syn pÄ arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet. Fokus under karlÀggningen lÄg pÄ: uppgiftsfördelning, engagemang och informationsflöde för att undersöka hur arbetsmiljöarbetet nÄr ut till de olika anstÀllningsnivÄerna i organisationen.

Uppsatsen syfte var att undersöka hur individer i chefsposition arbetar och tĂ€nker kringmĂ„ngfald ur en etnisk aspekt. Studien genomfördes i samarbete med StadsdelsförvaltningenNorra Hisingen, Göteborgs Stad. Ämnen som berördes var diskriminering och dĂ„ gĂ€llande hur chefer tĂ€nker kring vilka delar av en rekryteringsprocess som kan anses ligga till risk för diskriminering samt aktivt mĂ„ngfaldsarbete. Syftet tog sin utgĂ„ngspunkt i tidigare studier (Regeringskansliet, 2007) som visat att det ibland Ă€r mycket stora skillnader i antalet kontakter en arbetssökande mĂ„ste ta med en arbetsgivare för att fĂ„ en anstĂ€llning beroende pĂ„ om du har ett svenskt eller utlĂ€ndskt namn.I studien anvĂ€ndes ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt och metoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sju personer i chefsposition inom SDF Norra Hisingen med personalansvar.Teoretiska ramar och tidigare forskning som berörde sociala kognitiva processer,diskrimineringslagstiftningen, mĂ„ngfald ur ett ekonomiskt perspektiv, samt rekryteringsprocessens delar anvĂ€ndes som utgĂ„ngspunkt för att skapa en förstĂ„else kring resultaten.