I denna studie undersöks vilka förestÀllningar om medarbetarsamtal som finns hos ett antalanstÀllda pÄ ett större industriföretag. Avsikten Àr att ta reda pÄ om det förekommer skillnaderi förestÀllningarna om medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare. Uppsatsen innehÄllertvÄ delar, dels en avgrÀnsad textanalys av företagets interndokument och av fackliga avtalkring kompetensutveckling och medarbetarsamtal, dels ett antal intervjuer inom ett större industriföretag.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har i studien anvÀnts den kvalitativa intervjun som metodoch intervjuerna har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Den empiriska undersökning baseraspÄ intervjuer med ett antal anstÀllda pÄ ett företaget.Resultaten av vÄr studie visar att medarbetarsamtal framstÄr som en möjlighet för utvecklingav sÄ vÀl individ, chef som organisation. Det finns höga ambitioner angÄende medarbetarsamtali bÄde kollektivavtal och interndokument, men vi finner att teorin stÄr en bit ifrÄn hurdet praktiskt fungerar pÄ arbetsplatsen.

Det finns i Sverige en möjlighet för smÄbarnsförÀldrar att förkorta sin lönearbetstid före barnen fyllt Ätta Är eller gÄtt ur första klass. Eftersom detta Àr en uppgörelse mellan arbetstagare och arbetsgivare, utan inblandning frÄn FörsÀkringskassan, saknas statistik bÄde vad gÀller hur mÄnga som utnyttjar denna möjlighet och hur fördelningen Àr mellan kvinnor och mÀn.VÄr kvalitativa studie bygger pÄ ett antal frÄgestÀllningar runt problemformuleringen: Vi vill undersöka hur kvinnor och mÀn som tidigare arbetat heltid och sedan familjebildning valt att gÄ ner i arbetstid, upplever hur denna skillnad eventuellt pÄverkar lönearbete och hemarbete. Och i sÄ fall, pÄ vilket sÀtt yttrar sig det?Vi genomförde sex intervjuer och alla vÄra respondenter lever i heterosexuella parförhÄllanden som sambos eller gifta. VÄrt teoretiska perspektiv utgjordes av Anna Jonasdottirs kÀrlekskraftsteori och Yvonne Hirdmans teorier om genusordning och genuskontrakt.

Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

Den Svenska modellen har gÄtt frÄn en omfattande lagregleringsreform pÄ 70-talet, till ett stadigt tillstÄnd dÀr bland annat rÀttigheter sÄ som förenings- och förhandlingsrÀtt, rÀtten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebÀr att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktÀr dÀr unionsrÀtten gÄr före nationell rÀtt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens stÀllning fÄtt en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, dÄ direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet Àr slutet mellan. DÄ kollektivavtalen inte kan anvÀndas som ett implementeringsinstrument mÄste Sverige implementera direktiv frÄn unionen genom lagstiftning, som dÄ inbegriper alla parter pÄ arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebÀr att beslutsbefogenheterna tas frÄn arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom mÄnga lÀnder i Europa anvÀnds sÄ kallade allmÀngiltiga kollektivavtal.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur ledare hanterar situationer dÀr medarbetares privata problem inverkar negativt pÄ arbetet för bÄde arbetsgivare och övriga medarbetare. För att fÄ svar pÄ det har vi inspirerats av vinjettstudie som utgÄr frÄn diskussioner av fiktiva fall. Vi har genomfört studien med fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju dÀr vi först introducerade respondenterna med vinjetterna. Deltagarna till undersökningen valdes ut genom ett subjektivt urval dÀr vi riktade in oss pÄ ledare, angÄende vilken organisation de tillhörde var av mindre vikt. I teoridelen introducerades teorierna ledarskap, medarbetarskap, individen i gruppen, ekonomi, hÀlsa, lagar, organisationskultur och föreskrifter samt försÀkringskassans roll.

Ofta pressenteras checklistor och modeller för framgÄngsrikt ledarskap eller hur man pÄ bÀsta sÀtt skall uppnÄ det, dÀr olika egenskaper eller personlighetsdrag lyfts fram som en bra ledare bör ha. Karisma, mÄlmedvetenhet och utstrÄlning Àr egenskaper som ofta efterfrÄgas bland dagens ledare men dessa egenskaper Àr ocksÄ utmÀrkande för personer med antisociala personlighetsstörningar.Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad som gör personer med antisociala personlighetsstörningar attraktiva för en arbetsgivare samt i vilket sammanhang som de kan vara bra.Studien har genomförts som en kvalitativ ansats och har sin utgÄngspunkt i en explorativ studie för att kunna inhÀmta sÄ mycket material som möjligt för att dÀrefter belysa fenomenet allsidigt. Flera teorier har anvÀnts framförallt Yukls teorier om effektivt ledarskap samt egenskapsteorin, beteendeteorin och teorin om situationsanpassat ledarskap.Undersökningen visade pÄ att det finns egenskaper som Àr positiva hos personer med antisociala personlighetsstörningar men det Àr svÄrt att avgöra om de Àr positiva eller negativa utan att relatera egenskaperna till en specifik situation. Egenskapen charmig kan vara positiv i ett sammanhang och negativt i en helt annan situation. Studien visade Àven pÄ att situationen styr beteendet, dÀr beteendet i denna studie Àr summan av egenskaper och situation.UtifrÄn analysen kan slutsatsen dras att det Àr svÄrt att sÀga vad som Àr attraktivt utan att ta hÀnsyn till olika situationer.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva orsaker till sjuksköterskans trötthet.Metoden var en litteraturstudie med deskriptiv design. Data samlades in via databaserna Discovery och Medline/Pubmed och 17 artiklar inkluderades i resultatet.Resultatet visade att följande kan orsaka sjuksköterskans trötthet.?KÀnslomÀssig/empatisk utmattning?, ?arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning? samt ?skiftarbete och sömnbrist?. KÀnslomÀssig/empatisk utmattning kan uppstÄ i omhÀndertagande av patient som till exempel nÀr den vÄrdande inte kan hjÀlpa en person undgÄ skada. Stora dramatiska hÀndelser samt mer dagliga situationer kan indirekt utsÀtta sjuksköterskan för upplevelse av trauma.

Vi har genomfört en studie i syfte att beskriva och analysera vilka faktorer som Àr motiverande i en arbetssituation för medarbetare som tillhör Generation Y (födda 1978 och senare), samt vilka belöningar som Àr attraktiva för denna grupp. Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie pÄ yngre medarbetare inom affÀrsomrÄdet Rikskund pÄ Niscayah AB, som Àr ett av de ledande sÀkerhetsföretagen pÄ den svenska marknaden. Vi genomförde en intervjuserie dÀr vi talat med tio yngre medarbetare pÄ företaget samt deras affÀrsomrÄdeschef.Vi har valt ett holistiskt angreppssÀtt och ser vad som Àr motiverande utifrÄn fyra hörnstenar; omgivningens pÄverkan, individens behov, individens rÀttviseperception samt individens förvÀntningar. Vi kombinerar tidigare teorier frÄn erkÀnda forskare som till exempel Maslows behovspyramid, Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer, McClellands behovsteorier och Vrooms processteorier för att ta fram en egen utredningsmodell. Viktiga slutsatser i studien Àr att yngre medarbetare frÀmst motiveras av utmanande arbetsuppgifter och framgÄng. Icke-finansiella belöningar som utbildning, feedback och karriÀrmöjligheter Àr viktigare Àn finansiella, men finansiella mÄste finnas med för att skapa en grundtrygghet.

Intresset för svensk handboll Àr just nu enormt efter stora framgÄngar för landslagsverksamheten pÄ internationell nivÄ. De idrottsliga resultaten har bidragit till en positiv ekonomisk utveckling och medfört att förutsÀttningarna för handbollens verksamhet har förÀndrats Àven ur ett juridiskt perspektiv dÄ utövande pÄ elitnivÄ stÀller höga krav pÄ prestation och engagemang. Förevarande uppsats undersöker vad utvecklingen innebÀr för svenska handbollsspelares arbetsrÀttsliga stÀllning, vilka rÀttigheter som kan aktualiseras för spelarna och vad det kan fÄ för konsekvenser för klubbarna. Sammantaget visar utredningen att handboll pÄ elitnivÄ utgör arbete i ett juridiskt avseende och att elithandbollspelare Àr arbetstagare i arbetsrÀttslig mening. Det innebÀr att klubbarna Àr spelarnas arbetsgivare och att de arbetsrÀttsliga lagarna skall tillÀmpas pÄ parternas anstÀllningsförhÄllande.

Bland de olika typerna av optionsprogram till anstÀllda finns en som avviker frÄn de övriga ? syntetiska optioner. Syntetiska optioner skiljer sig frÄn de övriga optioner genom att de inte ger innehavaren nÄgon rÀtt att förvÀrva aktier utan endast ger en rÀtt till en kontant slutreglering vid en bestÀmd framtida tidpunkt. Skatteregler som gÀller för syntetiska optioner upplevs ofta som komplexa av bÄde anstÀllda och arbetsgivare. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utreda beskattningskonsekvenserna för sÄvÀl företaget som den anstÀllde.

Vi har genomfört en studie i syfte att beskriva och analysera vilka faktorer som Àr motiverande i en arbetssituation för medarbetare som tillhör Generation Y (födda 1978 och senare), samt vilka belöningar som Àr attraktiva för denna grupp. Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie pÄ yngre medarbetare inom affÀrsomrÄdet Rikskund pÄ Niscayah AB, som Àr ett av de ledande sÀkerhetsföretagen pÄ den svenska marknaden. Vi genomförde en intervjuserie dÀr vi talat med tio yngre medarbetare pÄ företaget samt deras affÀrsomrÄdeschef.Vi har valt ett holistiskt angreppssÀtt och ser vad som Àr motiverande utifrÄn fyra hörnstenar; omgivningens pÄverkan, individens behov, individens rÀttviseperception samt individens förvÀntningar. Vi kombinerar tidigare teorier frÄn erkÀnda forskare som till exempel Maslows behovspyramid, Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer, McClellands behovsteorier och Vrooms processteorier för att ta fram en egen utredningsmodell. Viktiga slutsatser i studien Àr att yngre medarbetare frÀmst motiveras av utmanande arbetsuppgifter och framgÄng. Icke-finansiella belöningar som utbildning, feedback och karriÀrmöjligheter Àr viktigare Àn finansiella, men finansiella mÄste finnas med för att skapa en grundtrygghet.

SammanfattningSedan lÄng tid tillbaka har den svenska kollektivavtalsmodellen varit utgÄngspunkt för reglering av löner och andra allmÀnna anstÀllningsvillkor pÄ vÄr arbetsmarknad. Arbetsmarknadens parter, dvs. fackföreningar och arbetsgivare har genom trÀffande av kollektivavtal kommit överens om vilka villkor som ska tillÀmpas. Hösten 2004 intrÀffade dock en hÀndelse vars följder har inneburit ett ifrÄgasÀttande av avtalsmodellens förenlighet med EU:s nationalitetsdiskrimineringsförbud och de EG-rÀttsliga bestÀmmelserna om fri tjÀnsterörlighet.De svenska fackförbunden Byggnads och Elektrikerförbundet vidtog stridsÄtgÀrder mot ett lettiskt byggbolag, Laval un Partneri Ltd, som med utstationerade lettiska arbetare utförde en ombyggnation av en skola i Vaxholm. StridsÄtgÀrderna syftade till att förmÄ det lettiska bolaget att teckna svenskt kollektivavtal.

SAMMANFATTNINGBakgrundEn del av företagssköterskans arbetsuppgifter Àr att arbeta förebyggande och se olika typer av problematik som finns hos arbetstagare och arbetsgivare. OmvÄrdnad av mÀnniskan ska stÄ i fokus och rikta sig mot arbetslivet dÀr en sÀker och god omvÄrdnad ges (SOU 2011:63). Vibrationsexponering av hÀnder och Ätföljande effekter utgör ett betydande arbetsmedicinskt problem dÀr kyrkvaktmÀstare utgör en exponerad yrkesgrupp.SyfteSyftet med studien var att kartlÀgga besvÀr i hÀnder och armar hos kyrkvaktmÀstare och deras kunskaper kring riskerna med vibrationsexponering.Metod 50 kyrkvaktmÀstare besvarande tvÄ enkÀter, en om symtom och en om arbetsmiljö vid vibrationsexponering av handhÄllna verktyg och dess risker och skador. Resultatet presenterades som deskriptiva data.Resultat KöldkÀnsla 40 %, vita fingrar 38 % och kramp 38 % var de vanligaste symtomen. Symtom var vanligare bland dem som arbetat minst 10 Är i vibrations exponerade arbete.De hade lite kunskap om riskerna med arbetet.

LÄngtidsarbetslösa och funktionshindrade tillhör de mest utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. För att förbÀttra deras situation anordnar Arbetsförmedlingen ÄtgÀrdsprogram dÀr de subventionerar programdeltagarnas löner Ät arbetsgivaren. MÄlet Àr att skapa incitament för arbetsgivarna att anstÀlla samt minska utanförskapet hos de utsatta grupperna. Tidigare forskning visar dock att deltagande i ÄtgÀrdsprogram snarare försvÄrar möjligheterna för de utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr dÀrför att: undersöka hur utbildning samverkar med upplevelser kring inlÄsningsmekanismer och utanförskap i arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Detta görs genom intervjuer med ÄtgÀrdsdeltagare samt med hjÀlp av teorier kring stigmatisering, identitet, avvikande och kapital.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.