SammanfattningI och med kunskapssamhÀllets framvÀxt har kunskap och mÀnskliga fÀrdigheter fÄtt allt mer central betydelse för dagens organisationer. Arbetsmarknadens ökade rörlighet tillsammans med en minskad lojalitetet mellan arbetstagare och arbetsgivare har lett fram till en ökad personalomsÀttning inom kunskapsintensiva branscher. I kunskapsföretag som konsultbolag Àr personalen och dess kompetens avgörande för organisationens framgÄng och överlevnad och dÀrmed Àr det Àven viktigt för kunskapsintensiva företag att rekrytera och behÄlla kompetent personal.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som motiverar medarbetare att stanna och utvecklas inom ett konsultbolag respektive att som medarbetare söka sig till en ny arbetsplats. Min ambition Àr dÀrmed att med denna uppsats att öka förstÄelsen kring detta samt att identifiera de faktorer som Àr avgörande för företagets behÄllning av anstÀllda. För att kunna besvara syftet genomfördes intervjuer med bÄde anstÀllda och före detta anstÀllda frÄn ett konsultbolag.

Vi som distriktssköterskestudenter upplever att distriktssköterskans kompetens inte efterfrÄgas av en del arbetsgivare utan ofta likstÀlls med en allmÀnsjuksköterskas. Att kÀnna till distriktssköterskeyrkets tillkomst och utveckling över tid, gör det lÀttare att förstÄ hur yrkesrollen formats. Kunskap om yrkets historia kan synliggöra den specifika kompetens som distriktssköterskan besitter Àn idag. Distriktssköterskeyrket började ta form under 1920 -1930-talen. Syftet Àr att beskriva hur distriktssköterskans arbete, vÀrderingar och villkor sÄg ut under 1920-1930-talen i Sverige.

I denna studie undersöks huruvida kriminellt belastade individer uppfattar sina möjligheter pĂ„ en alltmer begrĂ€nsad arbetsmarknad samt deras uppfattningar kring samhĂ€llets eventuella stigmatisering av kriminellt belastade individer. Syftet med studien Ă€r att undersöka kriminellt belastade individers övergĂ„ng frĂ„n kriminalitet till arbetsmarknaden. För att uppnĂ„ förstĂ„else för informanternas bakgrund och dess pĂ„verkan undersöks huruvida deras vĂ€ndpunkt, frĂ„n att leva pĂ„ ett fĂ€lt baserat pĂ„ kriminalitet till att leva i ett fĂ€lt fritt frĂ„n brottslighet. Även informantens syn pĂ„ eventuell social exkludering, baserat pĂ„ de normer som finns i samhĂ€llet och som avgör vem som anses vara stigmatiserad, Ă€r nĂ„got som granskas i studien. Sex stycken kvalitativa djupintervjuer har genomförts med informanter frĂ„n tvĂ„ organisationer som arbetar med kriminellt belastade individer.

En genomsnittlig villa pĂ„ 149 mÂČ i Sverige med direktverkande el för uppvĂ€rmning anvĂ€nder ungefĂ€r 23980 kWh el per Ă„r. Av detta sĂ„ stĂ„r uppvĂ€rmningen för ungefĂ€r 13480 kWh, eller 90,5 kWh/mÂČ. Att minska denna energianvĂ€ndning Ă€r gynnsamt bĂ„de för miljönoch ekonomin.Genom att utrusta ett hus pĂ„ ungefĂ€r 161 mÂČ med energisnĂ„l utrustning, luftvĂ€rmepumpar, bra isolering, ett effektivt ventilationssystem och solfĂ„ngare sĂ„ kan elanvĂ€ndningenminskas med ungefĂ€r 20170 kWh per Ă„r, till en anvĂ€ndning pĂ„ ungefĂ€r 4900 kWh per Ă„r.Vad uppvĂ€rmningen betrĂ€ffar sĂ„ Ă€r detta en minskning frĂ„n 14570 kWh (90,5kWh/mÂČ) till ungefĂ€r 1400 kWh (9,4 kWh/mÂČ). Skulle huset anvĂ€ndas som ett fritidshus under Ă„tta mĂ„nader per Ă„r, sĂ„ skulle elanvĂ€ndningen bara hamna pĂ„ ungefĂ€r 2500 kWh, vilket iförhĂ„llande till den uppskattade energianvĂ€ndningen pĂ„ 10035 kWh för motsvarande tidsperiod innebĂ€r en minskning pĂ„ ungefĂ€r 7535 kWh. För vĂ€rmens del sĂ„ innebĂ€r detta en minskning frĂ„n 3035 kWh (18,85 kWh/mÂČ) till ungefĂ€r 256 kWh (1,6 kWh/mÂČ).Varmvatten kan fĂ„s frĂ„n solfĂ„ngare.

Den svenska hÀlso- och sjukvÄrden har genomgÄtt stora förÀndringar de sista decennierna. Det stÀlls större krav pÄ kostnadseffektivitet utifrÄn den ekonomiska situationen. En motsÀttning finns mellan medicinens möjligheter och vÄrdens resurser. Arbetsgivare har till uppgift att tillgodose behovet av sjukvÄrd och samtidigt uppfylla kravet pÄ en god arbetsmiljö. Sjuksköterskor som ges möjlighet att utveckla sin kompetens i en stimulerande arbetsmiljö, har förutsÀttningar att kÀnna arbetstillfredsstÀllelse.

KlÀdkoder förekommer pÄ mÄnga olika typer av företag och pÄverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. RÀttsomrÄdet rörande klÀdkoder Àr dock relativt oklart och det finns en brist pÄ relevanta, aktuella rÀttsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga pÄ rÀttsprinciper och sedvana Àn pÄ uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats Àr att söka utreda detta rÀttslÀge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprÀtthÄlla en klÀdkod samt att undersöka arbetstagarens rÀttigheter.

Statistik visar att personalomsÀttningen i hotell- och restaurangbranschen Àr högst av alla branscher i landet. En hög personalomsÀttning pÄverkar branschen i stort, företagen, och personalen som jobbar inom den. För företagen orsakar personalomsÀttningen problem sÄsom kompetensförluster, kostnad för rekrytering och försÀljningsförluster. Dessutom sliter en hög personalomsÀttning pÄ den befintliga personalen och dÀrmed sjunker produktiviteten och motivationen pÄ företagen. Denna uppsats ska öka förstÄelsen för de faktorer som ligger bakom den höga personalomsÀttningen i branschen.

SammanfattningTitel: StjĂ€rnornas krig ? kampen om IT-kompetensen fortsĂ€tterFörfattare: Kristina Bergmark och Elias ÖmanHandledare: Agneta HugemarkLĂ€rosĂ€te: Uppsala UniversitetDatum: 2013-06-04Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att ge en ökad insyn i vad som uppfattas som attraktivt hos en arbetsgivare av arbetskraft med IT-kompetens som arbetar inom organisationen 3. Uppsatsen Ă€mnar ocksĂ„ ge insyn i vilka krav och normer denna arbetskraft tvingas underkasta sig till följd av sitt medlemskap i denna organisation.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med 6 anstĂ€llda pĂ„ företagets 3:s IT-avdelning och 2 HR-anstĂ€llda inom organisationen. Materialet analyserades och diskuterades utifrĂ„n de teoretiska begreppen kollektiva resurser och zone of indifference.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever att fibromyalgi pÄverkar deras dagliga liv. Femton artiklar valdes ut efter sökningar i databaserna Medline (via PubMed), CINAHL, Science Direct, Academic Search Elite och Wiley InterScience. Urvalet av artiklarna genomfördes utifrÄn inklusionskriterierna. Artiklarna granskades och sammanstÀlldes för att nÄ resultat. Resultatet visade att smÀrtan begrÀnsar patienternas vardag genom att kroppen sÀger ifrÄn dÄ smÀrtan blir för intensiv.

Specialister med spetskompetens Àr ett mÄste för företag i en bransch dÀr den komparativa fördelen ligger i kunskapen hos medarbetarna. SÄ Àr fallet inom revisionsbranschen och jakten pÄ topptalangerna Àr hÄrd. För att attrahera de bÀsta studenterna krÀvs ett attraktivt arbetsgivarvarumÀrke. Syftet med denna uppsats Àr att studera företaget Deloittes arbetsgivarvarumÀrke, hur de för ut det till den potentiella arbetskraften, samt hur studenterna uppfattar Deloittes arbetsgivarvarumÀrke. Vi har valt att avgrÀnsa oss till att endast undersöka hur Deloittes Sverige marknadsför sig mot ekonomstudenter i Uppsala som potentiell arbetskraft.

The collective agreement contains many important provisions concerning the relationship between employers and employees. When a collective agreement applies in the workplace, both employers and employees are bound by it. However, only employers of those two, can take part in the collective agreement, and therefore negotiate the content of it.The purpose of this study is to answer the following question: Why are rules that has been interpreted in collective agreements not expressed in writing? Therefore, the Swedish collective agreement system will be examined, and a distinction between types of silent regulations will be made to find causes. The potential for workers to act on a collective agreement with quiet regulations will also be examined.Collective agreements are signed on three levels: central, union and local levels.

Syftet med insatsen personlig assistans Àr att ge personer med funktionsnedsÀttningar ökat sjÀlvbestÀmmande genom bland annat valfrihet i möjlighet att bestÀmma vem som ska samordna assistansen. Andelen brukare som anlitar kommunen som arbetsgivare för sin assistans har minskat successivt och brukarna vÀljer privata anordnare i allt större utstrÀckning. Syftet med studien var att studera vilka faktorer som pÄverkar brukarens val av assistansanordnare. Studien genomfördes i tvÄ smÄ inlandskommuner i Norrbotten dÀr det genomfördes sju individuella intervjuer med en god man och sex brukare som hade erfarenhet av att ha personlig assistent. Intervjuer genomfördes för att kunna besvara följande forskningsfrÄgor: Vilken information om sina valmöjligheter fÄr den enskilde nÀr denne har fÄtt insatsen personlig assistans beviljad? Vilka valmöjligheter har den assistansberÀttigade inför val av assistansanordnare? Vad pÄverkar den enskildes val av assistansanordnare? Resultaten av studien visade att kunskap om olika anordnare, information om insatsens innehÄll och utformning samt nÀr informationen ges, Àr av stor betydelse och en förutsÀttning för att den enskilde ska kunna vÀlja det alternativ som stÀmmer överens med dennes behov och önskemÄl.

I dagslÀget finns ingen specifik lagstiftning som reglerar vilka kontrollÄtgÀrder en arbetsgivare fÄr vidta i förhÄllande till sina arbetstagare. Utredningar om lagstiftning kring integritetsskyddet för arbetstagare har gjorts vilket tyder pÄ att lagstiftning bör anses behövlig. Uppsatsen bygger pÄ hypotesen om att lagstiftning pÄ omrÄdet ska tillkomma.Vid bedömning om en arbetsgivares kontrollÄtgÀrd Àr tillÄten dÄ den inkrÀktar pÄ en arbetstagares personliga integritet företas en intresseavvÀgning dÀr arbetsgivarens intresse av ÄtgÀrden och arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet vÀgs mot varandra. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera hur denna intresseavvÀgning ser ut i dagslÀget samt att analysera hur intresseavvÀgningen bör regleras i en hypotetisk lagstiftning pÄ omrÄdet.En analys av intresseavvÀgningen i dagslÀget leder till att en intresseavvÀgning i en hypotetisk lagstiftning bör iakttas pÄ sÄ sÀtt att det Àr arbetsgivarens syfte med kontrollÄtgÀrden som stÀlls mot vilken grad kontrollÄtgÀrden inkrÀkar pÄ arbetstagarens personliga integritet. För att avgöra om en kontrollÄtgÀrd fÄr företas vÀgs dessa intressen mot varandra med bedömning av omstÀndigheter som pÄverkar dessa intressen.

Att arbetstagaren innehar arbetsmotivation Àr ett nödvÀndigt och avgörande fenomen inom alla företag runt om i vÀrlden. Forskningen kring Àmnet Àr bred men lÄngt i frÄn avslutad.FörelÀggande studie kommer endast att fokusera pÄ de stora drag som uttalats under 1900-talets forskning. DÀrför att det dels Àr de studierna som Àn i dag utgör en bas för inspiration för mycket forskning inom omrÄdet. Samt att arbetsgivare och chefer inspireras av dessa Àn idag.Studiens syfte Àr att studera arbetsmotivationen pÄ avdelning Y pÄ företag X. Avdelning Y innefattar krÀvande arbetsuppgifter och syftet med förelÀggande studie Àr dÀrför att utforska vad som motiverar just dessa arbetstagare.En stor del av den tidigare forskning som formulerats inom omrÄdet utgÄr frÄn en kvantitativ ansats, medan denna fallstudie utgÄr frÄn en kvalitativ ansats.

DÄ medellivslÀngden bland Sveriges befolkning ökar stadigt samt att vi idag Àr friskare och piggare i högre Älder har frÄgan om pensionsÄldern Äter gjorts aktuell. Mot denna bakgrund har regeringen tillsatt en utredningsgrupp för att analysera för- och nackdelar samt konsekvenserna av ett lÀngre arbetsliv. DÄ detta vÀckte mÄnga negativa reaktioner i media fÄngades vÄrt intresse för frÄgan, sÀrskilt dÄ den genomsnittliga pensionsÄldern idag ligger pÄ ca 63 Är bland mÀnniskor som anses fysiskt och psykiskt friska att arbeta fram till 65 Ärs Älder.Syftet Àr att undersöka om och i sÄ fall hur Àldre mÀnniskor kan motiveras att stanna kvar lÀngre i arbetslivet samt om det finns ett behov av motivationsteorier för Àldre mÀnniskor. Denna kunskap ska förhoppningsvis sedan kunna anvÀndas av arbetsgivare som Àr intresserade av att behÄlla sina Àldre anstÀllda samt bidra till vidare forskning runt Äldersbaserad motivationsteori.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med induktiv ansats. Forskningen har bedrivits med tvÀrsnittsdesign och empiri har huvudsakligen samlats in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer.Det vi kom fram till i denna uppsats var att Àldre mÀnniskor, under rÀtt förutsÀttningar, kan motiveras att stanna kvar lÀngre i arbetslivet.