Syftet med denna kvalitativa studie Àr att bidra till en bÀttre förstÄelse för anstÀlldas upplevelser av Strategic Human Resource Management, och organisationens arbetsgivarvarumÀrke. Studien genomförs pÄ en organisation inom den offentliga sektorn. Metoden för datainsamling för denna studie Àr dokument samt semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare. Resultatet visar pÄ att medarbetarnas upplevelser gÀllande de strategiska aktiviteterna kopplade till HR Àr positiva samt att de bidrar till organisationens attraktionskraft som arbetsgivare. Teoretiska implikationer för denna studie Àr att den visar pÄ anstÀlldas upplevelser kring strategiska aktiviteter samt deras upplevelser kring kopplingarna mellan SHRM och organisationens attraktionskraft som arbetsgivare.

I detta arbete problematiseras och diskuteras den egna k?rledarpraktiken, med s?rskild uppm?rksamhet p? musikalisk gestaltning. Detta g?rs genom dokumentation via loggbok och video som analyseras utifr?n fr?gor om hur arbetet med instudering och musikalisk gestaltning sker. Genom analysen identifieras ett antal utvecklingsomr?den som d?refter pr?vas f?r att se hur de p?verkar den musikaliska gestaltningen. Studiens viktigaste resultat ?r att det finns m?nga tillv?gag?ngss?tt som, var och en eller i kombination, kan anv?ndas f?r att p?verka den musikaliska gestaltningen..

Ett starkt arbetsgivarvarumÀrke blir allt viktigare för att attrahera, rekrytera och behÄlla medarbetare. VÄrt uppdrag har varit att studera vilka faktorer medarbetare i SkellefteÄ kommun ser som attraktiva med sin arbetsgivare. Studiens syfte har varit att undersöka och skapa en djupare förstÄelse för vad medarbetarna inom identifierade bristyrken i SkellefteÄ kommun upplever som attraktiva faktorer hos arbetsgivaren och arbetet, samt vad medarbetarna har för syn pÄ organisationens image. TillvÀgagÄngssÀttet för vÄr studie har utgÄtt frÄn kvalitativa fokusgruppsintervjuer samt en gruppintervju. De resultat som framkommit frÄn intervjuerna har analyserats för att nÄ en slutsats samt för att svara pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar.

Undersökningen gÀller huruvida Àmnesbunden gymnasieundervisning i vÀrdegrunden kan och borde införas, vad den skulle innehÄlla samt förvÀntningar pÄ utfallet. Ett begrÀnsat antal arbetsgivare, pedagoger och elever tillfrÄgades. Undersökningen kom fram till att undervisningen inte kan införas dÄ skollagen krÀver betygsÀttning som emellertid skulle fÄ alltför vittgÄende konsekvenser, men bekrÀftar ÀndÄ behovet av den. Arbetsgivarnas och skolans företrÀdare ansÄg att samarbetsförmÄga var den viktigaste egenskapen varje individ i en grupp skulle ha, och blir dÀrmed ocksÄ en av mÄnga egenskaper en sÄdan undervisning skulle omfatta..

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap kring hur medarbetarna pÄ det undersökta Företaget anvÀnder sig av samt vÀrderar anstÀllningsförmÄner beroende av generationstillhörighet och könsskillnader. Vi har Àven undersökt hur medarbetarna upplever att erbjudandet av förmÄner pÄverkar deras instÀllning till Företaget som attraktiv arbetsgivare. VÀrderandet av anstÀllningsförmÄner har i tidigare forskning undersökts i mycket liten omfattning. Studien har en kvantitativ ansats och vi har valt enkÀter som datainsamlingsmetod. EnkÀten distribuerades till 214 personer pÄ Företaget, och gav en svarsfrekvens pÄ 71,5 %.

Studien Àr en kvalitativt inriktad undersökning omfattande sex intervjuer med studenter och alumni vid ett lÀrosÀte i södra halvan av Sverige, som har till syfte att identifiera och beskriva faktorer som gör arbetsgivare attraktiva för gruppen lÀrarstudenter. FrÄgestÀllningarna rör i första hand identifiering av betydelsefulla faktorer i valet av arbetsgivare. Forskningsprocessen har i stora delar varit induktiv och de teoretiska analysverktygen har dÀrför valts sedan det empiriska materialet redan framkallats. Som utgÄngspunkt för den teoretiska analysen har anvÀnts epistemologisk identitetsteori (Demerath), psykologiska kontrakt (Rousseau) och pragmatisk rationalism (Hodkinson & Sparkes). Delar av den teoretiska analysen har gjorts utifrÄn Bourdieus teorier om habitus och sociala strukturer.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

Introduktion - Vid rekrytering, tycker arbetsgivare att de traditionella metoderna Àr en kostsam process som tar tid och bidrar med för lite information för att göra en lyckad rekrytering. Sociala mediers framvÀxt, har bidragit med en annan form av information som har fÄtt arbetsgivare att vilja anvÀnda sociala medier i rekryteringsprocessen. Det finns mÄnga fördelar med att anvÀnda sociala medier, dock finns det minst lika mÄnga nackdelar.Syfte - Syftet med denna uppsats Àr att öka medvetenheten hos arbetsgivare om anvÀndandet av sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen.Problemformulering - För att besvara vÄrt syfte valde vi att utgÄ frÄn tvÄ problemformuleringar; hur anvÀnder arbetsgivare sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen samt vilka fördelar respektive nackdelar finns det med anvÀndandet av sociala medier för arbetsgivare nÀr de granskar kandidaters profiler i rekryteringsprocessen?Metod - Vi utgick frÄn en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Vi började med att skapa en teoretisk modell som sedan lÄg till grund för vÄr empiriska insamling.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur stor vikt arbetsgivare lÀgger pÄ en ansökandes skolbetyg, om det skiljer sig mellan olika skolbetyg och om olika branscher ser olika pÄ betyg och vad de pÄvisar. För att ta reda pÄ detta gjorde jag fem intervjuer med utvalda arbetsgivare inom olika branscher. Jag jÀmförde dem sedan med tidigare forskning och litteratur samt med lÀroplanen och vad den sÀger om vad betygen ska sÀttas pÄ för att fÄ en djupare förstÄelse för dels hur vÀl intervjuerna representerade det arbetsgivarna anser om skolbetyg och dels vad som skulle kunna utvecklas för att skapa en mer gynnsam anvÀndning av skolbetyg. Resultatet visade tydligt att arbetsgivare inte tittar nÀmnvÀrt pÄ skolbetygen och görs det sÄ handlar det om en allmÀn behörighet som yrkesrollen krÀver. Inom mer akademiska yrken verkade arbetsgivaren ha en större medvetenhet om vad betygen visar men det anvÀnde sig ÀndÄ inte nÀmnvÀrt av dem.

Denna studie utgÄr frÄn fÀltet PR och marknadskommunikation med inriktning mot employer branding. Landstinget i Jönköpings lÀn har nyligen inlett ett arbete med employer branding och som ett led i detta arbete söker de nu kunskap om vad som bör kommuniceras till presumtiva medarbetare för att pÄ sÄ sÀtt skapa ett attraktivt employer brand.Syftet med studien var att identifiera de attribut som Landstinget i Jönköpings lÀn med fördel kan lyfta fram i den marknadskommunikation som riktas till presumtiva medarbetare. För att besvara syftet utfördes en kvantitativ enkÀtundersökning bland studenter vid Högskolan i Jönköping för att fÄ en bild av vilka attribut de ansÄg viktiga hos en arbetsgivare samt hur de sÄg pÄ Landstinget som arbetsgivare. För att fÄ ytterligare substans i studien valde vi att stÀlla resultaten mot teorier om inre och yttre motivation för att pÄ sÄ sÀtt undersöka vilken typ av motivaton som de tillfrÄgade studenterna drivs av nÀr de vÀljer arbetsgivare.Studiens resultat ger en tydlig bild av vad som anses vara mest respektive minst attraktivt hos en arbetsgivare, dÀr goda relationer med kollegor Àr det attribut som vÀrderats högst och förmÄnersamt bonus vÀrderats lÀgst av respondenterna. Goda relationer med kollegor Àr Àven det attribut som respondenterna ansÄg som mest troligt att Landstinget kunde erbjuda som arbetsgivare.Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att psykologiska attribut som kan hÀrledas till inre motivation Àr de som vÀrderats mest attraktiva.

Syftet med min studie Àr att beskriva arbetsgivares upplevelser och erfarenheter, av arbetet med att integrera anstÀllda med funktionsnedsÀttning i verksamheten. Arbetsgivarna har tagit emot arbetstagare med funktionsnedsÀttning och nedsatt arbetsförmÄga, via sÄ kallad övergÄng frÄn Samhall AB. MÀnniskor med funktionsnedsÀttning har svÄrare att nÄ, fÄ och behÄlla arbete och exkluderas frÄn arbetsmarknaden, vilket regeringen har som ambition att förbÀttra. SamhÀllet ska prÀglas av mÄngfald och allas lika rÀttigheter. Detta innebÀr bland annat allas rÀtt till arbete för en fortsatt vÀlfÀrd.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

Ett arbetgivarvarumÀrke syftar till att organisationen bygger upp ett varumÀrke som arbetsgivare för att lÀttare kunna attrahera och behÄlla rÀtt kompetens. Det Àr viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumÀrke för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare dÄ den yngre generationen kommer in pÄ arbetsmarknaden i allt större utstrÀckning de kommande Ären. Studien syftar till att öka förstÄelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumÀrken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. UtifrÄn studiens teoretiska referensram, som utgÄr frÄn teori om generation Y och arbetsgivarmÀrken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare.

Generation Y skiljer sig mycket frÄn andra generationer pÄ grund av uppfostran och samhÀllsförÀndring. Deras intÄg pÄ arbetsmarknaden tvingar arbetsgivare att anpassa sig till nya krav och förvÀntningar. Mot bakgrund i detta var studiens syfte att studera generation Ys arbetsmotivation. MÄlsÀttningsteorin tillÀmpades i form av variablerna mÄlsvÄrighet, mÄlspecificitet, sjÀlvbemÀstring och feedback. En enkÀtundersökning med 70 respondenter mellan 20 och 32 Är genomfördes. Regressionsanalyser visade att 34 % av variansen i arbetsmotivation förklaras genom mÄlsÀttning.

Syftet med studien var att undersöka vilka attityder, sistaÄrselever vid gymnasieskolorna i MalmfÀlten, har till arbete, sitt framtida arbetsliv och till LKAB som arbetsgivare. För att uppnÄ syftet har en enkÀtundersökning genomförts av samtliga sistaÄrselever pÄ gymnasieskolorna i MalmfÀlten med följande frÄgestÀllningar: Vad har gymnasieelever för attityder till arbete? Vilka faktorer anser de Àr viktiga i ett framtida arbete? Hur stÀller de sig till arbete inom LKAB? Hur motsvarar LKAB som arbetsgivare deras attityder och förvÀntningar? Denna uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av LKAB och kan dÀrför utgöra ett underlag för LKAB: s fortsatta arbete med kompetensförsörjning. Den teoretiska referensramen omfattas av teorier om attityder, vÀrderingar, socialisation, identitet samt kön och arbete. Resultatet visar att killar vill arbeta nÀr de gÄtt ut gymnasiet medan tjejerna helst vill studera vidare.