Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Under hösten 2006 var det tydligt att byggbranschen i Norrland, och i synnerhet VĂ€sterbotten, gĂ„tt in i en högkonjunktur. Även om högkonjunkturen skapar möjligheter att expandera genom nyanstĂ€llningar ser byggföretagen bristen pĂ„ arbetskraft som ett hinder för detta. Det faktum att arbetstagare dessutom Ă€r mer benĂ€gna att byta arbetsgivare under högkonjunkturer innebĂ€r att det Ă€r av vikt att byggnadsarbetarna trivs med sitt arbete för att företagen ska öka chanserna att hĂ„lla kvar sin personal och inte förlora dem till andra arbetsgivare.Studiens huvudsyfte har varit att utröna vilka faktorer som enligt byggnadsarbetare Ă€r de frĂ€msta kĂ€llorna till arbetstillfredsstĂ€llelse och utifrĂ„n arbetarnas uppfattning om dessa faktorer i sin nuvarande arbetssituation, skapa insikt i omrĂ„den dĂ€r byggföretagen kan göra insatser för att öka möjligheterna att hĂ„lla kvar sin personal. DĂ„ ett flertal olika yrkesomrĂ„den finns representerade bland byggföretagen har vi Ă€ven haft som mĂ„lsĂ€ttning att utreda om yrkesomrĂ„destillhörigheten har betydelse för byggnadsarbetarnas uppfattning om faktorerna. Eftersom det har pĂ„visats att Ă„sikterna om vad som skapar arbetstillfredsstĂ€llelse kan bero pĂ„ anstĂ€llningstid, har vi dessutom velat utreda vilken betydelse antalet anstĂ€llningsĂ„r har för byggnadsarbetarnas vĂ€rdering av olika faktorer.Grunden till studien ligger i teorier och tidigare forskning som framhĂ„llit olika faktorer som kan pĂ„verka arbetstillfredsstĂ€llelsen.

VÄldet i samhÀllet har ökat kontinuerligt under de senaste decennierna. Inom sjukvÄrd i allmÀnhet och ambulanssjukvÄrd i synnerhet Àr personal sÀrskilt utsatt för hot och vÄld. Syftet med denna studie var att utreda ambulanspersonalens erfarenheter av hot och vÄld. Studien baserades pÄ dessa frÄgestÀllningar som lÄg till grund för datainsamlingsinstrumentet: Hur ofta förekommer hot och vÄld och förekommer skillnader mellan olika kön och yrkeskategorier, hur pÄverkar hot och vÄld ambulanspersonalens arbetssituation och vilka förebyggande och stödjande ÄtgÀrder önskar personalen. En kvantitativ metod anvÀndes i form av en enkÀtstudie som skickades ut till tre ambulansstationer i Norrbottens lÀn.

Vid utsÀndning av personal Àr det vanligt att arbetsgivare anvÀnder sig av nettolöneavtal för att undvika att personalen sÀger nej till en utsÀndning av ekonomiska skÀl. Genom att garanteras en nettolön blir skattesatsen i det land som utsÀndningen sker till betydelselös för den utsÀnde. Detta beroende pÄ att den utsÀnde fÄr det belopp den har blivit lovad och inte mer eller mindre oavsett vilket land personen sÀnds ut till. NÀr arbetsgivaren Ätar sig att betala den skatt som belöper pÄ inkomsten uppkommer en skatteförmÄn i form av fri skatt.Syftet med uppsatsen Àr att klargöra rÀttslÀget nÀr det gÀller förmÄn av fri skatt. Eftersom utrycklig reglering i lag saknas inleds uppsatsen med de allmÀnna principer som styr svensk skatterÀtt.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgÄtt stora förÀndringar under 1990-talet, dÄ nya anstÀllningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och dÀrefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att fÄ en djupare förstÄelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anstÀllda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinstÀllningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Föreliggande rapport tar upp hur ackordslönesystemet har pÄverkat en mindre grupp yrkesverksamma personer i byggbranschen i SkellefteÄ. Det som har framkommit under rapporten Àr till stor del arbetsmiljöpÄverkan av bÄde tjÀnstemÀn och hantverkare. Ackordet skapar spÀnningar mellan dessa och hÀmmar samarbetsförmÄgan. Fokus ligger till stor del pÄ individens enskilda lön och inte pÄ projektets eller företagets bÀsta, vilket uppenbarligen Àr kortsiktig. TjÀnstemÀnnen verkar drabbas hÄrt av detta lönesystem som till viss del verkar kuva och förta dem pÄ deras befogenheter och status, men Àven hantverkarna verkar tycka att pressen och stressen frÄn deras kollegor skapar osÀmja pÄ arbetsplatsen.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgÄtt stora förÀndringar under 1990-talet, dÄ nya anstÀllningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och dÀrefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att fÄ en djupare förstÄelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anstÀllda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinstÀllningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Syftet med detta examensarbete har varit att införskaffa lÀmplig utrustning till förbearbetning och oförstörande provning. Utrustningen ska anvÀndas till rör som svetsas pÄ insidan. Arbetsgivare Àr Areva Uddcomb i Karlskrona. Vi har anvÀnts oss av metoder frÄn Fredy Olson. Detta för att fÄ en enkel och sammansatt struktur i arbetet.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur de anstÀllda upplever det psykologiska kontraktet i stora och smÄ organisationer. Det psykologiska kontraktet Àr ett utbyte av löften och Ätaganden mellan arbetsgivare och arbetstagare. InnehÄllet i det psykologiska kontraktet varierar utefter de behov och möjligheter som arbetstagaren och arbetsgivaren har. Vi har valt att titta pÄ det psykologiska kontraktet i organisationer av olika storlek dÄ mÄnga av de aspekter som Àr förknippade med det psykologiska kontraktet skiljer sig utefter de olika förutsÀttningar som stora och smÄ organisationer har. VÄr studie utförs pÄ ett antal stora och smÄ organisationer dÀr vi genom enkÀtundersökning undersökt de anstÀlldas upplevelse av det psykologiska kontraktet.

Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

Bakgrund: FörmÄgan att attrahera kompetent personal har blivit allt viktigare pÄ de konkurrentutsatta arbetsmarknaderna. Ett sÀtt att marknadsföra företag som arbetsgivare och dÀrmed locka till sig arbetskraft Àr genom anvÀndningen av företagets egen webbsida.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur ett företag anvÀnder den egna webbsidan för att tillgodose behovet av att attrahera kompetent personal. Vidare beskrivs marknadsföringens roll i denna process.Teori: Uppsatsen bygger pÄ teorier kring attraktionsfasen i rekrytering, kopplingen mellan marknadsföring och rekrytering, viktiga aspekter i skapandet av virtuella rekryteringsmiljöer samt teorier kring kvantitet och kvalitet i kandidatbasen.Metod: Uppsatsens empiriska undersökning baserar pÄ en kvalitativ ansats. Tre intervjuer har genomförts hos Fazer i Finland.Slutsats: Det huvudsakliga sÀttet Fazer anvÀnder den egna webbsidan för rekrytering Àr i form av rekryteringsportalen ?Gott arbete ger mersmak?.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgÄtt stora förÀndringar under 1990-talet, dÄ nya anstÀllningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och dÀrefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att fÄ en djupare förstÄelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anstÀllda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinstÀllningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera busschaufförers upplevelser av delaktighet i arbetet. Följande frÄgor har stÀllts: Hur kommunicerar arbetsgivare och anstÀllda med varandra? Hur upplever busschaufförer sitt arbetsschema och sina arbetstider? Kan busschaufförer vara delaktiga i utformningen av sitt arbetsschema och sina arbetstider? För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört Ätta individuella intervjuer med busschaufförer i ett internationellt bussföretag. Resultatet visar att busschaufförernas delaktighet i arbetet Àr bristfÀllig. Anledningen till detta tror vi kan förklaras utifrÄn tre huvudsakliga faktorer.

MÄnga invandrare i Sverige tycks uppleva sin bakgrund som ett hinder i arbetsrekryteringen. Emellertid Àr det relativt okÀnt huruvida den andra parten dvs. de som beslutar i anstÀllningsÀrenden ocksÄ anser att den arbetssökandes etniska bakgrund utgör ett hinder för anstÀllning. DÀrför Àr tanken med denna uppsats att undersöka hur personer med ansvar för rekrytering inom akademin tenderar att resonera kring olika aspekter pÄ etnicitet vid rekrytering. Min empiri grundar sig pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med halvstrukturerade intervjuer och med spÄr av kvantitativt beskÄdande i form av statistiska mÀtningar.

Under hösten 2006 var det tydligt att byggbranschen i Norrland, och i synnerhet VĂ€sterbotten, gĂ„tt in i en högkonjunktur. Även om högkonjunkturen skapar möjligheter att expandera genom nyanstĂ€llningar ser byggföretagen bristen pĂ„ arbetskraft som ett hinder för detta. Det faktum att arbetstagare dessutom Ă€r mer benĂ€gna att byta arbetsgivare under högkonjunkturer innebĂ€r att det Ă€r av vikt att byggnadsarbetarna trivs med sitt arbete för att företagen ska öka chanserna att hĂ„lla kvar sin personal och inte förlora dem till andra arbetsgivare.Studiens huvudsyfte har varit att utröna vilka faktorer som enligt byggnadsarbetare Ă€r de frĂ€msta kĂ€llorna till arbetstillfredsstĂ€llelse och utifrĂ„n arbetarnas uppfattning om dessa faktorer i sin nuvarande arbetssituation, skapa insikt i omrĂ„den dĂ€r byggföretagen kan göra insatser för att öka möjligheterna att hĂ„lla kvar sin personal. DĂ„ ett flertal olika yrkesomrĂ„den finns representerade bland byggföretagen har vi Ă€ven haft som mĂ„lsĂ€ttning att utreda om yrkesomrĂ„destillhörigheten har betydelse för byggnadsarbetarnas uppfattning om faktorerna. Eftersom det har pĂ„visats att Ă„sikterna om vad som skapar arbetstillfredsstĂ€llelse kan bero pĂ„ anstĂ€llningstid, har vi dessutom velat utreda vilken betydelse antalet anstĂ€llningsĂ„r har för byggnadsarbetarnas vĂ€rdering av olika faktorer.Grunden till studien ligger i teorier och tidigare forskning som framhĂ„llit olika faktorer som kan pĂ„verka arbetstillfredsstĂ€llelsen.