Detta arbete har för avsikt att kartlägga den konflikt som uppstod vid Fagersta Bruk underlockouten 1923. Arbetets material kommer huvudsakligen från Fagersta Kommuns arkiv därmaterialet om Fagersta Bruks AB finns. Annat material som undersöks är från Svenska Metallindustriarbetareförbundavdelning 132.Arbetet visar hur Fagersta Bruks ekonomi var skuldsatt och i behov av likvida medel i en tidav lågkonjunktur. Den lockout som utlystes medförde dock inte några insparningar utan konjunkturenvände och företaget försökte få igång produktionen men fackförbundet kämpadeemot. Förbundet hade för avsikt att få igenom sina krav.

En sjukskrivning orsakad av psykisk ohälsa leder till en frånvaro från arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar när sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt få tillbaka individen och påbörja en rehabilitering har visat sig vara framgångsrikt för den sjukskrivnes återinträde på arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlägga faktorer som kan påverka en individs möjlighet att återkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en långtidssjukskrivning påverkar en individs anställningsbarhet. Data inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare.

Marknaden har globaliserats och företag vill allt snabbare nå ekonomisk vinning genom att öka i styrka och storlek på marknaden, vilket bidragit till förvärv och fusioner i allt större omfattning. Syftet med detta arbete var att öka förståelsen för hur individer i en anställning upplever företagskulturen efter att deras svenska arbetsgivare blivit förvärvade av en utländsk aktör. Resultatet baseras på sex halvstrukturerade intervjuer som tolkades enligt teoristyrd tematisk analys. Det som framkom tydligast var att det upplevdes mer toppstyrt än tidigare, en ökad känsla av byråkrati med nya mer formella regler, vilket ledde till minskad flexibilitet och autonomi. Även tydligare informationskanaler samt en ökad personalrörlighet med karriärmöjligheter upplevdes.

Ett högt ohälsotal i arbetslivet innebär stora kostnader för samhället, arbetsgivare och även för de anställda. Forskningen inom detta område har flyttat fokus från att studera ohälsa till att istället studera hälsa och vilka faktorer som befrämjar hälsa i arbetslivet, de så kallade friskfaktorerna. Föreliggande studies övergripande syfte var att studera om upplevelsen av organisationsrättvisa och personlighets¬faktorn work locus of control predicerar upplevd hälsa hos kollektivanställda män och kvinnor. Studien genomfördes utifrån ett kvantitativt perspektiv med 103 deltagare som besvarade en enkät. Svarsfrekvensen var 22,5 % och resultatet visade att work locus of control predicerar upplevd hälsa för männen och procedural rättvisa predicerar upplevd hälsa för kvinnorna.

Ett psykologiskt kontrakt innehåller arbetstagares föreställningar om givna löften och åtaganden från arbetsgivarens sida. Tidigare forskning har visat att brott mot det psykologiska kontraktet kan predicera utfall som minskad prestation och ökad personalomsättning. I denna enkätstudie undersöktes det psykologiska kontraktets funktion för 768 arbetstagare i tre olika branscher i Sverige. Arbetstagarna fick skatta sina psykologiska kontrakt - vad de upplever att deras arbetsgivare lovat dem och i vilken mån arbetsgivaren hållit sina löften. De fick också skatta hur lojala de var med arbetsgivaren samt sådana saker som sin arbetsprestation, humör, irritation gentemot arbetsgivaren och önskan om att säga upp sig.

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.

Forskning på vad som motiverar Generation Y är begränsad då generationen är relativt ny på arbetsmarknaden. Trots detta finns det mycket föreställningar om hur denna generation beter sig. Dagens arbetsgivare står inför utmaningen att uppfatta vad den nya generationen på väg in på arbetsmarknaden drivs av i arbetet samt att kunna tillgodose detta. Syftet med studien var att beskriva vilka drivkrafter den svenska Generation Y upplever att de har i relation till arbetet. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats och utgjordes av semistrukturerade intervjuer.

Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder råder en segregering på arbetsmarknaden där könsfördelningen är skev både hierarkiskt och sektoriellt. Tidigare forskning visar att en förklaring kan vara att kvinnor och män attraheras av arbetsgivare på olika sätt. Syftet med detta arbete är att studera hur Tele2 Sverige AB arbetar med jobbannonsering och employer branding för att jämna ut könsfördelningen bland de anställda.Genom att kombinera analyser av styrdokument för employer branding och tidigare använda jobbannonser med intervjuer med personal som arbetar med detta material har studien gett ett mångsidigt perspektiv på hur företagets arbete fortlöper. Studien visar att Tele2 Sverige AB har en jämnare könsfördelning än branschen generellt, framförallt på chefspositioner som ligger i fokus i företagets arbete. Detta har uppnåtts genom ett aktivt jämställdhetsarbete och ett riktat employer branding- och rekryteringsarbete.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på när lönediskriminering juridiskt sett föreligger mellan kvinnor och män. I arbetet har den juridiska metoden använts, vilket innebär att lag förarbeten, praxis och doktrin använts för att lösa problemet. Det har framkommit tydlig statistik som visar på att män tjänar mer än kvinnor, men att skillnaden har minskat de senaste åren. För att lönediskriminering av kön skall föreligga krävs det att en person har missgynnats och att orsaken bakom missgynnandet har samband med könstillhörigheten. Vid bedömningen av om lönediskriminering föreligger utförs en jämförelse med hur en annan arbetstagare har behandlats, eller skulle behandlas i en liknande situation.

Förutom att uppfylla gällande regler och riktlinjer för rollen skall den som är verksam som handledare för studenter i deras fartygsförlagda utbildning även känna ett stöd från arbetsgivare och kollegor. Syftet med studien var att undersöka om handledarna upplever att de får detta stöd och även undersöka vad lärosäten, SUI och studenter kan göra för att underlätta handledningen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer ansikte mot ansikte. Fem respondenter intervjuades var för sig mellan den 24:e februari och den 11:e mars 2014. Resultatet visade att det finns utrymme för förbättringar i form av olika sorters stöd till handledare.

Umeå Universitet är en av Umeås största arbetsgivare med 4200 anställda. Sjuktalen totalt för Universitetet har varit och är fortfarande låga, runt tre procent. Den äldsta åldersklass har dom högsta sjuktalen, med stöd av den informationen beslutades om satsningar på äldre arbetstagare. Universitetshälsan (fhv) fick i uppdrag att erbjuda hälsokontroller, under tre år, till alla anställda som fyller 55 år.Vid hälsokontrollen mättes den upplevda arbetsförmågan med arbetsförmåge index (AFM-index) För att bedöma arbetsförmågan hos undersökta 55-åringar i relation till övriga åldersklasser vid universitetet skickades enkäter med post till tjugofem män och kvinnorfödda ?46, -56 samt ?61.Resultatet av undersökningen visade att upplevda arbetsförmågan låg högre för alla åldersklasser hos båda könen jämfört med den referens som AFM manualen innehåller för jämförbara yrken.

Begreppet medarbetarskap är långt ifrån ett välkänt uttryck idag. Det handlar om medarbetarens förhållningssätt till sin arbetsgivare, till sitt arbete och till sina kollegor. Syftet med denna uppsats är för det första att få mer kunskap om begreppets innebörd. För det andra är syftet att få kunskap om hur medarbetare i en kommunal verksamhet uppfattar och praktiserar medarbetarskap utefter en kommunal policy. För det tredje är syftet att ge förslag till hur medarbetarna i undersökningen fortsättningsvis kan bidra till att uppnå ett gott medarbetarskap.

Bipolär sjukdom kännetecknas av två motsatser (poler), depression och mani och har en djup negativ inverkan på de drabbades livsvärld. Sjukdomen påverkar relationer till familj, vänner och arbetsgivare. Sjukdomen har en hög frekvens av självmordsförsök på närmare 25 % av de som drabbas. Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos kvinnor som lever med bipolär sjukdom. Studien har baserats på två självbiografiska böcker som har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av en innehållsanalys.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Arbetskraftens rörlighet är ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som påverkar de anställdas rörlighet på Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen använde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning. Uppsatsen utgick från en deduktiv ansats då enkäten och resultatet utformades och tolkades utifrån vald referensram.