Författare: Sanna Maria Brodén & Helena LarssonTitel: Musik som en länk mellan människor ? en studie om kantorers förhållningssätt till populärmusik vid förrättningar i Svenska kyrkanTitle: Music as a link between people ? a study of cantors approach to popular music at the ceremonies of the Church of SwedenSyftet med denna uppsats är att undersöka hur kantorer inom Svenska kyrkan förhåller sig till populärmusik under förrättningar. Studien tar upp hur kantorer hanterar populärmusik och hur den påverkar deras arbetssituation. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och valde att intervjua tre kantorer från tre olika församlingar. De fick möjlighet att ge sin bild av hur de ser på populärmusiken och hur den har påverkat deras yrkesutövning som kantorer.

Sammanfattning Titel: Miljöaspektens prioritering vid logistikplanering Författare: Viveca Freij och Olivia Idström Ekestolpe Handledare: Björn Carlsson Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp, VT 2013 Nyckelord: Stora företag i Sverige, miljöaspekten, logistikplanering, greenwash, grön marknadsföring, CSR och logistik. Problemformulering: Hur prioriteras miljöaspekten hos stora företag i Sverige vid logistikplanering? Syfte: Syftet med denna studie är att utforska om och hur stora företag i Sverige tar hänsyn till miljön vid logistikplanering. Metod: En kvalitativ forskningsstrategi med ett induktivt angreppssätt. Studien börjar med en intervju med ett transportbolag och följs av en tvärsnittsstudie som genomförs via telefonintervjuer med 33 av Sveriges största arbetsgivare. Teoretisk referensram: Studien hanterar teorier inom grön marknadsföring, CSR, logistik och grön logistik. Teorier inom grön marknadsföring bidrar till att skapa förståelse om vilka fördelar som grön marknadsföring kan ge.

Forskningen syftar att underlätta för journalister att starta upp en frilansverksamhet. Vilka faktorer har frilansjournalister gemensamt? Sex stycken djupintervjuer har utförts med frilansjournalister. Det finns ett flertal olika faktorer och kunskaper som utgör en bra frilansare. ? Entreprenörsmässigt företagande, ? Selektivt nätverkande, ? En kombination av bred och djup kompetens, ? God planering och framförhållning, ? En bra drivkraft, att inte ge upp samt ? Den enskilt mest viktiga faktorn att vara trovärdig och pålitlig uppdragstagare.

En viktig faktor för människans förmåga att arbeta är hälsa. På arbetsplatsen tillbringar människan mer än en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hälsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sämre hälsa samt högre sjukfrånvaro bland sina anställda än andra arbetsgivare. De som jobbar inom vård och omsorg har generellt dåliga psykosociala arbetsförhållanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dåligt socialt stöd kan påverka hälsan negativt, vilket kan öka rörligheten på arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb på grund av dåliga arbetsförhållanden.Syftet är att undersöka samband mellan självskattad psykosocial arbetsmiljö, självskattad hälsa och övervägandet att byta jobb bland kommunanställda inom äldre- och handikappomsorgen i Sverige.Studien har genomförts som en deduktiv tvärsnittsstudie och är en del av en störres studie.

SammanfattningI denna undersökning har fokus legat på att jämföra den fackliga verksamheten vid Karlskrona örlogsvarv med den fackliga verksamheten som funnits inom den civila varvsindustrin. Den tes som ställts upp i sammanhanget har präglats av att den fackliga verksamheten vid örlogsvarvet präglats dels av att staten varit arbetsgivare med delvis andra företagsmål än en privat arbetsgivare, dels att verksamheten varit nära inkorporerad med den militära verksamheten vilket kan ha påverkat den politiska inriktningen på arbetsplatsen. Utifrån detta resonemang har jag ställt upp tesen att den fackliga verksamheten inom Försvarets civilanställdas personalförbund avdelning 36 utmärkts av en mer arbetsgivarvänlig attityd än vad var brukligt vid de civila varven.I min uppsats har jag följande frågeställning:Hur skiljer sig fackföreningen, Försvarets civilanställda personalförbunds, verksamhet vid örlogsvarvet i Karlskrona åt jämfört med fackföreningar vid civila varv i allmänhet?För att kunna svara på denna frågeställning har jag använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod där jag främst studerat årsberättelserna från avdelning 36 vid Karlskrona varvet. I vissa fall har jag dykt ner i vissa protokoll för att få sammanhanget förtydligat eller för att säkerställa korrektheten i uppgifterna jag fått fram.

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.

Bakgrund: Sjuksköterskor och andra yrken som jobbar med traumatiska händelser och katastrofer har ett stresskydd som hjälper dem i svåra situationer. Men ibland tränger händelser igenom och utlöser en traumatisk stressreaktion. De flesta som jobbar inom akutsjukvård möter minst en traumatisk händelse i veckan, en del ännu fler. En bra copingstrategi blir viktigt för att kunna fortsätta sitt arbete.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom akutsjukvård upplever samt hanterar traumatisk stress. Vidare är det metodologiska syftet att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade artiklarna.Metod: Sammanställning av nio stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

I vår tid växer nya generationer upp i ett samhälle med hög förändringstakt. Ur ett personsäkerhetsperspektiv innebär förändringsintensiteten en osäkerhet gällande vilka potentiella risker vi utsätts för. Risker kan identifieras och hanteras genom ett systematiskt säkerhetsarbete. Det kräver en god säkerhetskultur som bland annat innebär att samtliga individer inom en organisation vet hur det ska påtala risker för sin arbetsgivare och känner sig trygga att göra det (Reason, 1997; Power, 2007). Arbetsmiljölagen (1977:1166) föreskriver att risker ska identifieras och hanteras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Personlig assistans är ett nytt yrke. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) instiftades 1994. Tidigare bodde personer som var i behov av personlig assistans antingen på institution eller i föräldrahemmet. Meningen med den nya lagen var att ge dessa människor ett själigt liv och en möjlighet att kunna leva ett så vanligt liv som möjligt.Denna uppsats handlar om språket i platsannonser där man söker efter personliga assistenter. Uppsatsen behandlar vilka ord som används i beskrivningen av brukaren och assistenten sam hur relationen mellan brukare och assistent ser ut i annonserna.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.